B 87 - svar på spm. 4 om svenske initiativer og erfaringer med undervisning i køn, ligestilling og mangfoldighed for undervisere og studerende med kommende undervisningsansvar på undervisnings- og uddannelsesområdet, fra ministeren for fiskeri og ligestilling

1. Bilaga 2
EXAMENSORDNING
1. Innehåll
I denna bilaga anges det enligt vad som sägs i 6 kap. 4 och 5 §§,
1. vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, och
2. vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen (examensbeskrivning).
I förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och förordningen (2007:1164) för
Försvarshögskolan finns det bestämmelser om de examina som får utfärdas vid
Lantbruksuniversitetet respektive Försvarshögskolan.
2. Gemensamma bestämmelser
2. Examensbenämning
En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensordning och i
förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan
bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad
som framgår av examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning.
3. Översättning
En översättning av examensbenämningen ska återspegla examens omfattning och i
förekommande fall inriktning samt på vilken nivå examen avläggs.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om översättningen av examen till
engelska. Högskolan beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till andra språk
än engelska efter samråd med Universitets- och högskolerådet i fråga om den rättsliga status
som en översättning av examen kan ha i andra länder.
Högskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som högskolan använder.
Högskolan ska till Universitets- och högskolerådet anmäla de för- och efterled på svenska
som högskolan bestämt ska användas till varje examen samt översättningen av dem till
engelska.
Högskolan får också till Universitets- och högskolerådet anmäla översättningen av
examensbenämningar till andra språk än engelska.
3. Förteckning över examina
4. Examina på grundnivå
5. Generella examina
6. Högskoleexamen
7. Kandidatexamen
8. Konstnärliga examina
9. Konstnärlig högskoleexamen
10. Konstnärlig kandidatexamen
11. Yrkesexamina
12. Arbetsterapeutexamen
13. Audionomexamen
Ligestillingsudvalget 2018-19
B 87 endeligt svar på spørgsmål 4
Offentligt
14. Biomedicinsk analytikerexamen
15. Brandingenjörexamen
16. Dietistexamen
17. Folkhögskollärarexamen
18. Fysioterapeutexamen
19. Förskollärarexamen
20. Högskoleingenjörsexamen
21. Optikerexamen
22. Ortopedingenjörexamen
23. Receptarieexamen
24. Röntgensjuksköterskeexamen
25. Sjuksköterskeexamen
26. Sjöingenjörsexamen
27. Sjökaptensexamen
28. Socionomexamen
29. Studie- och yrkesvägledarexamen
30. Tandhygienistexamen
31. Tandteknikerexamen
32. Yrkeslärarexamen
33. Examina på avancerad nivå
34. Generella examina
35. Magisterexamen
36. Masterexamen
37. Konstnärliga examina
38. Konstnärlig magisterexamen
39. Konstnärlig masterexamen
40. Yrkesexamina
41. Apotekarexamen
42. Arkitektexamen
43. Barnmorskeexamen
44. Civilekonomexamen
45. Juristexamen
46. Civilingenjörsexamen
47. Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen
48. Juristexamen
49. Logopedexamen
50. Läkarexamen
51. Psykologexamen
52. Psykoterapeutexamen
53. Sjukhusfysikerexamen
54. Specialistsjuksköterskeexamen
55. Speciallärarexamen
56. Specialpedagogexamen
57. Tandläkarexamen
58. Examina på grundnivå eller avancerad nivå
59. Grundlärarexamen
60. Ämneslärarexamen
61. Examina på forskarnivå
62. Generella examina
63. Licentiatexamen
64. Doktorsexamen
65. Konstnärliga examina
66. Konstnärlig licentiatexamen
Konstnärlig doktorsexamen
4. Examensbeskrivningar
67. EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ
68. GENERELLA EXAMINA
69. Högskoleexamen
70. Omfattning
Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng
med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
71. Mål
72. Kunskap och förståelse
För högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för
utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några
tillämpliga metoder inom området.
73. Färdighet och förmåga
För högskoleexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar
på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det
område som utbildningen avser.
74. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom
huvudområdet för utbildningen.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
75. Övrigt
För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
76. Kandidatexamen
77. Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng
med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med
successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
78. Mål
79. Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om
områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning
inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
80. Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en
problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra
uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem
och lösningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som
utbildningen avser.
81. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används,
och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
82. Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
83. KONSTNÄRLIGA EXAMINA
84. Konstnärlig högskoleexamen
85. Omfattning
Konstnärlig högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120
högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
86. Mål
87. Kunskap och förståelse
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för
utbildningen, inbegripet kännedom om områdets praktiska och teoretiska grund, samt kunskap
om och erfarenhet av metod och processer inom området.
88. Färdighet och förmåga
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll inom
huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen skapa, förverkliga och uttrycka egna
konstnärliga idéer och genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och
- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
89. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen reflektera över konstnärliga,
samhälleliga och etiska aspekter.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort
ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
90. Övrigt
För konstnärlig högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
91. Konstnärlig kandidatexamen
92. Omfattning
Konstnärlig kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
93. Mål
94. Kunskap och förståelse
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för
utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om
och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området.
95. Färdighet och förmåga
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt
reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för
utbildningen,
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och
uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga
problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin
verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och
- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
96. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till
relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa förståelse av konstens roll i samhället, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort
ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
97. Övrigt
För konstnärlig kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
98. YRKESEXAMINA
99. Arbetsterapeutexamen
100. Omfattning
Arbetsterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
101. Mål
För arbetsterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som arbetsterapeut.
102. Kunskap och förståelse
För arbetsterapeutexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
103. Färdighet och förmåga
För arbetsterapeutexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra
arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger, förbättrar och kompenserar nedsatt
aktivitetsförmåga,
- visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade åtgärder både på individ-, grupp-
och samhällsnivå,
- visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande arbete,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och
frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och
behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar
dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att
diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
104. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För arbetsterapeutexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras
närstående och andra grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För arbetsterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
105. Övrigt
För arbetsterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
106. Audionomexamen
107. Omfattning
Audionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
108. Mål
För audionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som audionom.
109. Kunskap och förståelse
För audionomexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om hörseln och dess betydelse för individen samt om faktorer som påverkar
hörselhälsan, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
110. Färdighet och förmåga
För audionomexamen skall studenten
- visa förmåga att genomföra hörselutredningar samt självständigt bedöma och i samverkan
med patienten planera, genomföra och utvärdera habiliterande och rehabiliterande åtgärder,
- visa förmåga att identifiera, initiera och delta i hörselfrämjande hälsovård och
förebyggande åtgärder i avsikt att förhindra uppkomst av hörselskador,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och
frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och
behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar
dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att
diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
111. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För audionomexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående
och andra grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För audionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
112. Övrigt
För audionomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
113. Biomedicinsk analytikerexamen
114. Omfattning
Biomedicinsk analytikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
115. Mål
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker.
116. Kunskap och förståelse
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
117. Färdighet och förmåga
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i
samband med dessa samverka med patienten och närstående,
- visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och
undersökningsmetoder,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och
frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat,
uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera
resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att
diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
118. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras
närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
119. Övrigt
För biomedicinsk analytikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola
själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
120. Brandingenjörsexamen
Omfattning
Brandingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210
högskolepoäng.
Mål
För brandingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som brandingenjör.
Kunskap och förståelse
För brandingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt
kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad kunskap inom det brandtekniska området och relevant kunskap i matematik
och naturvetenskap.
Färdighet och förmåga
För brandingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och kritiskt utnyttja och utveckla metoder och tekniker
avseende byggnadstekniskt brandskydd, samhällsplanering, risk- och krishantering samt
räddningstjänst,
- visa förmåga att förebygga olyckor och skador och att upprätta underlag för effektiva
insatser inom räddningstjänst,
- visa förmåga att självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa
frågeställningar samt analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera,
förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
- visa förmåga att utforma och hantera processer och system med hänsyn till människors
förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För brandingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter,
- visa insikt i brandteknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt
miljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För brandingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För brandingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Dietistexamen
Omfattning
Dietistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För dietistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet
som dietist.
Kunskap och förståelse
För dietistexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För dietistexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka och bedöma
näringsintag, näringstillstånd och näringsbehov,
- visa förmåga att planera och hantera nutritionsbehov för olika grupper i samhället samt
förmåga att utbilda och informera om kost och hälsa,
- visa förmåga att förebygga, utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och
nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar,
- visa förmåga att initiera och använda nya metoder inom området,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och
frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera vidtagna åtgärder och
behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar
dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att
diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra
till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För dietistexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående,
och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För dietistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För dietistexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
121. Folkhögskollärarexamen
122. Omfattning
Folkhögskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60
högskolepoäng.
123. Mål
För folkhögskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som lärare i folkhögskolan eller som ledare i annat folkbildningsarbete.
124. Kunskap och förståelse
För folkhögskollärarexamen ska studenten
- visa kunskap om forskning om folkbildning och om dess betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om statens mål för folkbildningen, inbegripet relevanta styrdokument,
- visa kunskap om utbildningsformen folkhögskola och om folkhögskolans organisation,
historia och roll i samhället,
- visa kunskap om vuxnas lärande och om olika pedagogisk-didaktiska perspektiv,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt
ledarskap,
- visa kunskap om inkludering och förståelse för den variation som förekommer när det
gäller deltagares förutsättningar, förmågor och erfarenheter, och
- visa kunskap om bedömning av deltagares lärande och utveckling.
125. Färdighet och förmåga
För folkhögskollärarexamen ska studenten
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera
och reflektera över processer som stöder deltagarnas bildning och lärande,
- visa förmåga att uppmuntra till självständiga studier och samarbete och stödja deltagares
planering av sina studier,
- visa förmåga att använda praktiskt-estetiska uttrycksmedel, och
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna.
126. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För folkhögskollärarexamen ska studenten
- visa förmåga att beakta frågor om demokrati och andra värdegrundsfrågor som
jämställdhet och jämlikhet, mångfald och mänskliga rättigheter inom yrkesområdet, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För folkhögskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete).
127. Övrigt
För folkhögskollärarexamen ska studenten ha fullgjort handledd praktik.
För folkhögskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensordning.
128. Fysioterapeutexamen
129. Omfattning
Fysioterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
130. Mål
För fysioterapeutexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som fysioterapeut.
131. Kunskap och förståelse
För fysioterapeutexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
132. Färdighet och förmåga
För fysioterapeutexamen ska studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra fysioterapeutiska
åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande
och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och
frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande
uppgifter,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och
behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar
dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att
diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
133. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För fysioterapeutexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras
närstående och andra grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För fysioterapeutexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
134. Övrigt
För fysioterapeutexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
135. Förskollärarexamen
136. Omfattning
Förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210
högskolepoäng.
För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: studier inom det
förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbildningsvetenskaplig kärna om 60
högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom
relevant verksamhet.
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande
yrkesutövning och omfatta följande:
- skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande
de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
- läroplansteori och didaktik,
- vetenskapsteori och forskningsmetodik,
- utveckling, lärande och specialpedagogik,
- sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- uppföljning och analys av lärande och utveckling, och
- utvärdering och utvecklingsarbete.
137. Mål
För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser.
Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen
enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
138. Kunskap och förståelse
För förskollärarexamen ska studenten
- visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana
ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som
krävs för yrkesutövningen,
- visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs
för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de
ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,
- visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling,
- visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,
- visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder,
samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för
yrkesutövningen,
- visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för
yrkesutövningen,
- visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och
- visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och
olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.
139. Färdighet och förmåga
För förskollärarexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar,
inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna
och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till
utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,
- visa förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som
krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de
ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,
- visa förmåga att ta till vara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns
lärande och utveckling,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera
och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt
stimulera varje barns lärande och utveckling,
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
- visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och
utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med
vårdnadshavare,
- visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling
av barn,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och
jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den
pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna,
och
- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla
för yrkesutövningen.
140. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För förskollärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras
vårdnadshavare,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar
utveckling, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i
det pedagogiska arbetet.
Självständigt arbete (examensarbete)
För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det
förskolepedagogiska området.
141. Övrigt
För förskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Högskoleingenjörsexamen
Omfattning
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade
erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och
naturvetenskap.
Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera
frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera,
förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att
utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors
förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar
utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och
lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors
ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och
arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att
fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Optikerexamen
Omfattning
Optikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet
som optiker.
Kunskap och förståelse
För optikerexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För optikerexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra synundersökning
samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso- och sjukvården,
- visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och rehabilitering inom hälso- och
sjukvården,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och
frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedömningar och
vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera
dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att
diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För optikerexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och
etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående,
och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För optikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För optikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Ortopedingenjörsexamen
Omfattning
Ortopedingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
Mål
För ortopedingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som ortopedingenjör.
Kunskap och förståelse
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
dess betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra ortopedtekniska
åtgärder och verka som teknisk specialist inom hela habiliterings- och rehabiliteringsområdet,
- visa förmåga att medverka i förebyggande arbete samt att initiera metodförbättringar och
kvalitetssäkring av utrustning, arbetsmetoder och produkter,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och
behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar
dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att
diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående,
och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För ortopedingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För ortopedingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Receptarieexamen
Omfattning
Receptarieexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För receptarieexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som receptarie.
Kunskap och förståelse
För receptarieexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om läkemedelsinformation,
läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och
optimal läkemedelsanvändning,
- visa kännedom om utveckling, prövning och användning av läkemedel, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För receptarieexamen skall studenten
- visa förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt söka, värdera och kritiskt tolka
relevant information för att kunna analysera och lösa läkemedelsrelaterade problem, - visa
förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och
frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att informera om och diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med
olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga
och förhållningssätt
För receptarieexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att verka inom såväl
läkemedelsområdet som hälso- och sjukvårdsområdet med ett etiskt förhållningssätt och en
helhetssyn på människan med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga
till ett professionellt förhållningssätt, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För receptarieexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För receptarieexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Röntgensjuksköterskeexamen
Omfattning
Röntgensjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
Mål
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs
för behörighet som röntgensjuksköterska.
Kunskap och förståelse
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och
funktionsdiagnostik,
- visa kunskap i planering, ledning och samordning av vårdarbetet, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående planera och
genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,
- visa förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med
avseende på stråldoser och att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta
författningar,
- visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt och kunna informera patienten om
läkemedlens effekter och biverkningar,
- visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och
frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande
uppgifter,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och
behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar
dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att
diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående,
och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort
ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För röntgensjuksköterskeexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Sjuksköterskeexamen
142. Omfattning
Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
143. Mål
För sjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som sjuksköterska.
144. Kunskap och förståelse
För sjuksköterskeexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet,
- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
145. Färdighet och förmåga
För sjuksköterskeexamen ska studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera
vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling,
- visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om
läkemedlens effekter och biverkningar,
- visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande
arbete,
- visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och
frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande
uppgifter,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och
behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar
dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att
diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra
till utveckling av yrket och verksamheten.
146. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjuksköterskeexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras
närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjuksköterskeexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
147. Övrigt
För sjuksköterskeexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Sjöingenjörsexamen
Omfattning
Sjöingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
Mål
För sjöingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans
med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjöingenjör.
Kunskap och förståelse
För sjöingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt
kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning svara för
drift och underhåll av fartygs maskineri och eltekniska utrustning samt för brandsäkerheten.
Färdighet och förmåga
För sjöingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter
samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga
åtgärder,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera,
förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
- visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors
förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt
hållbar utveckling,
- visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper
med olika sammansättning, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjöingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors
ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och
arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjöingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
Utbildning som leder till sjöingenjörsexamen skall uppfylla de krav som ställs i den
internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk
1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav.
För sjöingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Sjökaptensexamen
Omfattning
Sjökaptensexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjökaptensexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med
erforderlig praktik krävs för behörighet som sjökapten.
Kunskap och förståelse
För sjökaptensexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt kännedom
om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning operativt
kunna ansvara för besättning, fartyg och last.
Färdighet och förmåga
För sjökaptensexamen skall studenten
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter
särskilt avseende sjösäkerhetsåtgärder samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och
verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera,
förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
- visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors
förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt
hållbar utveckling,
- visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper
med olika sammansättning, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjökaptensexamen skall studenten
- visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors
ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och
arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjökaptensexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
Utbildning som leder till sjökaptensexamen skall uppfylla de krav som ställs i den
internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk
1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav.
För sjökaptensexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
148. Socionomexamen
149. Omfattning
Socionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.
150. Mål
För socionomexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå.
151. Kunskap och förståelse
För socionomexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings-
och utvecklingsarbete,
- visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala
situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till
samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,
- visa kunskap om ledning av socialt arbete,
- visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och
familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, och
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
152. Färdighet och förmåga
För socionomexamen ska studenten
- visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete
på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs,
- visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området,
- visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och
- visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp-
och samhällsnivå.
153. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För socionomexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För socionomexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
154. Övrigt
För socionomexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
155. Studie- och yrkesvägledarexamen
156. Omfattning
Studie- och yrkesvägledarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
157. Mål
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet.
158. Kunskap och förståelse
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande samt om individers och
gruppers val och socialisation i ett perspektiv av livslångt lärande,
- visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl nationellt som
internationellt, och
- visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen
samt på arbetsmarknaden.
159. Färdighet och förmåga
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten
- visa förmåga att bidra till att förverkliga målen för skolväsendet,
- visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och yrkesval samt
utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och utveckling,
- visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning utifrån individers och
gruppers behov,
- visa förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig personal i deras studie- och
yrkesorienterande insatser,
- visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla stödinsatser för människor
med särskilda svårigheter och behov för att underlätta inträde till studier och arbetsmarknad,
- visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för att informera och vägleda
ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete,
- visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i samhället av
betydelse för verksamheten, och
- visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya fakta inom studie- och
yrkesvägledningsområdet med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och
verksamheten.
160. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning göra bedömningar med hänsyn
till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
161. Övrigt
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten ha fullgjort handledd praktik.
För studie- och yrkesvägledarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola
själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
162. Tandhygienistexamen
163. Omfattning
Tandhygienistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
164. Mål
För tandhygienistexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som tandhygienist.
165. Kunskap och förståelse
För tandhygienistexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet
och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om och förståelse för den orala hälsans betydelse för individens
välbefinnande och hälsa samt det allmänna hälsotillståndets inverkan på den orala hälsan,
- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers orala
hälsa,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
166. Färdighet och förmåga
För tandhygienistexamen ska studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten initiera och genomföra
hälsofrämjande och förebyggande arbete för såväl patienter som för grupper,
- visa förmåga att självständigt utföra orala undersökningar samt att utreda och analysera
behov av insatser,
- visa förmåga att genomföra och utvärdera behandlingsinsatser,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och
behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar
dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt förmedla
sin kunskap till olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
167. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandhygienistexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående
samt andra grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandhygienistexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
168. Övrigt
För tandhygienistexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Tandteknikerexamen
Omfattning
Tandteknikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180
högskolepoäng.
Mål
För tandteknikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som tandtekniker.
Kunskap och förståelse
För tandteknikerexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete,
- visa kunskap om relevanta metoder inom området och om odontologiska
behandlingsprinciper, och
- visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården
och deras påverkan på allmänhälsan, munhälsan och miljön.
Färdighet och förmåga
För tandteknikerexamen skall studenten
- visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att framställa olika typer av tandtekniska
arbeten som används inom tandvården,
- visa förmåga att bedöma och utvärdera kvaliteten på tandtekniska arbeten, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information och att diskutera
nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling
av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandteknikerexamen skall studenten
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera
patientens behov,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandteknikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
169. Övrigt
För tandteknikerexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
170. Yrkeslärarexamen
171. Omfattning
Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng.
För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna
om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd
inom relevant verksamhet och ämne.
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande
yrkesutövning och omfatta följande:
- skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de
grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
- läroplansteori och didaktik,
- vetenskapsteori och forskningsmetodik,
- utveckling, lärande och specialpedagogik,
- sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- bedömning och betygssättning, och
- utvärdering och utvecklingsarbete.
172. Mål
För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser.
Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen
enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
173. Kunskap och förståelse
För yrkeslärarexamen ska studenten
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för
undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt samt visa kännedom om vuxnas lärande,
- visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder,
samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för
yrkesutövningen,
- visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och
förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och
olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
- visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.
174. Färdighet och förmåga
För yrkeslärarexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras
erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av
yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,
- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs
för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt,
- visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs
lärande och utveckling,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera
och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt
stimulera varje elevs lärande och utveckling,
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
- visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i
förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras
vårdnadshavare,
- visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling
av elever,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och
jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den
pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna,
och
- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla
för yrkesutövningen.
175. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För yrkeslärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras
vårdnadshavare,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar
utveckling, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin
kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.
176. Övrigt
För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
177. EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ
178. GENERELLA EXAMINA
Magisterexamen
Omfattning
Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med
viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med
fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs
krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till
utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller
dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av
att examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick
över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa
företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och
med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och
den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska
aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin
kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Masterexamen
Omfattning
Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med
viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med
fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs
krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till
utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller
dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av
att examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett
kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området
samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och
hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad
information,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar,
att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger
till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att
självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska
aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin
kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst
15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå
om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från
utländsk utbildning.
Övrigt
För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
KONSTNÄRLIGA EXAMINA
Konstnärlig magisterexamen
Omfattning
Konstnärlig magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60
högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på
avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare
examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande
behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts
undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstärlig magisterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för
utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom delar
av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad eller breddad kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom
området. Färdighet och förmåga
För konstnärlig magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt
att kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom
huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att med ett personligt uttryck skapa och förverkliga egna idéer, att självständigt
identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt att planera
och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna
tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och
diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för
utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och
etiska aspekter,
- visa insikt om konstens roll i samhället, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin
kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort
ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För konstnärlig magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Konstnärlig masterexamen
Omfattning
Konstnärlig masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120
högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på
avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till
utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller
dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av
att examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig masterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för
utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade
kunskaper inom delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, och
- visa förtrogenhet med metod och processer för att hantera komplexa företeelser,
frågeställningar och situationer inom området.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig masterexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och kreativt kunna formulera nya frågor och bidra till
kunskapsutvecklingen, lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt samt
kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet
för utbildningen,
- visa förmåga att med ett utvecklat personligt uttryck skapa och förverkliga egna konstnärliga
idéer, självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga
problem samt planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga
uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att såväl i nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt
eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga
frågeställningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig masterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till
relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om konstens roll i samhället, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin
kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort
ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst
15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå
om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från
utländsk utbildning.
Övrigt
För konstnärlig masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
YRKESEXAMINA
Apotekarexamen
Omfattning
Apotekarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För apotekarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som apotekare.
Kunskap och förståelse
För apotekarexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap om läkemedlens sammansättning, framställning, funktion och
användning,
- visa fördjupad kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och
läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal
läkemedelsanvändning,
- visa kunskap om utveckling, prövning och användning av läkemedel i ett nationellt och
internationellt perspektiv, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För apotekarexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt att söka, värdera och
kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa problem,
- visa fördjupad förmåga att självständigt identifiera, analysera och lösa kvalificerade
läkemedelsrelaterade frågeställningar samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt att analysera
och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt
informera om och diskutera läkemedels utveckling, nya fakta, företeelser och frågeställningar
med olika grupper och därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För apotekarexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvården med en
helhetssyn på människan och ett etiskt förhållningssätt med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För apotekarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För apotekarexamen skall studenten ha fullgjort sex månaders apotekspraktik.
För apotekarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Arkitektexamen
Omfattning
Arkitektexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För arkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som arkitekt.
Kunskap och förståelse
För arkitektexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt i relevant
forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa såväl brett kunnande om och förståelse av arkitekturens teori och historia som fördjupad
kunskap om arkitektonisk gestaltning, planering och utveckling av bebyggelsemiljöer samt de
processer, metoder och författningar som påverkar dessa.
Färdighet och förmåga
För arkitektexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda och
förnya bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål
för hållbar utveckling,
- visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod och syntes kritiskt, självständigt och
kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar
inom arkitekturens och samhällsbyggandets område,
- visa förmåga att tillämpa kunskap om fysikaliska förhållanden och tekniska principer för
uppförande och förändringar av byggnadsverk,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och modell
muntligt, skriftligt och på annat sätt i dialog med olika grupper klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för
slutsatserna och därmed bidra till yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För arkitektexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och
etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till samhällets
och alla människors olika behov och funktionsförmåga, liksom till samspelet mellan
människor och den fysiska livsmiljön, inbegripet arbetsmiljön,
- visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar
av hög kvalitet och med god gestaltning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För arkitektexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För arkitektexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Barnmorskeexamen
Omfattning
Barnmorskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng.
Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska.
Mål
För barnmorskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som barnmorska. Kunskap och förståelse
För barnmorskeexamen skall studenten
- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell
hälsa,
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, och -
visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För barnmorskeexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och
genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,
- visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete, -
visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa
frågeställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och
gruppers behov, - visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande,
arbetsledande och konsultativa uppgifter, och
- visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt att utvärdera
behandlingsverksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För barnmorskeexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående,
och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För barnmorskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För barnmorskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Civilekonomexamen
Omfattning
Civilekonomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240
högskolepoäng.
Mål
För civilekonomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
kvalificerat och självständigt arbete inom ekonomiområdet.
Kunskap och förståelse
För civilekonomexamen skall studenten
- visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet
samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa såväl brett kunnande inom det ekonomiska området som väsentligt fördjupade
kunskaper inom vissa delar av det valda ekonomiområdet,
- visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet, och
- visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det
valda ekonomiområdet.
Färdighet och förmåga
För civilekonomexamen skall studenten
- visa förmåga att integrera kunskap samt att med ekonomiska perspektiv analysera, bedöma
och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera ekonomiska frågeställningar samt att
planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i
dialog med olika grupper i såväl nationella som internationella sammanhang, och
- visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller arbeta i
annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För civilekonomexamen skall studenten
- visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska
aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För civilekonomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För civilekonomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Civilingenjörsexamen
Omfattning
Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300
högskolepoäng.
Mål
För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som civilingenjör.
Kunskap och förståelse
För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet
samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik
och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.
Färdighet och förmåga
För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och
hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och
därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom
givna ramar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera,
simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,
- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till
människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och
ekologiskt hållbar utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i
dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och
de argument som ligger till grund för dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och
utvecklingsarbete,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors
ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och
arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
179. Övrigt
För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
180. Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen
181. Omfattning
Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60
högskolepoäng. Det ställs också krav på avlagd socionomexamen eller annan motsvarande
examen.
182. Mål
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för behörighet som hälso- och sjukvårdskurator.
183. Kunskap och förståelse
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap om och förståelse för hur sociala och psykosociala faktorer
samspelar med hälsa och ohälsa på individ-, grupp- och samhällsnivå,
- visa kunskap om och förståelse för hur hälsa och ohälsa kan påverka individer och
närstående, och
- visa kunskap om och förståelse för sorg, kriser, förluster och trauman.
184. Färdighet och förmåga
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska studenten
- visa förmåga att självständigt utreda och bedöma individers sociala situation i relation till
relevanta vård- och omvårdnadssituationer och med utgångspunkt i detta föreslå sociala och
psykosociala insatser,
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienter och deras närstående planera,
genomföra och utvärdera sociala och psykosociala insatser på individ- och gruppnivå,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- visa förmåga att tillämpa relevanta författningar, och
- visa förmåga att självständigt initiera och genomföra kvalitets- och utvecklingsarbete samt
att strukturera, analysera och utvärdera sociala och psykosociala insatser.
185. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras
närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
186. Övrigt
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
187. Juristexamen
188. Omfattning
Juristexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng.
189. Mål
För juristexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom
yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom
det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga.
190. Kunskap och förståelse
För juristexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete,
- visa fördjupad kunskap i och förståelse av centrala juridiska ämnen samt kunskap i andra
ämnen som är av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna,
- visa kännedom om rättssystemets roll nationellt och internationellt,
- visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och
mäns livsbetingelser, och
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
191. Färdighet och förmåga
För juristexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra kvalificerade bedömningar,
- visa fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och tillämpningsmetoder inom juridik,
- visa förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och
analysera frågeställningar samt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar,
- visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper.
192. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För juristexamen ska studenten
- visa förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga
och samhälleliga frågor, såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter,
- visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För juristexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt
arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
193. Övrigt
För juristexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Logopedexamen
Omfattning
Logopedexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.
Mål
För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet
som logoped.
Kunskap och förståelse
För logopedexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kunskap om habilitering
och rehabilitering av röst-, tal-, språk- och sväljstörningar,
- visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens
personlighet och sociala situation, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För logopedexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka, bedöma
och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska
verksamhetsområdet,
- visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska
arbetsområdet,
- visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande
uppgifter,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och
behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar
dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt
att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra
till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För logopedexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående,
och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För logopedexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För logopedexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. /Upphör att gälla U:2019-07-01/
194. Läkarexamen
195. Omfattning
Läkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 330 högskolepoäng.
196. Mål
För läkarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och
för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare.
197. Kunskap och förståelse
För läkarexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap
om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och
individer, såväl barn som kvinnor och män,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,
- visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården,
och
- visa kunskap om relevanta författningar.
198. Färdighet och förmåga
För läkarexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden
hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa,
- visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom
hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera
och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra
handledande uppgifter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och
sjukvården som inom vård och omsorg,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med
berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och
frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska,
bedöma och använda relevant information, och
- visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt
utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.
199. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För läkarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt
med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras
närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För läkarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt
arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
200. Övrigt
För läkarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
/Träder i kraft I:2019-07-01/
201. Läkarexamen
202. Omfattning
Läkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 360 högskolepoäng.
203. Mål
För läkarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att få
behörighet som läkare.
204. Kunskap och förståelse
För läkarexamen ska studenten
- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området,
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i
yrkesutövningen,
- visa kunskap om grundläggande vetenskapliga metoder inom området och insikt i
metodernas möjligheter och begränsningar,
- visa kunskap om etiska principer och deras tillämpning inom hälso- och sjukvården samt
inom forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa kunskap om, och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för
individer och olika grupper ur ett nationellt och globalt perspektiv,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,
- visa kunskap om hälso- och sjukvårdssystem i Sverige, inbegripet deras organisation och
styrning, och kännedom om sådana system i andra länder samt visa förståelse för strategier
för likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård,
- visa kunskap om patientsäkerhet, kvalitet och prioriteringar i hälso- och sjukvården samt
om metoder för att utvärdera medicinsk verksamhet, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
205. Färdighet och förmåga
För läkarexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga till professionellt bemötande av patienter och deras närstående
med respekt för patienternas och deras närståendes integritet, behov, kunskaper och
erfarenheter,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera
och värdera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande
tillstånd,
- visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden ur
patofysiologiskt och psykosocialt samt andra relevanta perspektiv och i samverkan med
patienten handlägga dessa,
- visa förmåga att initiera och medverka i hälsoinriktat och sjukdomsförebyggande arbete
för enskilda och grupper samt att redogöra för hur sådant arbete bedrivs på samhällsnivå,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera åtgärder och behandlingsresultat med
berörda parter och dokumentera dessa i enlighet med relevanta författningar,
- visa fördjupad förmåga att bidra till lärande i olika grupper och att genomföra handledande
uppgifter,
- visa förmåga till ledarskap och interprofessionellt samarbete såväl inom hälso- och
sjukvården som med professioner inom andra delar av samhället,
- visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt visa sådan
färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och
frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska,
bedöma och använda relevant information, och
- visa förmåga att använda digitala verktyg inom såväl hälso- och sjukvården som
forsknings- och utvecklingsarbete.
206. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För läkarexamen ska studenten
- visa förmåga till självreflektion och empati samt till ett professionellt förhållningssätt,
- visa förmåga till ett hälsofrämjande förhållningssätt med helhetssyn på patienten utifrån ett
vetenskapligt synsätt och med särskilt beaktande av etiska principer och de mänskliga
rättigheterna, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av att fortlöpande utveckla sin kompetens och att ta
ansvar för detta.
Självständigt arbete (examensarbete)
För läkarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt
arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
207. Övrigt
För läkarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
208. Psykologexamen
209. Omfattning
Psykologexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
210. Mål
För psykologexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som psykolog och för att fullgöra föreskriven praktisk tjänstgöring (PTP)
som fordras för att få behörighet som psykolog.
211. Kunskap och förståelse
För psykologexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap om psykologiska metoder för utredning och åtgärd avseende
individer, grupper och organisationer,
- visa fördjupad kunskap och förståelse för samhälls- och familjeförhållanden som påverkar
olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
212. Färdighet och förmåga
För psykologexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga att bedriva psykologisk behandling, - visa förmåga att under
handledning bedriva psykoterapi,
- visa fördjupad förmåga att självständigt planera, leda och genomföra förebyggande arbete
samt utvecklings- och förändringsarbete med inriktning på individer, grupper, organisationer
och miljöer,
- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt utvärdera och utveckla
behandlingsarbete och åtgärdsprogram inom verksamhetsområdet,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- visa förmåga att för berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för utredning, åtgärd
och resultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och
- visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant
information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper
och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
213. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För psykologexamen ska studenten
- visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga,
- visa fördjupad förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående,
och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För psykologexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
214. Övrigt
För psykologexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Psykoterapeutexamen
Omfattning
Psykoterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90
högskolepoäng under en treårsperiod. Därtill ställs krav på
- avlagd psykologexamen (enligt 1982 års studieordning eller senare bestämmelser),
- läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri,
- socionomexamen, eller
- annan motsvarande examen.
För de två sistnämnda grupperna krävs dessutom grundläggande psykoterapiutbildning.
Mål
För psykoterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som psykoterapeut.
Kunskap och förståelse
För psykoterapeutexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap om och förståelse för olika psykoterapiformer, olika psykiska
sjukdomstillstånd samt psykiatrisk diagnostik, och
- visa kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden som påverkar
individer och grupper.
Färdighet och förmåga
För psykoterapeutexamen skall studenten
- visa förmåga att på ett fördjupat sätt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillämpning,
- visa sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska
bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska
behandlingsprogram inom ett av områdena individual-, grupp- eller familjeterapi,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant
information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och
därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, och
- visa förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och
behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För psykoterapeutexamen skall studenten
- visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa fördjupad förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras
närstående,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För psykoterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För psykoterapeutexamen skall studenten under utbildningen ha haft deltidstjänstgöring med
psykoterapeutiska uppgifter.
För psykoterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Sjukhusfysikerexamen
Omfattning
Sjukhusfysikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300
högskolepoäng.
Mål
För sjukhusfysikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för
behörighet som sjukhusfysiker.
Kunskap och förståelse
För sjukhusfysikerexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa såväl bred som fördjupad kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter av
strålbehandling, bild- och funktionsdiagnostik samt denna kunskaps tillämpning i vårdarbetet,
- visa kunskap i planering, ledning och samordning inom yrkesområdet, och
- visa kunskap om relevanta författningar särskilt inom strålskyddsområdet.
Färdighet och förmåga
För sjukhusfysikerexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga att självständigt tillämpa matematiska och naturvetenskapliga
metoder i all verksamhet med strålning inom hälso- och sjukvården,
- visa förmåga att ansvara för och utföra nödvändigt kvalitetssäkringsarbete av både
utrustning och arbetsmetoder inom verksamheter med strålning,
- visa förmåga att integrera kunskap från relevanta områden samt att självständigt och kritiskt
analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att utveckla, använda, utvärdera och optimera nya metoder inom området,
- visa förmåga att initiera, planera, leda, samordna och utvärdera strålskyddsförebyggande
arbete inom hälso- och sjukvård för såväl personal som patienter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper samt förmåga att
informera och utbilda personal i strålskyddsarbete, och
- visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt
informera om och diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och
därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjukhusfysikerexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjukhusfysikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För sjukhusfysikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
215. Specialistsjuksköterskeexamen
216. Omfattning
Specialistsjuksköterskeexamen med angivna inriktningar uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 60 högskolepoäng med undantag av inriktningen mot distriktssköterska,
där examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 75 högskolepoäng.
Vidare ställs det krav på legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen har utfärdat.
217. Mål
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs
för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska.
218. Kunskap och förståelse
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
- visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet.
219. Färdighet och förmåga
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten
- visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående
identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan,
- visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder,
- visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och
förebyggande arbete,
- visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa
frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar
inklusive vård i livets slutskede, och
- visa vårdpedagogisk förmåga.
220. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras
närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
221. Inriktningar
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård ska studenten också
- visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi,
analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av
patienter, och
- visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård ska studenten också
- visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla
organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och
självständigt utföra medicinska åtgärder, och
- visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot operationssjukvård ska studenten
också
- visa förmåga att ansvara för aseptik, instrumentering, infektions- och
komplikationsförebyggande åtgärder i samband med operationer, behandlingar och
undersökningar av patienter samt förmåga att hantera biologiska preparat, och
- visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten också
- visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska
status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för
patienter under starkt varierande förhållanden, och
- visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot kirurgisk vård ska studenten också
- visa förmåga att hos patienter med behov av kirurgiska insatser observera, bedöma och
åtgärda komplexa vårdbehov.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot medicinsk vård ska studenten också
- visa förmåga att hos patienter inom medicinsk vård observera, bedöma och åtgärda
komplexa vårdbehov.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot onkologisk vård ska studenten också
- visa förmåga att hos patienter med behov av onkologisk vård observera, bedöma och
åtgärda komplexa vårdbehov, och
- visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att arbeta med bland annat
cytostatikaterapi och strålbehandling.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och
ungdomar ska studenten också
- visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som
behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av
sjukdom och sjukdomskomplikationer,
- visa förmåga att hos barn och ungdomar i olika utvecklingsstadier observera, bedöma och
åtgärda komplexa vårdbehov, och
- visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och
vaccinationsverksamhet.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten också
- visa förmåga att observera, bedöma, åtgärda och utvärdera komplexa vårdbehov,
- visa förmåga att möta människor i kris, och
- visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering
och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot vård av äldre ska studenten också
- visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som
behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av
sjukdom och sjukdomskomplikationer, och
- visa förmåga att hos äldre patienter observera och bedöma komplexa behov av vård och
rehabilitering.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten också
- visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som
behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten
av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
- visa förmåga att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och
rehabilitering hos patienter, och
- visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och
vaccinationsverksamhet.
För specialistsjuksköterskeexamen med en viss annan inriktning ska studenten också
- visa förmåga att självständigt observera, bedöma och utvärdera vårdbehov, habilitering
och rehabilitering hos patienter inom specialiseringens särskilda område,
- visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs vid
olika sjukdomstillstånd för att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och
sjukdomskomplikationer inom specialiseringens särskilda område,
- visa förmåga att ansvara för undersökningar och behandlingar inom specialiseringens
särskilda område, och
- visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt färdigheter under vårdsituationer
och mot målgrupper som är särskilt relevanta för specialiseringens särskilda område.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort
ett självständigt arbete (examensarbete).
222. Övrigt
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av
utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för respektive inriktning.
I examensbeviset ska utbildningens inriktning anges.
För en specialistsjuksköterskeexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
223. Speciallärarexamen
224. Omfattning
Speciallärarexamen med angivna specialiseringar uppnås efter att studenten har fullgjort
kursfordringar om 90 högskolepoäng. Det ställs också krav på avlagd grundlärarexamen,
ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.
Speciallärarexamen ges med specialiseringar mot
- språk-, skriv- och läsutveckling,
- matematikutveckling,
- dövhet eller hörselskada,
- synskada,
- grav språkstörning, och
- utvecklingsstörning.
För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs att den tidigare avlagda examen
omfattar ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling.
Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat
sin utbildning med motsvarande kunskaper.
För specialisering mot matematikutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar
ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte
omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning
med motsvarande kunskaper.
225. Mål
För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd.
226. Kunskap och förståelse
För speciallärarexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
dess betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv,
- visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter,
- visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans
av denna,
- visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och
- visa fördjupad kunskap om barns och elevers utveckling och lärande och visa kunskap om
utveckling och lärande hos barn och elever med funktionsnedsättningar, inbegripet
neuropsykiatriska svårigheter, samt, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad
kunskap om
1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,
2. barns och elevers matematikutveckling,
3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i
relation till undervisningsämnen eller ämnesområden,
4. barn och elever med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till
undervisningsämnen eller ämnesområden,
5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation
till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller
6. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation
till undervisningsämnen eller ämnesområden.
227. Färdighet och förmåga
För speciallärarexamen ska studenten
- visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i
förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
- visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för
enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och
utveckla verksamhetens lärmiljöer,
- visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska
svårigheter samt tillämpa kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer,
- visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad
samtalspartner och rådgivare i frågor som rör
1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,
2. barns och elevers matematikutveckling,
3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller hörselskada,
4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada,
5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språkstörning, eller
6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning,
- visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling
av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever,
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar
och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin
undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och
- visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av
särskilt stöd.
För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också
studenten
- visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers
språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling.
228. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För speciallärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
229. Övrigt
I examensbeviset ska det anges för vilken eller vilka verksamheter utbildningen är avsedd.
Där ska också utbildningens specialisering anges.
För speciallärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
230. Specialpedagogexamen
231. Omfattning
Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 90
högskolepoäng. Det sälls också krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen,
yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.
232. Mål
För specialpedagogexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd.
233. Kunskap och förståelse
För specialpedagogexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, och
- visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik.
234. Färdighet och förmåga
För specialpedagogexamen ska studenten
- visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i
förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och
analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,
- visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i
samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla
verksamhetens lärmiljöer,
- visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska
svårigheter samt tillämpa kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer,
- visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska
frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och
- visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling
av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever.
235. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För specialpedagogexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialpedagogexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
236. Övrigt
I examensbeviset ska det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd.
För specialpedagogexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
237. Tandläkarexamen
238. Omfattning
Tandläkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
239. Mål
För tandläkarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet
som tandläkare.
240. Kunskap och förståelse
För tandläkarexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap om och förståelse för sambandet mellan patientens orala
hälsotillstånd och hans eller hennes allmänna hälsotillstånd och medicinska tillstånd samt
andra bakomliggande faktorer,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,
- visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården
och deras påverkan på allmänhälsa, munhälsa och miljö,
- visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för tandvården, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
241. Färdighet och förmåga
För tandläkarexamen ska studenten
- visa förmåga att självständigt diagnostisera och behandla sjukdomar och anomalier i
tänder, munhåla, käkar och omgivande vävnader hos patienter i olika åldrar och med olika
behov,
- visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom
tandvården för såväl individer som grupper av patienter,
- visa fördjupad förmåga att planera, leda, samordna och utveckla tandvårdsarbete,
- visa förmåga att utvärdera odontologisk vård, varvid särskild vikt läggs vid
kvalitetssäkring,
- visa fördjupad förmåga till lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper inom
tandvården, liksom med andra yrkesgrupper inom vård och omsorg, och
- visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant
information samt att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och
frågeställningar inom det odontologiska området.
242. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandläkarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera
patientens behov, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla
sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandläkarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
243. Övrigt
För tandläkarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
244. EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ
245. Grundlärarexamen
246. Omfattning
Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
180 högskolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1-3 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4-6 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar
om 240 högskolepoäng.
För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska
studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en
fastlagd kursplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och
verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och
ämne.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes- och
ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng inom det
fritidspedagogiska området och 30 högskolepoäng i ett eller två praktiska eller estetiska
ämnen.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik,
engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och
matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst 15
högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra
ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska ämnes- och
ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett
valbart fördjupningsområde. För svenska, engelska och matematik krävs minst 30
högskolepoäng i vardera ämnet.
Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten valbara områdena:
1. naturorienterande ämnen och teknik,
2. samhällsorienterande ämnen, eller
3. ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.
Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad
verksamhetsförlagd utbildning.
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande
yrkesutövning och omfatta följande:
- skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de
grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
- läroplansteori och didaktik,
- vetenskapsteori och forskningsmetodik,
- utveckling, lärande och specialpedagogik,
- sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- bedömning och betygssättning, och
- utvärdering och utvecklingsarbete.
247. Mål
För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser.
Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen
enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
248. Kunskap och förståelse
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten
- visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper,
inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för
yrkesutövningen,
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för
undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen
som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,
- visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om
grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,
- visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
- visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder
samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för
yrkesutövningen, och
- visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
ska studenten
- visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
som krävs för yrkesutövningen,
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för
undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt,
- visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om
barns kommunikation och språkutveckling,
- visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
- visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt
om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för
yrkesutövningen, och
- visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 -6 ska studenten
- visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
som krävs för yrkesutövningen,
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för
undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt,
- visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling,
- visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
- visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt
om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för
yrkesutövningen, och
- visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning.
För grundlärarexamen ska studenten också
- visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för
yrkesutövningen,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och
- visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och
olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.
249. Färdighet och förmåga
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten
- visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen
en meningsfull och innehållsrik fritid,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna
och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till
utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och
- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs
för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de
ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska studenten
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera
över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra
till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och
- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs
för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska studenten
- visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och
samlevnad.
För grundlärarexamen ska studenten också
- visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
- visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs
lärande och utveckling,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera
och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt
stimulera varje elevs lärande och utveckling,
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
- visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och
utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och
deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling
av elever,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och
jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den
pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna,
och
- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla
för yrkesutövningen.
250. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För grundlärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras
vårdnadshavare,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar
utveckling, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i
det pedagogiska arbetet.
Självständigt arbete (examensarbete)
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15
högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska studenten
inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om
minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett
eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning.
251. Övrigt
Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller
vilka undervisningsämnen som examen omfattar.
För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
252. Ämneslärarexamen
253. Omfattning
Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i
grundskolans årskurs 7-9 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har
fullgjort kursfordringar om 240 eller, när så krävs, 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen
med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att
studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.
För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska
studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en
fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och
verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och
ämne.
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska utbildningen
omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 165 högskolepoäng i två
undervisningsämnen eller 195 högskolepoäng i tre undervisningsämnen. Examen ska dock
omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två
undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik
ingår i utbildningen. Examen får vidare omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195
högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i
utbildningen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra
ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en
fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne
som ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng om examen omfattar tre
undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om examen omfattar två
undervisningsämnen. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90
högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.
Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes-
och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två
undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng
utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en
fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning
om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120
högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.
Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande
yrkesutövning och omfatta följande:
- skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de
grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
- läroplansteori och didaktik,
- vetenskapsteori och forskningsmetodik,
- utveckling, lärande och specialpedagogik,
- sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- bedömning och betygssättning, och
- utvärdering och utvecklingsarbete.
254. Mål
För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser.
Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen
enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
255. Kunskap och förståelse
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten
- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick
över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta
område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten
- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett
kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom
vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
För ämneslärarexamen ska studenten också
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för
undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den
verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,
- visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa
forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
- visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och
förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och
olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
- visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.
256. Färdighet och förmåga
För ämneslärarexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera
över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra
till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen,
ämnesområden och ämnesdidaktik,
- visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs
lärande och utveckling,
- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs
för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den
verksamhet i övrigt som utbildningen avser,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera
och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt
stimulera varje elevs lärande och utveckling,
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
- visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i
förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras
vårdnadshavare,
- visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling
av elever,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och
jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den
pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna,
och
- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla
för yrkesutövningen.
257. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ämneslärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras
vårdnadshavare,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar
utveckling, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i
det pedagogiska arbetet.
Självständigt arbete (examensarbete)
För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana
arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom
utbildningen.
258. Övrigt
Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller
vilka undervisningsämnen som examen omfattar.
För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
259. Kompletterande pedagogisk utbildning
En student som har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning kan avlägga
ämneslärarexamen på grundnivå eller avancerad nivå. I förordningen (2011:686) om
kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen och förordningen
(2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för
personer som har en examen på forskarnivå finns det bestämmelser om de krav som studenten
ska uppfylla för en sådan examen.
260. EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ
261. GENERELLA EXAMINA
Licentiatexamen
Omfattning
Licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett
ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som
skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan
ges vid högskolan.
Mål
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap
inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet
och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet
identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra
ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och
därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och
utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin
kunskapsutveckling.
Vetenskaplig uppsats
För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60
högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
262. Doktorsexamen
263. Omfattning
Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng
inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.
264. Mål
265. Kunskap och förståelse
För doktorsexamen ska doktoranden
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup
och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa
förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets
metoder i synnerhet.
266. Färdighet och förmåga
För doktorsexamen ska doktoranden
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning
och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet
identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva
forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera
sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till
kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade
professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För doktorsexamen ska doktoranden
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra
forskningsetiska bedömningar, och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället
och människors ansvar för hur den används.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
om minst 120 högskolepoäng godkänd.
267. Övrigt
För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
268. KONSTNÄRLIGA EXAMINA
269. Konstnärlig licentiatexamen
270. Omfattning
271. Konstnärlig licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett
ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som
ska avslutas med konstnärlig doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan konstnärlig
licentiatexamen kan ges vid högskolan.
272. Mål
273. Kunskap och förståelse
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap
inom sitt konstnärliga område samt visa kunskap om konstnärliga forskningsmetoder i
allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
274. Färdighet och förmåga
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
- visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område, - visa förmåga att kritiskt,
självständigt och kreativt och med forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera
konstnärliga frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett
konstnärligt forskningsprojekt och andra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna
tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
eller på annat sätt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
forskarsamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som krävs för att självständigt delta i forskningsoch utvecklingsarbete
och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
275. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin
konstnärliga utveckling.
276. Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden ha fått ett dokumenterat konstnärligt
forskningsprojekt om minst 60 högskolepoäng godkänt.
277. Övrigt
För konstnärlig licentiatexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
278. Konstnärlig doktorsexamen
279. Omfattning
Konstnärlig doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240
högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.
280. Mål
281. Kunskap och förståelse
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup
och aktuell specialistkunskap inom sitt konstnärliga område, och
- visa förtrogenhet med konstnärliga forskningsmetoder i allmänhet och med det specifika
forskningsområdets metoder i synnerhet.
282. Färdighet och förmåga
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
- visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område,
- visa förmåga till konstnärlig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och
bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med forskningsmässig noggrannhet
identifiera och formulera konstnärliga frågeställningar samt att planera och med adekvata
metoder bedriva forskning och andra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna
tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt visa sin förmåga att genom egen
forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
forskarsamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade
professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
283. Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
- visa intellektuell självständighet, konstnärlig integritet och forskningsmässig redlighet
samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- visa fördjupad insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för hur den används.
Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling)
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden ha fått ett dokumenterat konstnärligt
forskningsprojekt (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänt.
284. Övrigt
För konstnärlig doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Förordning (2019:161).


Bilag 1: Bidrag om utbildning för lärare och lärarstudenter i Sverige rörande genus, jämställdhet
och mångfald.
I Sverige genomförs just nu en utvärdering av samtliga lärarutbildningar i landet, där en av
bedömningsgrunderna är jämställdhet och hur jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras
och förankras i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Denna utvärdering
genomförs av Universitetskanslersämbetet som är ansvarig myndighet för kvalitetssäkring för
högre utbildning i Sverige. De första resultaten för förskollärar- och grundlärarutbildningarna har
alldeles nyss presenterats (presenterades idag), länk till pressmeddelande här:
https://www.uka.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2019-04-16-forsta-resultaten-klara-i-omfattande-
kvalitetsgranskning-av-lararutbildningarna.html
Samtliga av de utvärderade lärarutbildningarna får hög kvalitet vad gäller jämställdhet, något som
troligtvis beror på att lärarutbildningarna har ett specifikt examensmål som berör jämställdhet.
Även uppföljning, studentperspektiv samt arbetsliv och samverkan håller genomgående hög
kvalitet. (Observera att dessa resultat endast gäller för grundlärare och förskollärare.
Utvärderingarna av ämneslärarutbildningarna kommer i höst.)
När det gäller initiativ i lärarutbildningen som rör genus, jämställdhet och mångfald så berörs det i
flera av examensmålen som återfinns i Högskoleförordning (1993:100) bilag 2. Några exempel på
examensmål:
- visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av
elever,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv
i den pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och
samlevnad.
- visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen samt
på arbetsmarknaden.
- visa förmåga att beakta frågor om demokrati och andra värdegrundsfrågor som jämställdhet
och jämlikhet, mångfald och mänskliga rättigheter inom yrkesområdet, och variation som
förekommer när det gäller deltagares förutsättningar, förmågor och erfarenheter.
Det är sedan universiteten och högskolorna som själva beslutar om utbildningarnas upplägg,
studietakt och närmre innehåll utifrån examensmålen, och som ansvarar för att studenten ges
förutsättningar att nå examensmålen.
Sverige har även gjort satsningar på kompetensutvecklingsinsatser för lärare via Skolverket
rörande både mångfald och jämställdhet. Bland annat genom de så kallade nationella
skolutvecklingsprogrammen. Hos Skolverket finns det flertalet utbildningar som lärare kan gå för
kompetensutveckling. Några exempel på kurser hos Skolverket inom dessa områden:
 Delaktighet, inflytande och likabehandling
Ligestillingsudvalget 2018-19
B 87 endeligt svar på spørgsmål 4
Offentligt
Utveckla din kompetens om delaktighet och inflytande i undervisningen. Lär dig också mer
om hur du främjar likabehandling med fokus på normer.
 Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan
Fyll på med kunskap om identitet, jämställdhet och digitalisering tillsammans med kollegor.
 Likvärdighet i bedömning och betygssättning
Ta chansen att öka dina kunskaper inom området likvärdig och rättvisande betygssättning.
 Normkritisk pedagogik i vägledning – Tala om arbetslivet
En kurs för att öka normmedvetenhet i studie- och yrkesvägledning och undervisning.
 Sex och samlevnad för grundskolans senare år
I den här webbkursen får du arbeta med frågor om jämställdhet, sexualitet, relationer,
normer och könsmönster i ämnesundervisningen i grundskolans senare år.
Vidare har regeringen 2018 tilldelat Skolverket 50 miljoner SEK för arbete mot sexuella
trakasserier i skolan (det höjda anslaget och insatsen mot sexuella trakasserier i skolan har sin
bakgrund i #metoo-uppropen hösten 2017). Uppdelning återfinns nedan:
 20 miljoner till bättre sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan.
 20 miljoner till organisationer i civilsamhället som erbjuder kompetensutveckling till
skolpersonal inom sex- och samlevnadsundervisning och i arbetet mot kränkande
behandling.
 10 miljoner kronor vardera till organisationerna: Sveriges skolledarförbund, Lärarförbundet
Skolledarna, Sveriges elevråd, Sveriges elevkårer och SVEA. Organisationerna ska satsa på
kompetensutveckling för en bättre arbetsmiljö för elever, med fokus mot sexuella
trakasserier.
För vidare läsning på ämnet:
https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/utbildningsutvarderingar/utvardering-av-
lararutbildningar.html
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/50-miljoner-kronor-mot-sexuella-
trakasserier-i-skolan--sa-ska-pengarna-anvandas/
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/120-miljoner-till-metoo-satsningar---sa-
ska-pengarna-anvandas/
https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-12-10-
stort-intresse-for-bidrag-mot-sexuella-trakasserier
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/statsbidrag-for-arbetet-mot-sexuella-
trakasserier-2018-19
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/motverka-
sexuella-trakasserier
Relevanta myndigheter:
Universitetskanslersämbetet: https://www.uka.se/
Skolverket: https://www.skolverket.se/
Universitets- och högskolerådet: https://www.uhr.se/


Udenrigsministeriet
Folketingets Ligestillingsudvalg
Bilag Sag/ID Nr. Enhed Dato
2019 - 10218 LIGE 1. maj 2019
LIU B 87 – svar på spørgsmål 4 fra Roger Courage Matthisen
stillet den 8. april 2019 til ministeren for fiskeri og ligestilling
og ministeren for nordisk samarbejde.
Spørgsmål
Hvad kan ministeren - gerne med bidrag fra andre ministre - oplyse om
svenske initiativer og erfaringer med undervisning i køn, ligestilling og
mangfoldighed for undervisere og studerende med kommende
undervisningsansvar på undervisnings- og uddannelsesområdet? Og
hvilke kommentarer giver det ministeren anledning til?
Svar
Hverken Undervisningsministeriet, Uddannelses- og
Forskningsministeriet eller Ligestillingsafdelingen i Udenrigsministeriet
har kendskab til konkrete svenske initiativer eller erfaringer med
undervisning i køn, ligestilling og mangfoldighed for undervisere og
studerende med kommende undervisningsansvar på undervisnings- og
uddannelsesområdet.
Undervisningsministeriet og Uddannelses- og Forskningsministeriet har
derfor været i dialog med det svenske Undervisnings- og
Uddannelsesministerium (Utbildningsdepartementet) og indhentet bidrag
herfra, som er vedlagt (bilag 1 og 2):
Opsummerende angiver Utbildningsdepartementet følgende:
 Der gennemføres pt. en evaluering af alle landets læreruddannelser
med fokus på bl.a. ligestilling, herunder hvordan køn forankres i
uddannelserne indhold, udformning og gennemførsel. Evalueringen
viser generelt, at kvaliteten af lige-stillingsundervisningen er høj.
Asiatisk Plads 2
DK-1448 København K
Telefon +45 33 92 00 00
Telefax +45 32 54 05 33
E-mail: um@um.dk
http://www.um.dk
Ligestillingsudvalget 2018-19
B 87 endeligt svar på spørgsmål 4
Offentligt
2
 Køn, ligestilling og mangfoldighed (genus, jämställdhet och mångfald)
berøres i flere af eksamensmålene for læreruddannelsen (se bilag 2).
 Ligesom det er tilfældet i Danmark, er det de videregående
uddannelser, der indretter undervisningen, så de studerende har
forudsætningerne for at nå eksamenmålene.
 Der er en række kompetenceudviklingskurser for lærere i ligestilling og
mangfoldighed.
 Regeringen har givet Skolverket 50 mio. SEK til arbejdet med seksuelle
krænkelser/chikane på skolerne.
o 20 mio. SEK til at styrke seksualundervisningen i grundskolen
o 20 mio. SEK til organisationer, som tilbyder
kompetenceudvikling til skolepersonale.
o 10 mio. SEK til konkrete organisationer til fokus for bedre
undervisningsmiljø for eleverne med fokus på seksuelle
krænkelser/chikane.
Jf. oversigten over initiativer i besvarelsen af LIU B87 spørgsmål 2 er der
også i Danmark taget en række lignende initiativer.
Med venlig hilsen
Eva Kjer Hansen