Grænsehindringsrådets årsrapport 2016

3
KÖPENHAMN DEN 31 DECEMBER 2016
GRÄNSHINDERRÅDETS
ÅRSRAPPORT 2016
MED KOMMENTARER FRÅN DE NORDISKA REGERINGARNA
UNDERLAG FÖR GRÄNSHINDERRÅDETS ARBETE 2017
16
Nordisk Råd 2016-17
NOR Alm.del Bilag 3
Offentligt
4
Gränshinderrådets årsrapport 2016
Underlag för gränshinderrådets arbete under 2017
ISBN 978-92-893-4851-5 (PRINT)
ISBN 978-92-893-4852-2 (PDF)
http://dx.doi.org/10.6027/ANP2017-705
ANP 2017:705
© Nordiska ministerrådet 2016
Layout: Peter Daniel Olsen/Resonans Kommunikation
Foto: s. 4: Banjamin Suomela/norden.org
s. 8, 27, 28, 32, 42, 49, 54, 57, 64, 67, 83, 91, 96: Karin Beate Nøsterud/norden.org
s. 16, 20, 25, 35, 39, 76, 79, 103: Yadid Levy/norden.org
s. 41: Mette Mjöberg Tegnander/norden.org - s. 52, 63, 69, 89: Johannes Jansson/norden.org
s. 71, 106: Ane Cecilie Blichfeldt/norden.org - s. 80: Oddleiv Apneseth/norden.org
s. 85: Silje Bergum Kinsten/norden.org - s. 37: Magnus Fröderberg/norden.org
s. 95: norden.org - s. 75: Vaibhav Kashyap/Pexels
Tryck: Rosendahls
Upplaga: 1.500
Beräkningarna är gjorda av Britt Andresen, chefsanalytiker, Øresundsinstituttet
förutom beräkningarna på s. 59 som är gjorda av Nordiska ministerrådets sekretariat.
Printed in Denmark
Denna rapport är utgiven med finansiellt stöd från Nordiska ministerrådet. Innehållet
i rapporten avspeglar inte nödvändigtvis Nordiska ministerrådets synpunkter, åsikter
eller rekommendationer.
www.norden.org/nordpub
Det nordiska samarbetet
Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten.
Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland
och Åland.
Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en
viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen
arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa.
Det nordiska samarbetet vill styrka nordiska och regionala intressen och värde-
ringar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till
att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrens-
kraftiga regioner.
Nordiska ministerrådet
Ved Stranden 18
DK-1061 København K
www.norden.org
5
KÖPENHAMN DEN 31 DECEMBER 2016
GRÄNSHINDERRÅDETS
ÅRSRAPPORT 2016
MED KOMMENTARER FRÅN DE NORDISKA REGERINGARNA
UNDERLAG FÖR GRÄNSHINDERRÅDETS ARBETE 2017
16
6
5
Innehållsförteckning
5 Innehållsförteckning
7 Statsministerdeklaration
9 Förord
10 Gränshinderrådets medlemmar
15 Organisering av Gränshinderrådets arbete
17 Gränshinderrådets mål
18 Status över 2016 års prioriterade gränshinder
21 Hinder på arbetsmarknadsområdet
33 Hinder på utbildningsområdet
43 Hinder på social- och hälsoområdet
55 Hinder på skatteområdet
65 Hinder på näringslivsområdet
77 Övriga gränshinder
92 Avklarade gränshinder under 2014 – 2015
94 Nordiska Rådets Gränshindergrupp
97 Dialogen med arbetsmarknadens parter
98 Informationsarbetet
104 Det förebyggande arbetet
105 Efterord
8
9
Vi, statsministrar från Danmark, Finland, Island, Nor-
ge och Sverige, lagmanden från Färöarna, landssty-
reformanden i Grönland samt lantrådet på Åland, är
eniga om att arbetet med att bekämpa gränshinder
i syfte att skapa jobb och tillväxt i Norden, är en av
det nordiska samarbetets viktigaste utmaningar.
Detta gäller inte minst vårt gemensamma behov
av att hjälpa unga människor in på arbetsmark-
naden.
Genom att skapa optimala förutsättningar för
individer och företag att verka över gränserna i
Norden stärker vi regionens globala konkurrens-
kraft.
En starkt prioriterad insats är därför arbetet med
att aktivt avlägsna gränshinder. Gränshinder kostar,
hämmar utveckling och tillväxt och ger färre valmöj-
ligheter för den enskilde.
Gränshinderforum, som tillsattes av de nordiska
statsministrarna år 2007, har på ett värdefullt sätt
arbetat för att minska gränshinder i Norden. För yt-
terligare stärka och effektivisera gränshinderarbetet
utvecklar vi nu organisationen till ett Gränshinderråd
med en ny strategi- och handlingsplan, som kommer
att träda i kraft den 1 januari 2014.
Detta innebär att:
• Arbetet kommer att kopplas tätare till den politis-
ka ledningen i Nordiska ministerrådet genom att
ordförandelandet i Nordiska ministerrådet också
kommer att vara ordförande i Gränshinderrådet
• Nordiska ministerrådets generalsekreterare får en
starkare roll i gränshinderarbetet för ministerrådet.
• Gränshinderrådets nationella representanter får
ett tydligt uppdrag att samarbeta med de aktörer
som kan bidra till att få gränshinder lösta för
individer och företag i Norden. Detta samarbete
omfattar bl.a. ländernas departement och myn-
digheter, parlamentariker och de gränsregionala
informationstjänsterna.
Den nya formen för nordiskt gränshindersarbete
kommer att bidra till ett effektivare arbete för att
riva gränshinder och öka rörligheten i Norden.
För att uppnå detta bör vi ha som mål:
• att verka för en öppen och välfungerande gemen-
sam arbetsmarknad
• att skapa bästa möjliga förutsättningar för nord-
iska företag att verka över gränserna i Norden.
• att säkra, så långt det är möjligt, likartad ge-
nomförande av EU-rättslig lagstiftning i Norden
genom en löpande dialog mellan de nordiska
länderna.
• att verka för att länderna samråder, när så be-
hövs, när nya eller ändrade lagar och regler införs i
syfte att undvika att nya gränshinder uppstår.
De nordiska statsministrarnas deklaration med anledning av den nya
strategin och handlingsplanen för avlägsnande av gränshinder i Norden.
Den nya strategin och handlingsplanen behandlades vid Nordiska rådets
65:e session i oktober 2013.
Norden som föregångare för gränslöst samarbete i syfte att skapa
jobb och tillväxt.
10
11
Förord
År 2016 fick en utmanande början ur den fria rörlig-
hetens perspektiv. Den stora flyktingkrisen syntes
också vid de nordiska gränserna. Danmark och
Sverige återinförde gränskontrollen i trafiken över
Öresund. Över gränsen mellan Haparanda och Torneå
rörde sig till och med tusentals människor per dag.
Hela idén med nordisk passfrihet föreföll stå på spel.
Gränshinderrådet diskuterade den exceptionella
situationen och gjorde en klar linjedragning: att lösa
flyktingkrisen kom an på politikerna. Vår uppgift
är att koncentrera oss på att lösa de gränshinder-
problem som finns på vår arbetslista. Utöver detta
beslöt vi oss för att följa läget och försäkra oss om
att beslutsfattarna hade tillgång till så bra statistik
och analyser som möjligt och invänta en lösning på
krisen. När sedan ett avgörande kommit ankommer
det på Gränshindersrådet att försäkra sig om att
rörligheten förverkligas maximalt inom ramen för de
nya besluten.
Koncentrationen på den egna arbetslistan gjorde
det möjligt att klara ut tolv gränshinder under året.
Ett lika gott resultat har uppnåtts endast en gång
tidigare.
På listan över lösta frågor märks bland annat den
moms på finska arbetsmaskiner som uppburits
i Norge, förenhetligande av vuxenutbildningsbe-
stämmelser, klargörande av arbetslöshetsersätt-
ningspraxis mellan Sverige och Norge, klargörande av
bestämmelserna rörande långvarigt bruk av utrikes-
registrerade bilar samt accepterande av grönländska
yrkesutbildningar.
Såsom det framgår av listan handlar Gränshinder-
rådets arbete inte om storpolitik. Det handlar om
att på ett pragmatiskt sätt främja en stor vision.
Den stora visionen handlar om att göra Norden till
världens mest integrerade region.
Engelsmännen säger att efterrätten testas genom
att äta (”the proof of the pudding is in the eating”).
Inom Gränshinderrådet säger vi att visionen om ett
integrerat Norden testas vid staternas gränser.
Därför är Gränshinderrådets arbete så viktigt och
därför är jag så glad över att jag fick verka som
rådets ordförande.
Tack till alla medlemmar för ett flitigt och dedicerat
arbete.
Risto E.J. Penttilä
Ordförande i Gränshinderrådet 2016
Gränshinderrådets medlemmar
Risto E.J. Penttilä · Finland · Ordförande 2016
De nordiska länderna har redan under många decennier varit föregångare när det
gäller långt gående integration. Jag vill försäkra mig om att samarbetet består
och fördjupas. För att så skall ske bör Gränshinderrådet fortsätta sina ansträng-
ningar för att avskaffa olika former av hinder som försvårar medborgarnas rörlig-
het och företagens verksamhet. Det handlar om att söka praktiska lösningar för
att stöda statsministrarnas strävan att befästa Nordens ställning som världens
mest integrerade område.
Siv Fridleifsdottir · Island · Ordförande 2014
Vi lever i tid där människor inom Norden reser mycket mer över nationsgränserna
än tidigare. Inom Norden gör vi affärer och arbetar tvärs över gränserna, studerar
i ett annat nordiskt land eller flyttar av någon annan orsak. Tidigare accepterades
gränshinder som något naturligt, men i en allt mer gränslös värld finner man sig
inte i att gränserna utgör hinder. Vi arbetar mot gränshinder och tror att många
områden kan förbättras för att öka tillväxten, även om vi samtidigt är medvetna
om att Norden inte kan bli helt gränslöst. Statsministrarna har nyligen gett oss
i uppgift att utveckla samarbetet med arbetsmarknadens parter för att ta bort
gränshinder och öka tillväxten.
Annika Hahn-Englund · Sverige
Arbetet med att avskaffa hinder mot tillväxt i Norden har högsta prioritet för den
svenska regeringen. Vår vision är ett Norden där människor och företag fritt kan
verka över gränserna, obehindrat av nationella regler och bestämmelser.
Gränshinderrådet säkerställer att alla aktörer drar åt samma håll för ett effektivt
gränshinder- arbete. Ett nära samarbete med fackministerråden, Nordiska rådet
och de gränsregionala aktörerna är centralt.
Eva Tarselius Hallgren tillträder som Sveriges representant i Gränshinderrådet från
och med den 1 januari 2017.
12
Marjun Magnussen · Färöarna
Fra færøsk side har vi meget glade for at deltage i Grænsehindringsrådet, og
være med til at få løst grænsehindringer og forebygge, at nye opstår. Borgere og
virksomheder virker på tværs af landegrænser, men dette hæmmes af grænsehind-
ringer, og derfor er det så vigtigt at få dem løst.
Den færøske deltagelse i Grænsehindringsrådet synliggør også de udfordringer, der
er i forhold til de lande, der er medlemmer af EU eller EØS.
I takt med at flere og flere EU-regler finder vej ind i det nordiske qua landenes med-
lemskab, er dette med til at skabe flere hindringer for os, der ikke er medlemmer
af EU eller EØS og understreger vigtigheden af vores deltagelse i grænsehindrings-
arbejdet.
Min opfattelse er, at man i højest muligt omfang bør sikre de nordiske overens-
komster, hellere end blot at se disse ophævet og erstattet af EU-regler, da disse
nordiske overenskomster udover at deres åbenlyse formål, også er vigtige i forhold
til den nordiske samhørighed.
Jørgen S Søndergaard, Grönland
Ikke tilsigtede grænsehindringer bør kunne ryddes af vejen, når landenes forvalt-
ninger bliver gjort opmærksom på dem. Grænsehindringsrådets opgave er, at være
katalysator for en løsning til gavn for nordiske borgeres og virksomheders frie
bevægelse og forretninger i Norden.
Bevidste grænsehindringer kan bringes frem til politisk prøvning af om de fortsat
opfylder den funktion, som de var tiltænkt. Herefter bør mulighederne for afskaf-
felse undersøges.
13
Kim Andersen · Danmark
Vækst og udvikling er en væsentlig dagsorden i og mellem de nordiske lande. Det
er vigtigt at Grænsehindringsrådet er en drivende faktor i den proces.
Jeg vil i Grænsehindringsrådet arbejde for at vi får identificeret og beskrevet
de hindringer, der måtte være mellem to eller flere nordiske lande i forhold til at
fremme vækst, udvikling og samkvem mellem personer og virksomheder i nordiske
lande.
Dernæst skal vi prioritere udfordringerne. Og derefter vil jeg arbejde for at påvirke
de relevante ministerier til at finde en afklaring. Det kan være i form af en løsning
men det kan også være ved at beskrive, hvorfor en løsning ikke kan lade sig gøre.
En afklaring er også en form for løsning, som giver virksomheder og borgere
vished for, hvad der er af muligheder.
Vi har i de nordiske lande mulighed for stadig tættere samarbejde, og vi kan skabe
øget vækst og udvikling. Grænsehindringsrådet skal bidrage hertil.
Svein Ludvigsen · Norge
Arbeidet i Grensehinderrådet gir resultater, og det er inspirerende at departemen-
tene viser både vilje og evne til å fjerne grensehinder. Samarbeidet med Grense-
tjenestene er av vital betydning for å avdekke og dokumentere uheldige virkninger
av nasjonale hinder, enten de er nasjonalt lovregulert eller skyldes ulike handtering
i de enkelte lande og selvstyreområdene.
En viktig oppgave for Grensehinderrådet er å se til at nye grensehinder ikke opp-
står. Her må vi erkjenne at det ikke er gode nok rutiner eller kontrollmekanismer i
de enkelte landene når nye lover eller reguleringer iverksettes. Grensehinderrådet
etterlyser former for nasjonal screening i forkant av vedtakene.
Jeg takker alle som har bidratt til at flere grensehinder i Norge er løst i 2016, og ser
frem til å samarbeide om nye løsninger i det norske formannskapsåret 2017.
14
Gunnar Westerholm · Åland
Mina förväntningar på Gränshinderrådet är att även det arbete som redan
utförts följs upp och leder till resultat. Förhoppningen är också att Gränshinder-
rådet kan upprätthålla en auktoritet mot ministerier och myndigheter så att
gränshinderarbetet prioriteras på alla nivåer. Informationens tillgänglighet måste
lyftas fram som en faktor för att minska antalet drabbade. Ett gränshinder är,
oavsett hur många som drabbas, ett hinder för mycket.
Dagfinn Høybråten · Nordiska ministerrådet
Grensehindringsrådet har en unik sammensetning av folk med tung politisk, faglig
og administrativ bakgrunn. Jeg har stor tro på at vi sammen kan løse flere grense-
hindringer i samspill med dem som lager lover og regler i de nordiske land. Som ledd
i Moderniseringsreformen Nytt Norden arbeides det nå mer målrettet med EU-saker
i fagministerrådene. Det gir økt felles nordisk aktivitet både i utforming og imple-
mentering av regelverk som har betydning for mobiliteten mellom landene. En stor
utfordring framover blir å sikre at den nye situasjon med økt migrasjon ikke bidrar til
en generell svekkelse av Norden som en sammenhengende region, men at vi fortsatt
kan tenke innovativt sammen om løsninger som møter fremtidens behov.
Et grenseløst Norden der innbyggerne behandles mest mulig likt og kan bevege seg
fritt over landegrensene har alltid vært en bærende ide for det nordiske samarbeidet.
Pyry Niemi · Nordiska rådet
Från Nordiska rådets sida är arbetet med att undanröja gränshinder mellan de
nordiska länderna något som står allra högst på dagordningen. För att matcha
det arbete som görs i Gränshinderrådet, har Nordiska rådet etablerat en särskild
grupp, Gränshindergruppen. I Gränshindergruppen koordinerar och förbereder vi
de frågor som Nordiska rådet arbetar med i de olika utskotten. Under 2016 har
arbetet med gränshinder inom Nordiska rådet fått fastare former och blivit mer
operativt. Idag har alla utskott i Nordiska rådet gränshinder på sina dagordning-
ar, och alla utskott har prioriterat vilka frågor man vill arbeta aktivt med. Jag har
höga förväntningar om att såväl Gränshinderrådet som Gränshindergruppen kom-
mer att bidra till att lösa många fler hinder under de kommande åren, men också
motverka uppkomsten av nya hinder i samband med ny nationell lagstiftning.
15
16
Gränshindergrupp
Minister
Deparlement/Ministerier
Hallå Norden
Idenifiering
Koordinering
Dokumentaion
Lösning
Prioritering
Gränshinderrådet
Regionala
Informaionstjänster
Nordiska Ministerrådets
sekretariat
Regionala
Kommitéer
NMR
GS
MR/ÄK
NR
Förmöte
Gränshinderdatabas
Definition av gränshinder
I det nordiska gränshindersamarbetet är gränshinder ”lagar, offentliga regler eller praxis som
hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden”.
Att olika ersättningsnivåer och skatter förekommer i de nordiska länderna är inte gränshinder.
Däremot betraktas det som ett gränshinder om en person på grund av sin mobilitet får sämre
villkor än andra personer i en jämförbar situation, såväl i bosättningslandet som i arbetslandet.
17
Det är av stor betydelse att Gränshinderrådets
arbete, både regionalt och nationellt, kopplas till
berört nordiskt ministerråd och till berörda nationella
departement och parlament. Detta för att skapa
transparens och delaktighet i det nordiska gräns-
hinderarbetet mellan medborgarnas och företagens
identifierade gränshinder i hela Norden.
Illustrationen ger en bild av hur Gränshinderrådets
arbete är organiserat.
Identifiering
Gränshinder identifieras där medborgare och företag
söker information om att förflytta sig över de nordis-
ka gränserna. För att möta medborgarnas informa-
tionsbehov har man i Norden utvecklat de regionala
informationstjänsterna Øresunddirekt, Grensetjäns-
ten Sverige/Norge och Nordkalottens Grenstjenst.
Därutöver finns även den nordiska informations-
tjänsten Hallå Norden som är placerad i de nordiska
huvudstäderna. Informationstjänsterna identifierar
hinder och inrapporterar dessa till Nordiska minister-
rådets sekretariat samt förmedlar information via
webb, e-post, telefon, personlig betjäning samt vid
informationsträffar för privatpersoner och företag.
Koordinering
Sekretariatet ansvarar för att koordinera Gränshin-
derrådets arbete. Sekretariatet koordinerar även
Gränshinderrådets arbete med det gränshinderarbe-
te som bedrivs i Nordiska ministerrådets sekretariat
under respektive ministerråd. Sekretariatet sam-
ordnar också informationstjänsternas verksamhet
utifrån en gemensam handlingsplan som ska öka
samarbetet och effektivisera gränshinder- och infor-
mationsarbetet.
Dokumentation
Samtliga identifierade gränshinder dokumenteras i
gränshinderdatabasen. Berörda departement kvali-
tetssäkrar innehållet i databasen.
Prioritering av gränshinder
För att skapa långsiktighet och struktur i gränshin-
derarbetet väljer varje medlem i Gränshinderrådet ut
3-5 gränshinder som prioriteras i Gränshinderrådets
arbete. Urvalet görs utifrån de hinder som är regist-
rerade i Gränshinderdatabasen. Medlemmarna kan
välja att prioritera vissa hinder gemensamt.
Medlemmarna kan även driva gränshinder som
identifieras som akuta och som är av särskilt stort
intresse att lösa under året.
De nationella medlemmarna uppvaktar berörda
departement och ministrar tills besked lämnas om
hindret kan lösas eller om departementet beslutar
att inte gå vidare med att lösa hindret. Då ett hinder
avklaras på detta sätt prioriterar Gränshinderrådets
medlem ett nytt hinder att arbeta med. I Gränshin-
derrådets årsrapport redovisas varje år en status-
uppdatering från gränshinderrådets medlemmar
och berörda departement. På så sätt kan man följa
processen kring de prioriterade hindren.
Nordiska ministerrådets representant i Gränshinder-
rådet koordinerar Gränshinderrådets arbete med det
gränshinderarbete som bedrivs i de berörda minister-
råden. Nordiska rådets representant i Gränshinder-
rådet koordinerar Gränshinderrådets arbete med det
gränshinderarbete som bedrivs i Nordiska rådet vars
medlemmar kan lyfta de prioriterade gränshindren i
sina nationella parlament.
Lösning
Det är bara beslutsfattare i de nordiska länderna,
Färöarna, Grönland och Åland som kan finna en
lösning på de identifierade hindren. Gränshinder-
rådet kan däremot verka för att lösa gränshinder för
medborgare och företag som hämmar mobilitet och
tillväxt i Norden genom att ta fram en tydlig pro-
blembeskrivning, förslag till lösning, samt, i den mån
det är möjligt, kostnadsanalyser. Gränshinderrådets
arbetar i enlighet med det uppdrag rådet har fått av
de nordiska statsministrarna och lägger därför stor
vikt vid samarbetet och den öppna dialogen med de
departement och myndigheter som berörs av gräns-
hindren.
Organisering av
Gränshinderrådets arbete
18
19
Gränshinderrådets mål
Gränshinderrådet prioriterar gränshinder som upp-
kommer inom arbetsmarknads, social- och utbild-
ningsområdet och som utgörs av lagar, offentliga
regler eller praxis som hämmar individers mobilitet
eller företags möjligheter att verka över gränserna i
Norden.
Gränshinderrådet arbetar med de gränshinder som
identifieras på gräsrotsnivå, det vill säga av Hallå
Norden, Grensetjänsten, Øresunddirekt och Nordka-
lottrådet.
Gränshinderrådets målsättning är att 5-10 nordis-
ka gränshinder avskaffas varje år som resultat av
Gränshinderrådets arbete.
Prioriterade gränshinder
Gränshinderrådets medlemmar har var och en eller
i vissa fall gemensamt valt att prioritera 3–5 gräns-
hinder.
Gränshinderrådets prioriteringar av gränshinder har
gjorts vid tre tillfällen. Dels den 11 april 2014, då den
första prioriteringslistan beslutades av Gränshin-
derrådets medlemmar, dels den 16 april 2015, dels
den 8 mars 2016 då listan kompletterades med nya
prioriterade hinder.
Gränshinderrådets medlemmar har graderat arbetet
med sina prioriterade hinder enligt en färgskala med
fyra nivåer.
Blått betyder att ett slutligt svar har kommit
från berörda departement. Av rubriken framgår
om hindret faktiskt blivit löst eller om länderna
beslutat att avskriva hindret och inte arbetar
vidare för att hitta en lösning.
Grönt innebär att arbetet följer den process
som respektive medlem satt upp för att få ett
slutligt svar på huruvida hindret kommer att lösas
eller inte.
Gult betyder det pågår någon form av arbete
med hindret vid berörda departement.
Rött innebär att hindret för närvarande inte är
prioriterat vid berörda departement eller myndig-
heter.
Årsrapporten 2016 innehåller information om status
för de hinder som har prioriterats av Gränshinder-
rådets medlemmar.
Det är viktigt att notera att den status som anges
för hinder som inte är avklarade kan ha ändrats
sedan rapporten trycktes. Det bör också noteras
att de nordiska ländernas regeringar kan göra en
annan bedömning av hindret än Gränshinderrådets
medlemmar.
Om beräkningarna
Vid beräkningen av kostnaderna har vi så långt det
har varit möjligt använt oss av befintlig statistik. I de
fall ingen aktuell statistik har funnits till hands har vi
gjort uppskattningar utgående från äldre statistiska
uppgifter. I enskilda fall har vi varit tvungna att göra
antaganden för att kunna illustrera kostnaderna.
I sådana fall nämns detta särskilt i samband med
beräkningarna.
22
14
23
Hinder på
arbetsmarknadsområdet
24
Anmälan till fel A-kassa kan medföra
förlorad rätt till ersättning
Personer som blir arbetslösa kan förlora rätten till inkomstrelaterad
ersättning om de ansöker om medlemskap i fel a-kassa. Hindret kan drabba
både gränsarbetare och personer som bott och arbetat i Sverige.
Ett prioriterat gränshinder av Annika Hahn-Englund, Sverige.
Hindret kan lösas av Arbetsmarknadsdepartementet i Sverige.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
För en gränsarbetare bosatt i Sverige som arbetar i
Danmark gäller arbetslandets lagstiftning avseende
den sociala tryggheten under tiden för arbete. Om
personen blir helt arbetslös gäller istället bosätt-
ningslandets lagstiftning. För att erhålla inkomstre-
laterad ersättning från den svenska arbetslöshets-
försäkringen krävs enligt praxis medlemskap i svensk
arbetslöshetskassa under en obruten tolvmånader-
speriod. Personen kan tillgodoräkna sig försäkrings-
perioder från tiden i Danmark som då likställs med
medlemskap i svensk arbetslöshetskassa.
Problem kan uppstå vid övergången från arbetslan-
dets arbetslöshetsförsäkring till bosättningslandets
arbetslöshetsförsäkring. För att i Sverige få tillgång
till inkomstbortfallsförsäkringen krävs medlemskap
i en svensk arbetslöshetskassa. Om en gränsarbe-
tare eller annan person återvänder till Sverige efter
arbete inom EU/EES måste han eller hon ansöka om
medlemskap i en svensk arbetslöshetskassa omedel-
bart i samband med övergången mellan länderna.
Enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens,
IAF, föreskrift (IAFFS 2015:1) ska inträde begäras i
den a-kassa inom den bransch gränsarbetaren har
arbetat i det andra medlemslandet. Om personen
inte ansöker direkt kan ett avbrott i den pågående
perioden uppkomma. Det är avbrottet i medlemska-
pet som är orsaken till att personen förlorar rätten till
ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen, inte att
anmälan gjorts till fel a-kassa.
Det händer att gränsarbetaren ansöker om inträde i
”fel” svensk a-kassa. Ofta vill man gå tillbaka till sin
gamla a-kassa, men om man har arbetat i en annan
bransch i utlandet är det inte möjligt att få inträde
som gränsarbetare i den gamla a-kassan. Skickas
inträdesansökan till fel a-kassa och den a-kassan
hänvisar personen till en annan a-kassa, får den
sökande inte ta med sig datumet för den ursprungli-
ga inträdesansökan när inträde beviljas till den rätta
a-kassan. Istället gäller ansökningsdatumet till den
rätta a-kassan vilket kan få till följd att det uppstår
ett glapp i försäkringsperioden. Detta kan i sin tur
medföra att den sökande mister rätten till inkomstre-
laterad ersättning och gränsarbetaren kan då enbart
få ersättning enligt grundförsäkringen.
Hindret kan även uppkomma för personer som bor
och arbetar i Sverige och måste byta arbetslöshets-
kassa med anledning av nytt arbete.
25
Vem påverkas
Gränspendlare bosatta i Sverige som nyligen blivit
helt arbetslösa och söker arbetslöshetsersättning i
Sverige. Även personer som bott och arbetat i Sve-
rige kan drabbas av ett avbrott vid byte av medlem-
skap från en a-kassa till en annan ifall det uppstår ett
uppehåll i medlemskapet.
Ekonomiska konsekvenser
Johan bor i Sverige och arbetar i Danmark, har en
lön på 30 000 DKK i månaden och betalar varje
månad in 443 DKK till sin danska a-kassa. Johan blir
helt arbetslös och ska då anmäla sig till den svenska
a-kassan. Tyvärr anmäler han sig till fel a-kassa i Sve-
rige. När Johan anmäler sig till rätt a-kassa kommer
han att kunna bli medlem. Om det har uppstått ett
glapp i försäkringsperioden kommer Johan inte att få
ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen. Det be-
tyder att Johan inte kan få den maximala a-kassa på
20 020 SEK som han är berättigad till utan endast en
grundersättning på 8 030 SEK före och ca 6 200 SEK
efter skatt. Han går således miste om 11 990 SEK per
månad.
Förslag till lösning
Inför fyraveckorsregel för personer som ansöker om
medlemskap i svensk a-kassa. Det betyder att man
ger både den som ansöker om medlemskap och
a-kassorna möjlighet att under dessa fyra veckor
finna rätt a-kassa åt den arbetssökande utan att
personen ifråga förlorar sitt sammanhängande
medlemskap och går miste om möjligheten att få en
inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Arbetsmarknadsdepartementet, SE:
Det är avbrottet i försäkring-/medlemsvillkoret som,
i sig, är orsaken till att personen förlorar rätten till er-
sättning, inte att anmälan i sig gjorts till fel a-kassa.
Hindret har koppling till ett annat gränshinder ”Krav
på att omfattas av olika länders arbetslöshetsförsäk-
ring utan avbrott för att inte riskera lägre arbetslös-
hetsersättning”.
Att personer anmäler sig till fel a-kassa bör kunna
avhjälpas genom att de får tillgång till både rätt och
lättillgänglig information. Det pågår en intern över-
syn av arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsmark-
nadsdepartementet som omfattar frågeställningen
som rör avbrott i medlemskapet och vissa andra
frågor som tidigare utretts av den parlamentariska
socialförsäkringsutredningen. Regeringen har även
gett en utredare i uppdrag att analysera hur med-
lemskapet i svensk a-kassa och därigenom rätten till
inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning förhåller
sig till unionsrätten (Svensk social trygghet i en inter-
nationell värld, dir 2014:109).
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-150.
26
Rätt till tjänstledighet för politiskt upp-
drag från arbete i annat nordiskt land
Den som bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat har inte rätt till
tjänstledighet för politiska uppdrag i bosättningslandet. Detta kan vara
ett hinder för att ta politiska uppdrag.
Ett prioriterat hinder av Annika Hahn-Englund, Sverige och Kim Andersen, Danmark.
Hindret ingår i avtalet från 2013 mellan den danska regeringen och samtliga partier i det danska
Folketinget om att avlägsna gränshinder i Norden.
Nordiska ministerrådets sekretariat samt berörda ministerier har arbetat med detta gränshinder.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
I de nordiska länderna finns regler om att förtroende-
valda har rätt att få tjänstledigt från arbetet för att
fullgöra politiskt uppdrag som de har valts till. Denna
rätt gäller endast om personen bor, arbetar och utför
politiska uppdrag i samma land. En gränsarbetare
som blir förtroendevald i sitt bosättningsland har
således inte motsvarande rätt till tjänstledighet i
sitt arbetsland för att utföra sitt politiska uppdrag i
bosättningslandet.
Vem påverkas
Detta hinder berör främst de personer som har
politiskt uppdrag inom den grupp som daglig- eller
veckopendlar över en nationsgräns.
Hindret begränsar dessutom rätten till tjänstledighet
för politiska uppdrag för de som daglig- eller vecko-
pendlar över en nationsgräns vilket totalt är cirka
70 000 personer.
Förslag till lösning
En gränsarbetare som är förtroendevald i bosätt-
ningslandet skulle eventuellt, genom att de nationella
reglerna skrivs om för att även gälla personer med
arbete i landet och politiskt uppdrag i grannlandet
eller genom bilaterala avtal, ges rätt att få tjänst-
ledighet för att fullgöra politiska uppdrag i bosätt-
ningslandet utifrån arbetslandets tjänstledighets-
regler.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Finansdepartementet, SE:
Enligt överenskommelse på tjänstemannanivå har DK
tagit fram ett första utkast till bilateralt avtal mellan
SE och DK angående ömsesidigt erkännande av
tjänstledighetsreglerna. Utkastet inkom till Finansde-
partementet i Sverige den 14 juni 2016. För närvaran-
de ses utkastet över inom Finansdepartementet.
Økonomi- og Indenrigsministeriet, Danmark:
Lovgrundlaget for at indgå bilaterale aftaler om
grænsependleres ret til fravær ved varetagelse af
lokalpolitiske hverv blev vedtaget af det danske
Folketing i 2015. Danmark sendte i juni 2016 et
udkast til aftale til Sverige til bemærkninger.
Danmark afventer pt. en tilbagemelding fra Sverige.
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-132.
27
28
Rätt till arbetslöshetsersättning efter
arbeidsavklaringspenger från Norge
Den som ansöker om arbetslöshetsersättning i Sverige efter att ha
arbetat i Norge kan gå miste om rätten till sådan ersättning eftersom
de norska myndigheterna inte anger perioder med arbeidsavklaringspenger
i ett särskilt intyg om arbetade och försäkrade perioder.
Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge. Även prioriterat av MR-A.
Hindret kan lösas av Arbeids- og Sosialdepartementet i Norge eller av Arbetsmarknadsdepartementet i Sverige.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.
Bakgrund
Den som har arbetat i ett annat EU- eller EES-land
och blir arbetslös kan under vissa förutsättningar få
arbetslöshetsersättning i bosättningslandet på grund
av försäkrings- och anställningsperioder som har
fullgjorts i det andra landet. Uppgifter om sådana
perioder ska lämnas i intyg PD U1 som utfärdas av
myndigheterna i arbetslandet.
AAP är en förmån som lämnas till den som har ned-
satt arbetsförmåga på grund av sjukdom och som
söker arbete. Den som uppbär AAP omfattas av den
norska socialförsäkringen (Trygden). Norska myndig-
heter anger dock inte perioder med s.k. arbeidsav-
klaringspenger (AAP) i intyg PD U1 eftersom sådana
perioder inte ger rätt till arbetslöshetsersättning i
Norge.
Eftersom perioder med AAP inte anges i intyg PD U1
kan de inte läggas till grund för rätt till arbetslöshets-
ersättning i Sverige. Detta kan leda till att personen i
fråga inte får någon arbetslöshetsersättning. Detta
gränshinder gäller inte för Finland.
Vem påverkas
Den som ansöker om arbetslöshetsersättning i Sve-
rige efter att ha uppburit arbeidsavklaringspenger i
Norge.
Förslag till lösning
För att lösa hindret krävs att svenska myndigheter
kan beakta perioder med arbeidsavklaringspenger
(AAP) när de bedömer rätten till arbetslöshetsersätt-
ning. Detta förutsätter antingen att norska myndig-
heter anger perioder med AAP i intyg PD U1 eller att
svenska myndigheter beaktar perioderna som norska
myndigheter lämnar information om på annat sätt.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Svein Ludvigsen, Norge:
Slik skriver Arbeids- og Sosialdepartementet
24.10.2016:
”Når det gjelder sak 14-034 om Rätt till arbetslös-
hetsersättning efter period med exempelvis arbeids-
avklaringspenger från Norge, forstår vi det sånn
at Grensehinderrådet nå har mottatt forslag fra
Grensetjenesten Norge-Sverige om at Arbeids- og
velferdsetaten bør føre perioder med arbeidsavkla-
ringspenger (AAP) på EU-blankett U002 eller U017.
Det er riktig som Grensetjenesten anfører at Arbeids-
og velferdsdirektoratet ikke fører perioder med ar-
beidsavklaringspenger (AAP) i attest PDU1, ettersom
arbeidsavklaringspenger ikke gir rett til dagpenger i
Norge. Det er kun opplysninger om inntekt og/
eller ytelser som gir opptjening til rett til dagpenger i
Löst
29
Norge som skal føres på attesten. Utbetalte arbeids-
avklaringspenger gir ikke rett til norske dagpenger,
og skal følgelig heller ikke føres på attest PDU1.
Svenske myndigheter har tidligere opplyst at de
trenger informasjon om utbetalte arbeidsavkla-
ringspenger fra Norge. Disse periodene blir derfor
skrevet inn i et følgebrev til PDU1. Norske myndighe-
ter har oppfattet at det ikke lenger skal være proble-
mer knyttet til å få opplysninger om perioder med
arbeidsavklaringspenger fra Norge, og at svenske
myndigheter nå får de opplysningene de trenger fra
Norge.
Vi har på bakgrunn av din henvendelse på nytt vært
i dialog med Arbeids- og velferdsdirektoratet som
opplyser at problemstillingen ble tatt opp i Nordisk
kontaktgruppemøte (på dagpenge-området) i slut-
ten av september i år. Sveriges representanter skal
da ha vært enige i at det ikke er korrekt å oppgi den-
ne informasjonen i PDU1, og at det er hensiktsmessig
å gi denne informasjonen i et eget følgebrev. Sverige
skulle gi tilbakemelding om dette til underliggende
enheter/A-kasser. Vi anser dette grensehinderet for å
være løst. Dersom Grensehinderrådet mener at gren-
sehinder 14-034 fortsatt ikke er løst, trenger vi derfor
en nærmere vurdering av hvilke forhold som gjør at
dette fortsatt er å anse som et grensehinder.”
Ut fra den redegjørelse jeg har fått fra Arbeids- og
sosialdepartementet forstår jeg at norske og svenske
myndigheter nå er enig om at perioder med arbeids-
avklaringspenger i Norge skal synliggjøres i et doku-
ment som vedlegges PDU1, og at disse periodene der-
med skal tas i betraktning av svenske myndigheter
når de undersøker retten til dagpenger i Sverige.
Jeg anser at hinderet dermed er løst.
Arbetsmarknadsdepartementet, Sverige:
Sverige anser att gränshindret är löst vad avser den
del som rör bilagan till PDU1. Problematiken kvarstår
vad avser rätten till inkomstrelaterad arbetslöshets-
ersättning. Eftersom perioden som intygas inte kan
tillgodoräknas som en försäkringsperiod i Sverige kan
ersättning endast lämnas med grundbelopp.
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-034.
30
31
Begränsade möjligheter för gräns-
arbetare att arbetspendla till Norge
Enligt norska regler har gränsarbetare som arbetar i Norge och
bor i ett annat nordiskt land begränsade möjligheter att arbetspendla
till Norge med utlandsregistrerad bil om de inte är gifta eller har
minderåriga barn i bosättningslandet.
Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge.
Hindret kan lösas av Samferdselsdepartementet i Norge.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.
Bakgrund
Enligt de norska reglerna har gränsarbetare olika
möjligheter att arbetspendla till Norge med en ut-
landsregistrerad bil. För den som är gift och/eller har
minderåriga barn under 18 år som är folkbokförda på
samma adress finns inga begränsningar medan den
som är sambo eller ensamstående kan arbetspendla
i upp till 185 dagar per kalenderår. Detta gäller även
ensamstående personer som har delad vårdnad om
barn som inte är folkbokförda på samma adress.
Vissa möjligheter till dispens finns dock.
Vem påverkas
Gränsarbetare som arbetspendlar till Norge med
utlandsregistrerad bil och som är sambo eller ensam-
stående.
Förslag till lösning
Att de norska reglerna ändras så att den som är folk-
bokförd i Norge som gränsarbetare kan arbetspendla
till Norge med utlandsregistrerat fordon under längre
tid än 185 kalenderdagar per år. Rätten att köra
utlandsregistrerat fordon i Norge skulle därmed följa
reglerna för folkbokföring i Norge.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Svein Ludvigsen, Norge:
Samferdselsdepartementet opplyser at hovedregelen
er at avgiftene for et kjøretøy må betales når det tas
inn i Norge, og det må registreres i norsk motorvogn-
register. Unntak er gitt i forskrift 20.07.91 nr 381 for
midlertidig bruk av utenlandskregistrert bil i Norge.
§3 åpner for unntak for personer som ikke ansees
å ha fast oppholdssted i Norge, herunder pendlere.
Forutsetningen er at pendleren ikke har familiemessig
tilknytning til Norge og enten daglig pendler, eller har
oppholdt seg i et annet land i minst 185 dager i løpet
av 12 måneder.
Jeg mener saken ikke lar seg løse ut fra det regelver-
ket som gjelder. Dersom kriteriene i gjeldende regel-
verk oppfylles vil hinderet ikke oppstå. Fra norsk side
er det ikke aktuelt ensidig å endre dette regelverket.
Saken må avskrives.
Avskrivet, ej löst
32
Krav på att omfattas av olika
länders arbetslöshetsförsäkring
utan avbrott för att inte riskera
lägre arbetslöshetsersättning
Arbetstagare som får glapp i medlemsperioden i svensk arbetslöshetskassa
riskerar att inte få rätt till den inkomstrelaterade ersättningen utan enbart
den lägre grundersättningen. Glapp kan bland annat uppstå när man börjar
arbeta i ett annat land än Sverige eller när en gränsarbetare återvänder till
Sverige och söker ersättning. Detta kan även uppstå för personer som enbart
bor och arbetar i Sverige.
Ett prioriterat gränshinder av Annika Hahn Englund, Sverige. Även prioriterat av MR-A.
Hindret kan lösas av Arbetsmarknadsdepartementet i Sverige.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2015.
Bakgrund
Sverige har en arbetslöshetsförsäkring som består
av två delar. Den allmänna delen, grundförsäkring-
en, omfattar alla arbetstagare och egenföretagare.
Den frivilliga delen, inkomstbortfallsförsäkringen,
omfattar den som har varit medlem i en arbetslös-
hetskassa under minst tolv månader. För att få rätt
till den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen
krävs enligt svensk praxis bland annat tolv månaders
sammanhängande medlemskap i en svensk arbets-
löshetskassa eller motsvarande försäkrad tid från
arbete i ett annat nordiskt land. Den som får ett
glapp i medlemsperioden riskerar att inte få rätt till
den inkomstrelaterade ersättningen utan enbart den
lägre grundersättningen.
För Sveriges del rör gränshindret personer som
omfattas av inkomstbortfallsförsäkringen och som
påbörjar arbete i ett annat land utan att i samband
med detta bli arbetslöshetsförsäkrade där. Det kan
t.ex. ske vid arbete i Danmark där arbetslöshetsför-
säkringen är frivillig. Om arbetstagaren inte ansluter
sig direkt när arbetet i Danmark börjar riskerar han
eller hon att få en bruten försäkringsperiod. Detta
kan leda till att personen i fråga vid efterföljande
prövning i Sverige endast kan beviljas ersättning från
den svenska grundförsäkringen.
En bruten försäkringsperiod kan även uppstå om
den som har arbetat i ett annat land inte direkt blir
medlem i en svensk arbetslöshetskassa efter arbete
i ett annat land eller ansöker om medlemskap i fel
arbetslöshetskassa (se gränshindret Anmälan till fel
A-kassa kan medföra förlorad rätt till ersättning, s.
22).
I de fall den så kallade femårsregeln i den nordiska
konventionen om social trygghet är tillämplig kan
en person beviljas återinträde i ett nordiskt lands
arbetslöshetsförsäkring under förutsättning att
33
ansökan om medlemskap görs inom åtta veckor
från det att personen lämnade ett annat nordiskt
lands arbetslöshetsförsäkring. Risken för glapp vid
återinträde i den svenska arbetslöshetsförsäkringen
minskar därmed i de ärenden där den nordiska kon-
ventionen är tillämplig.
Gränshindret motsvaras av nr B12 i rapporten
”Gränshinder i Norden på social- och arbetsmark-
nadsområdet” (Nord 2012:002).
Vem påverkas
Personer som inte upprätthåller en sammanhäng-
ande försäkringstid (medlemsperiod) när de börjar
arbeta i annat land eller återvänder till Sverige.
Juridisk orsak
Svensk praxis kräver bland annat tolv månaders
sammanhängande medlemskap i en svensk arbets-
löshetskassa eller motsvarande försäkrad tid från
arbete i ett annat nordiskt land.
Förslag till lösning
En nordisk expertgrupp har i rapport Nord 2012:002
slagit fast att det behövs ett förtydligande i lagstift-
ningen om att det krävs tolv månaders samman-
hängande medlemskap i en arbetslöshetskassa för
att få rätt till ersättning från inkomstbortfallsför-
säkringen i Sverige. Ett eventuellt klargörande skulle
kunna medföra att en period ska betraktas som
obruten, även om en viss del av den de facto är oför-
säkrad. Den danska arbetslöshetsförsäkringens så
kallade åttaveckorsregel kan här vara till vägledning.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Arbetsmarknadsdepartementet, Sverige:
Det pågår en intern översyn av arbetslöshetsför-
säkringen vid Arbetsmarknadsdepartementet som
omfattar denna och vissa andra frågor som tidigare
utretts av den parlamentariska socialförsäkrings-
utredningen. Regeringen har även gett en utredare
i uppdrag att analysera hur medlemskapet i svensk
a-kassa och därigenom rätten till inkomstrelaterad
arbetslöshetsersättning förhåller sig till unionsrätten
(Svensk social trygghet i en internationell värld, dir
2014:109).
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-004.
34
14
35
Hinder på
utbildningsområdet
36
EU:s mobilitetsprogram
Nationella regler försvårar för ungdomar som står långt från arbetsmark-
naden att göra praktik och delta i utbildning i andra EU- och EES-länder.
Ett prioriterat gränshinder av Annika Hahn Englund, Sverige och Siv Fridleifsdottir, Island.
Hindret hanteras av arbetsmarknadsdepartementen i de nordiska länderna. Kontakter har tagits med
Arbetsförmedlingen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i Sverige.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2015.
Bakgrund
Några länder i Norden har svårt att använda EU:s
mobilitetsprogram för icke-formellt och informellt
lärande. EU-programmet Erasmus+ Ung och Aktiv,
som erbjuder unga möjligheter till praktik (inklusive
volontärarbete) och utbildning är ett sådant exempel.
I Sverige har Arbetsförmedlingen, Europeiska social-
fondens råd (ESF-rådet) och Myndigheten för ung-
doms- och civilsamhällesfrågor lyft fram att det finns
behov av en förändring av rådande regelverk.
Det är främst unga som står långt från arbetsmark-
naden som påverkas negativt av de nationella reg-
lerna och hur de tillämpas. Ungdomars återinträde i
utbildning eller arbete riskerar därmed att försvåras.
Både Island och Sverige har identifierat problemet
(i Sverige redovisas det i regeringens proposition
2013/14:191 Med fokus på unga – en politik för goda
levnadsvillkor, makt och inflytande).
Vem påverkas
De unga människor i de nordiska länderna som står
längst från arbetsmarknaden.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Siv Friðleifsdóttir, Island:
Den islandske sosial- og bostadsminister, Eygló
Harðardóttir, har forandret reglene slik at det ska
vara möjligt att resa till annat europeiskt land med
bibehållet arbetslöshetsersätting (atvinnuleysis-
bætur) under tre månader inom ramen för mobili-
tetsprogrammet. Reykjaviks kommun kommer att
ha en försöksverksamhet slik at det ska vara möjligt
att resa till annat europeiskt land med bibehållet
socialbidrag (fjárhagsaðstoð sveitarfélags) under
tre månader inom ramen för mobilitetsprogrammet,
vilket sannolikt kommer att leda till att denna ordning
införs både där och i andra kommuner, varmed hin-
dret finner sin lösning.
Hinderet anses dermed som löst fra Islands side.
Sverige:
Arbetsmarknadsdepartementet bedömer att den
förordning som brukar omnämnas som huvudorsa-
ken till att svenska ungdomar som är inskrivna på
Arbetsförmedlingen undviker att använda sig av mo-
bilitetsprogrammet i sig inte utgör ett hinder. Unga
har möjlighet att lämna det arbetsmarknadspolitis-
ka programmet Jobb- och utvecklingsgarantin och
sedan återinträda i garantin om det finns intresse att
t.ex. prova på volontärarbete utomlands. För att und-
vika otydligheter kring vilka regelverk som gäller bör
berörda myndigheter tillhandahålla rätt och lättill-
gänglig information för respektive program. Arbets-
marknadsdepartementet kommer att fortsätta föra
dialog med berörda myndigheter i frågan.
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 15-006.
Sverige Island: Löst
37
38
Erkännande av yrkeskvalifikationer
Många yrken i Norden är reglerade antingen från statligt håll, exempelvis i lag
eller genom branschspecifika föreskrifter. Eftersom kraven skiljer sig mellan
de nordiska länderna uppstår det hinder för arbetstagarnas fria rörlighet.
Ett prioriterat gränshinder av Dagfinn Høybråten, Nordiska ministerrådet och Risto E.J. Penttilä, Finland.
Även prioriterat av MR-U.
Detta är ett av de 15 gränshinder som prioriterades av arbetsmarknadens parter i Norden vid
näringslivskonferensen på Børsen i Köpenhamn den 30 april 2015.
Arbetet med hindret kräver koordinering mellan de nordiska arbetsmarknads- och utbildningsministerierna.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Nordiska ministerrådet har som en del av program-
met Hållbar nordisk välfärd låtit konsultföretaget
DAMVAD göra analysen ”Lovregulerede erhverv
og velfærdsprofessioner”. Det är en rapport som
bland annat kartlägger alla statligt reglerade yrken i
Norden. Resultaten visar att antalet reglerade yrken
varierar stort mellan de nordiska länderna; Island
med 171 statligt lagreglerade yrken har flest, Norge
har 165 och Danmark 162. Sverige har 91 och Finland
74. Analysen visar också att de yrken som är stat-
ligt reglerade ger färre gränshinder än de som är
branschspecifikt reglerade.
Arbetet med gränshindret är nära kopplat till imple-
menteringen av EU:s nya yrkeskvalifikationsdirek-
tiv. Det är dock svårt att hitta en slutlig lösning på
gränshindret eftersom problematiken rör flertalet
branscher och många länder.
Gränshinderrådet har därför valt en mer långsiktig
strategi och fokuserar sitt arbete på att underlätta
en samnordisk implementering av direktivet. På sikt
kommer en ökad koordinering av implementeringen
av direktivet förhoppningsvis att bidra till ett minskat
antal problem på grund av skillnader i kvalifikations-
och utbildningskrav.
De tjänstemän som arbetar med implementeringen
träffades i februari 2015, där de nationella koordina-
torerna för direktivet deltog. Nätverket samlades på
nytt i juni och oktober 2015.
Förslag till lösning
Underlätta erfarenhetsutbyte under genomförande-
fasen av EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Dagfinn Høybråten, Nordiska ministerrådet:
Detta är ett av de gränshinder som prioriteras i den
dialog med arbetsmarknadens parter och näringslivs-
organisationer om gränshinder som påverkar mo-
bilitet och tillväxt i Norden som inleddes under året.
Detta hinder kommer att behandlas vid nationella
lösningsinriktade dialogmöten under 2017. Se s. 97
om Dialogen med arbetsmarknadens parter.
39
Risto E.J. Penttilä, Finland:
De flesta problemen har lokaliserats till den bransch-
visa regleringen. Speciellt aktuell har Norges bestäm-
melser inom elbranschen varit. Efter brevväxling
mellan ministerierna i Finland och Norge har man
från norsk sida avskaffat kravet på praktik i Norge
för i Finland utbildade elektriker. Detta är ett fram-
steg men fortfarande kvarstår många problem då
Norge har 14 olika yrkesbeteckningar inom branschen.
För finländarna är det oftast oklart vilken beteckning
deras utbildning motsvarar.
Läs mer i gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-122.
40
Vuxenutbildningsstöd till löntagare
som blir studieledig
Gränsarbetare som bor i Finland, men som har arbetat en kort period
utomlands under de senaste åtta åren innan hon eller han lämnar in en
ansökan om vuxenutbildningsstöd i Finland, är inte berättigad till stödet.
Ett gränshinder prioriterat av Risto E.J. Penttilä, Finland.
Hindret kan lösas av Social- och hälsovårdsministeriet i Finland.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Det grundläggande kravet för att en person bosatt
i Finland ska vara berättigad till finskt vuxenutbild-
ningsstöd är att hon eller han varit pensionsförsäkrad
i en oavbruten period om åtta år i Finland. Det kravet
är uppfyllt om personen har en arbetshistoria som
sträcker sig minst åtta år bakåt, där det senaste
arbetsförhållandet ska ha varat i minst ett år och
omfatta minst 18 timmars arbete per vecka. I sådana
fall har personen rätt till vuxenutbildningsstöd om
hon eller han vill studera i minst två månader och inte
får annat stöd för sina studier.
En finsk arbetstagare som bor i Finland, men som
jobbat utomlands under de senaste åtta åren, tappar
dock sin rätt till finskt vuxenutbildningsstöd. Orsa-
ken är att arbete utanför Finlands gränser gör att
personen blir pensionsförsäkrad i sitt arbetsland. Det
innebär att det blir ett avbrott i personens tid som
pensionsförsäkrad i Finland, vilket innebär att perso-
nen mister rätten till vuxenutbildningsstöd. Således
har en gränsarbetare inte samma ekonomiska förut-
sättningar för vidareutbildning som en arbetstagare
som enbart jobbat i Finland.
Vem påverkas
Detta hinder påverkar potentiellt alla medborgare
som bor i Finland, men som arbetat utomlands under
de senaste åtta åren.
Ekonomiska konsekvenser
En person som beviljas vuxenutbildningsstöd får i
snitt 7 369 EUR (2013).
Omkring 1 900 personer per år får avslag på deras
ansökan om vuxenutbildningsstöd. Det finns dock
inga siffror på hur många avslag som beror på att
av kravet på en oavbruten pensionsförsäkringsperiod
om åtta år i Finland inte är uppfyllt. Om antagandet
är, att det är grunden till 10 % av avslagen, innebär
det att 190 personer inte ges vuxenutbildningsstöd.
Genom att inte betala ut vuxenutbildningsstöd åt
dessa 1 900 personer sparar finska staten således
cirka 1,4 miljoner EUR per år. Närmare beräkningar
finns nedan.
Förslag till lösning
Istället för de förutsättningar som nämns ovan kunde
utgångspunkten vara att den som söker vuxenutbild-
ningsstöd ska uppfylla de så kallade arbetsvillkoren
för löntagare. Personen skulle i så fall beviljas stöd
om hon eller han har förvärvsarbetat i 26 veckor
under de 28 senaste månaderna (granskningsperiod),
arbetat minst 18 timmar i veckan och haft en på lön
minst 1 154 EUR permånad.
Löst
41
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Risto E.J. Penttilä, Finland:
Riksdagen i Finland behandlar under hösten 2016 en
lagändring som när den godkänns innebär att arbete
i EU/EES-länder jämställs med arbete i Finland. Stu-
dier utomlands tillgodoräknas emellertid endast om
de godkänns som en del av utbildning eller examen
vid finländsk läroanstalt.
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-158.
Beräkningar
Finska Utbildningsstyrelsen har levererat upplysning-
ar om beviljade vuxenutbildningsunderstöd – både
antal personer och utbetalda belopp, samt dessutom
uppgifter om hur många personer som har fått sin
ansökan avslagen.
Det saknas information om hur många ansökningar
som har avslagits på grund av att den som ansökte
inte hade varit pensionsförsäkrad i åtta år. Därför är
10 % enbart ett exempel.
Antal personer som beviljats vuxenutbildningsstöd 2013 15 362 personer
Totala utbetalningar av vuxenutbildningsstöd 2013 113 200 000 EUR
Beviljat belopp per person 7 369 EUR
Antal personer som får avslag på sin ansökan om vuxenutbildningsstöd 1 900 personer
Antagande: 10 % av avslagen beror på att kravet om en obruten
pensionsförsäkringsperiod inte är uppfyllt
Antal personer som drabbas av gränshindret 190 personer
Totalkostnad för att lösa hindret (beviljat belopp x antal drabbade) 1 400 078 EUR
42
Godkännande av grönländska
utbildningar
För den som tar en examen på Grönland och senare vill arbeta i ett
annat nordiskt land, finns det en risk att utbildningen inte godkänds i övriga
nordiska länder och därför inte kan användas till något.
Ett prioriterat gränshinder av Jørgen S. Søndergaard, Grönland.
Hindret kan lösas av departementet för utbildning, kultur, forskning och kyrka, Grönland.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
För ett antal utbildningar krävs certifiering/legitime-
ring för att få arbeta inom det yrke som utbildningen
omfattar, så kallade reglerade yrken. Det gäller till
exempel för vårdpersonal inom social och hälsa.
Det kan uppstå problem med att få anställning i
ett annat nordiskt land, om det andra landet inte
godkänner utbildningen. Det pågår redan ett arbete i
nordisk regi kring detta hinder, där ambitionen är att
få länderna att samarbeta kring implementeringen
av det nya yrkeskvalifikationsdirektivet. Det har in-
spirerat till att även se på hindret ur ett grönländskt
perspektiv.
För samhället blir det en vinst då utbildade personer
arbetar i andra länder under en period för att få ny
erfarenhet och nya kvalifikationer som de kan ta med
sig tillbaka. Men hindret kan också redan vid valet
av att utbilda sig på Grönland eller i ett annat land,
bidra till att påverka personer att studera utomlands,
om utbildningen i hemlandet inte ger samma möjlig-
heter.
Vem påverkas
Departementet og de grønlandske huse er ikke
bekendt med borgere som har oplevet problemet.
På Ilisimatusarfik (Grønlands Universitet) har man
kendskab til to, som er blevet gymnasielærere med en
af deres uddannelser.
Universitetet har gjort opmærksom på at grønland-
ske uddannelser ikke akkrediteres, og at det i prin-
cippet kan give studerende problemer, når de med en
grønlandsk bachelor vil søge optagelse på et universi-
tet i et andet land.
Det ikke muligt at anvende en grønlandsk politiud-
dannelse i Danmark, til trods for at det er det danske
politi, som opererer i Grønland.
Der kan være andre uddannelser, hvor det også
gælder.
Förslag till lösning
Det finns en utredning av danska DAMVAD avseende
yrkescertifiering/-legitimation i nordisk regi. Denna
utredning följs av departementet för utbildning,
kultur, kyrka och jämställdhet.
Det bör samtidigt inledas en intern utredning på
Grönland, i syfte att bedöma om grönländska utbild-
ningar godkänns i övriga nordiska länderna.
Löst
43
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Departementet for Uddannelse, Kultur, Forskning og
Kirke, Grönland:
1) Departementet har i sit lovprogram planlagt at
fremlægge et forslag til en ny Inatsisartutlov om
videregående uddannelser på EM 2017. I dette arbej-
der indgår sikring af kvalitet i uddannelserne som et
væsentligt element. Der påregnes i denne forbindelse
at blive taget stilling til spørgsmål om institutions og/
eller uddannelsesakkreditering.
2) MR-U underskrev i forbindelse med deres møde
d. 2/11 en revideret version af den såkaldte Reykja-
vik-deklaration. Reykjavik-deklarationen, der blev
vedtaget i 2004 og har været gældende for alle de
nordiske lande, Færøerne, Grønland og Åland, om-
handler gensidig anerkendelse af de videregående
uddannelser og samarbejde om validering af erh-
vervserfaring og anden uddannelse end videregående
uddannelse. Den reviderede deklaration sikrer fortsat
gensidig anerkendelse af videregående uddannelser
og sikrer samtidig, at de nordiske lande samarbejder
for at tilrettelægge systemer for automatisk aner-
kendelse af sammenlignelige kvalifikationer inden for
videregående uddannelser i Norden i overensstem-
melse med målene for det europæiske område for
videregående uddannelser. Herudover pålægger den
landene at fortsætte med at styrke administrativt og
metodisk samarbejde om validering af kvalifikationer
fra nordiske og andre lande, og at nationale organer
kontinuerligt vurderer på hvilken måde deklarationen
gennemføres og tilrettelægges, hvortil kortlægningen
af udviklingen kræver særlig opmærksomhed og ak-
tivt engagement fra berørte aktører i dette arbejde.
Sagen kan herefter betragtes som endeligt afsluttet
med et positivt resultat.
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 15-001.
44
14
45
Hinder på
social- och hälsoområdet
46
Sjukersättning för patientresa
mellan Norge och Finland/Sverige
En gränspendlare med bosättning i Finland eller Sverige med arbete i Norge är
socialförsäkrad och skattepliktig i Norge. Han eller hon får inte ersättning för
sina patientresor/behandlingsresor från hemmet i Finland/Sverige till sjukhuset
Norge till skillnad från sina arbetskollegor med bosättning och arbete Norge.
Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge och Risto E.J. Penttilä, Finland.
Hindret kan lösas av Helse- og omsorgsdeparetmentet, Norge.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Huvudregeln är att gränsgångare ska täckas av sjuk-
försäkringen i sitt arbetsland. Om en finsk medborg-
are som är bosatt i Finland arbetar i Norge, omfattas
hon eller han av det norska sjukförsäkringssystemet
och ska därmed vända sig till norska hälsovårdscen-
traler eller sjukhus. Problemen uppstår då sådana
gränsgångare hänvisas vidare till vidare utredning
eller behandling vid en annan hälsovårdscentral eller
sjukhus i Norge. Då betalar inte norska Pasientreiser
(en myndighet under Helseøkonomiforvaltningen) ut
ersättning för de resekostnader som gränsgångaren
ådragit sig i samband med behandlingen.
Orsaken är att Pasientreiser kräver att alla behand-
lingsresor ska påbörjas och avslutas vid arbetsplat-
sen. För en person som är 100 % sjukskriven kan det
dock vara mycket svårt eller omöjligt att ta sig till
arbetsplatsen från sitt hem på den finska sidan. Det
innebär att personen själv måste betala kostnaderna
för bil- och flygresor till behandlingsorten. För gräns-
gångare som bor och arbetar i norra Finland/Norge
kan det då bli fråga om stora summor. Personen kan
också ha svårt att ta sig till behandling/rehabilitering
i sitt bosättningsland (Finland) eftersom Pasientre-
iser/Helseøkonomiforvaltningen inte betalar resor
inom Finland.
Motsvarande gäller för en gränspendlare som är
bosatt i Sverige och arbetar i Norge.
Vem påverkas
Detta hinder påverkar samtliga medborgare som
arbetar i Norge och bor i Finland eller Sverige, cirka
32 300 pendlare.
Ekonomiska konsekvenser
Den totala resekostnaden är beräknad till 462 EUR
för en finsk pendlare som är bosatt i Utsjoki, arbetar
i Kirkenes och har behov av specialistvård i Oslo. Den
motsvarande siffran för en person som pendlar från
Stockholm till Oslo är 153 EUR. Uppskattningsvis be-
rörs cirka 210 gränspendlare från Finland och Sverige
av hindret. Norska staten sparar i sin tur cirka
77 000 EUR på att inte lösa hindret. Närmare
beräkningar finns nedan.
Förslag till lösning
Gränsgångare/nordiska arbetstagare får ersätt-
ning för reseutgifter i sitt hemland i förbindelse
med läkarbesök och behandling enligt samma regler
som norska och utländska arbetstagare bosatta i
Norge.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Risto E.J. Penttilä, Finland:
Norge har den 1 oktober 2016 infört ett nytt regelverk
utan att detta medför några ändringar i tidigare
praxis. Regelverket slår entydigt fast att en patient
inte har rätt till att få ersättning för reseutgifter
47
till eller från utlandet. Flera försök att överklaga
enskilda beslut har icke lett till resultat.
Svein Ludvigsen, Norge:
Saken synes ikke å kunne løses ensidig fra norsk side.
Skal problemet kunne løses må det oppnås resipro-
sitet. Jeg avventer svar fra Finlands og Sveriges
representanter som gjør undersøkelser i sine respek-
tive land om der er interesse for en gjensidige avtaler.
Fra norsk side er anbefalingen å avskrive saken som
uløselig med mindre alle land er enig om resiprositet.
Läs mer i gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-16.
Antal pendlare från Sverige till Norge (2009) 28 441 personer
Kostnad för en finsk pendlare som bor i Stockholm och i Oslo behöver specialistvård
- Transport tur/retur från Arlanda flygfält till Stockholm 43 EUR
- Flyg tur/retur till Oslo 69 EUR
- Transport tur/retur Oslo-Gardermoen 41 EUR
Total resekostnad för en person som drabbas av gränshindret 153 EUR
Finland Sverige
Antal gränspendlare till Norge 4 124 Personer 28 141 personer
Andel av totala arbetsstyrkan som varit sjukanmäld mer än
28 dagar i sträck 1,70 % 2,80 %
Antal gränspendlare som varit sjukanmälda mer än
28 dagar i sträck 71 personer 786 personer
Antagande: en fjärdedel av de som varit sjukanmälda i mer
än 28 dagar i sträck har behov av specialistvård 18 personer 196 personer
Antagande: dessa personer har behov av specialistvård två
gånger under sjukdomsperioden
Total resekostnad för en finsk gränspendlare (462 EUR x 2) 924 EUR
Total resekostnad för en svensk gränspendlare (153 EUR x 2) 306 EUR
Besparing för den norska staten för finska respektive svenska pendlare 16 632 EUR 59 976 EUR
Total besparing för den norska staten 76 608 EUR
Källor: Antal pendlare, Nordisk Pendlingskarta 2012 (från SE till NO) och norska Skatteetaten 2014 (från FI till NO). Hotell i Oslo, pris för
trestjärnigt hotell i Oslo på Booking.com. Flygresor, SAS och Norwegian, priser för december 2014. Parkering Kirkenes Lufthavn, avinor.no.
Bränslekostnader: Det antas att bilen kör 15 km/l och att bensinen kostar 1,449 EUR per liter. Valutakurs: Norges Bank, Riksbanken samt
Nationalbanken.
Antal pendlare från Finland till Norge (2013) 4 124 personer
Kostnad för en finsk pendlare som bor i Utsjoki och i Oslo behöver specialistvård
- Transport från Ustjoki till Kirkenes flygfält 43 EUR
- Parkering vid Kirkenes flygfält 8 EUR
- Flyg tur/retur till Oslo 270 EUR
- Hotell i Oslo 100 EUR
- Transport tur/retur Oslo-Gardermoen 41 EUR
Total resekostnad för en person som drabbas av gränshindret 462 EUR
48
Finska fyramånadersregeln
Finland införde inför utvidgningen av EU år 2004 regler om bosättningsbaserade
förmåner som innebär att personer som inte är bosatta i Finland och vars
arbetsförhållande inte är minst fyra månader långt, inte heller är försäkrade
för vissa socialförsäkringsförmåner som de annars hade varit försäkrade för
genom sin bosättning Finland.
Ett prioriterat gränshinder av Risto E.J. Penttilä, Finland. Även prioriterat av MR-S.
Hindret kan lösas av finska Social- och hälsovårdsministeriet.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
När en person flyttar till Finland avgör Folkpensions-
anstalten (FPA) om han eller hon ska omfattas av
den finska bosättningsbaserade sociala tryggheten
som FPA har hand om. Tryggheten omfattar följande
förmåner: folkpension, barnbidrag, moderskapsun-
derstöd, bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensions-
tagare, handikappförmåner, frontmannapension,
garantipension och underhållsstöd. Även rätt till
förmåner enligt sjukförsäkringslagen och lagen om
Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
och rehabiliteringspenningförmåner grundar sig på
bosättning.
Om en person som kommer till Finland inte uppfyller
villkoren för stadigvarande bosättning i Finland grun-
dar sig rätten till FPA:s förmåner istället på arbete.
Personer som omfattas av förordningarna 883/2004
och 1408/71 kan bli försäkrade och få rätt till FPA:s
förmåner på basis av arbete om de under fyra måna-
der arbetar minst 18 timmar i veckan och har en lön
som motsvarar minst den lön som ska betalas enligt
branschens kollektivavtal. Om det inte finns något
kollektivavtal inom den aktuella branschen, ska lönen
för arbetet vara minst 1 154 EUR i månaden (2014)
vid heltidsarbete. Detta krav brukar kallas fyramåna-
dersregeln.
Personen är visserligen försäkrad för arbetspension,
arbetsskada och olycksfallsförsäkring och har rätt
till offentlig hälsovård i Finland, men har inte rätt till
exempelvis barnbidrag eller sjukförsäkring (sjukdag-
penning, föräldrapenning).
Fyramånadersregeln drabbar i hög grad nordiska
säsongsarbetare inom turistnäringen i norra Finland.
Vem påverkas
Enligt SOLMU IV-rapporten från finska social- och
hälsovårdsministeriet rör gränshindret cirka 1 500
personer. Säsongsarbetare är den persongrupp som
är påverkas mest av gränshindret. Utbetalningarna
av sociala trygghetsförmåner till en arbetstagare är
beräknade till 1 307 EUR per år, och 27 078 EUR per år
för en familj på fyra personer.
Ekonomiska konsekvenser
Utbetalningarna av de sociala trygghetsförmånerna
som är aktuella i detta fall uppgår till 1 307 EUR per
år. En arbetstagare som jobbar i Finland i endast
tre månader, och således drabbas av fyramånaders-
regeln, går miste om förmåner till ett värde av 327
EUR, dvs. en fjärdedel av totalbeloppet på 1 307 EUR.
Eftersom hindret antas beröra 1 500 personer, så
sparar den finska staten omkring 490 500 EUR per år
på att behålla fyramånadersregeln.
49
Förslag till lösning
Istället för fyramånadersregeln görs utbetalningen
av sociala trygghetsförmåner baserat på en liknande
regel för arbetsvillkor som finns i lagen om utkomst-
skydd för arbetslösa. Rätten till socialförsäkrings-
förmåner skulle i så fall träda in då personen arbe-
tat minst 18 timmar per vecka och har en lön som
motsvarar minimilönen enligt gällande kollektivavtal
eller 1 154 EUR per månad om det inte finns något
kollektivavtal. Alternativt kunde fyramånadersregeln
göras om till en enmånadsregel.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Risto E.J. Penttilä, FI:
Frågan hänger samman med en större genomgång
av lagstiftningen i Finland i samband med ett av den
nuvarande regeringens spetsprojekt. Siktet är inställt
på en reform som skall träda i kraft från början av år
2019. Regeringen avser att avge lagförslag till riksda-
gen hösten 2018. Det är ännu oklart om fyramåna-
dersregeln slopas eller tiden förkortas.
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-008.
Beräkningar
Antagandet är att de 1 500 som här nämns, är per-
soner som under ett år har arbetat i Finland under
maximalt fyra månader. Beräkningarna är gjorda
utifrån antagandet att den genomsnittliga anställ-
ningstiden är tre månader.
Ökade utbetalningar av sociala trygghetsförmåner
Värdering av antalet berörda personer 1 500 personer
Sociala trygghetsförmåner till en arbetstagare under tre månader 327 EUR
Maximal merkostnad 490 500 EUR
50
Flytt för institutionaliserade personer
Enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster
ska de ansvariga myndigheterna samarbeta för att göra det möjligt för
äldre eller institutionaliserade personer att flytta till det land där de har
starkast personlig anknytning. Detta fungerar inte i praktiken på grund
av oklarheter kring betalning och ansvar.
Ett prioriterat gränshinder av Kim Andersen, Danmark. Även prioriterat av MR-S.
Hindret ingår i avtalet från 2013 mellan den danska regeringen och samtliga partier i det danska
Folketinget om att avlägsna gränshinder i Norden.
Hindret kan lösas av socialministerierna och handläggande myndigheter i de nordiska länderna.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Möjligheten för personer som behöver långvarig vård
och behandling att flytta från ett nordiskt land till ett
annat grundar sig på artikel 9 i den nordiska konven-
tionen om socialt bistånd och sociala tjänster från
1994.
I alla nordiska länder är det kommunerna som är
ansvariga för denna vård.
Konventionen ger kommunen befogenhet och skyldig-
het att medverka till flyttningen till ett annat nordiskt
land och eventuellt träffa överenskommelse om
fördelning av kostnaderna för vård och behandling i
de båda länderna. Det finns dock inga sådana direkta
regler gällande fördelningen av kostnaderna. I prakti-
ken uppstår därför problem för den enskilde eftersom
de ansvariga myndigheterna i ut- och inflyttnings-
länderna är osäkra på vem som ska stå för flytt- och
vårdkostnader.
Vem påverkas
Hindret påverkar antagligen inte så många, men det
har stora konsekvenser för enskilda personer som
drabbas.
Förslag till lösning
Länderna arbetar för att revisionen av den Nordiska
konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster
ska innehålla tydliga regler om ansvarsfördelning och
eventuell fördelning av kostnader mellan ländernas
myndigheter.
Samtidigt bör man utveckla ett bättre informations-
system mellan kommunerna i de nordiska länderna
som medför att kommunerna känner till artikel 9 i
den nordiska konventionen.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Børne- og Socialministeriet, Danmark:
På baggrund af en analyse af Den Nordiske Kon-
vention om Social Bistand og Sociale Tjenester, hvor
Bistandskonventionens bestemmelser ses i sammen-
hæng med EU og international ret samt de nordiske
landes nationale lovgivning, pågår nu en revision af
Bistandskonventionen med henblik på at gøre den
tidssvarende og i overensstemmelse med anden
gældende ret.
Läs mer i gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-104.
51
52
Olika krav på märkning av läkemedel
och språk för bipacksedel
De olika krav som ställs på märkning av läkemedel i de nordiska länderna
och att bipacksedeln ska vara på landets eget språk kan leda till ett
mindre utbud av läkemedel på den nordiska marknaden. Dessa krav utgör
handelshinder som särskilt drabbar små marknader som den isländska.
Hindret är prioriterat av Siv Fridleifsdottir, Island och Marjun Magnussen, Färöarna.
Detta är ett av de 15 gränshinder som prioriterades av arbetsmarknadens parter i Norden vid
näringslivskonferensen på Børsen i Köpenhamn den 30 april 2015.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.
Beskrivning av hindret
Även om de flesta krav som ställs på märkning av
läkemedel inom Norden har harmoniserats återstår
ändå olika nationella krav gällande t.ex. den röda tri-
angel som vissa länder har valt att ange på förpack-
ningen. Länderna har också olika krav på språket för
den bipacksedel som ligger i förpackningen.
Därtill har de nordiska länderna olika krav gällande de
frister inom vilka ändringar av förpackningspåskrift
och bipacksedel ska genomföras/implementeras i
produktionspartierna och lanseras på marknaden.
Dessa olikheter i förutsättningarna mellan de nordis-
ka länderna utgör handelshinder. De drabbar särskilt
små marknader som den isländska. Full harmonise-
ring av dessa krav skulle underlätta för de nordiska
länderna att göra gemensamma inköp av läkemedel.
Vem påverkas
Brukare av läkemedel i Norden och läkemedelsindu-
strin.
Förslag till lösning
Med gemensamma regler om märkning av läkeme-
del i Norden blir de krav som ställs på märkning av
läkemedel helt harmoniserade och inga nationella
särregler återstår.
För att reducera tiden vid godkännande av ändringar
av förpackningspåskrifter och bipacksedlar kunde de
nordiska länderna tillämpa samma tidsfrister. Detta
kunde genomföras vid ett nära samarbete mellan de
nordiska läkemedelsmyndigheterna och innehavare
av godkännande för försäljning av läkemedel i de
nordiska länderna.
För att underlätta de krav som ställs på att infor-
mation som bipacksedeln lämnas på landets eget
språk kunde de nordiska länderna gemensamt driva
ett förslag om att ändra EU-reglerna så att det
blir möjligt för apotek som lämnar ut medicinen att
skriva ut bipacksedeln på det språk som patienten
förstår. Aktuella bipacksedlar kunde finnas tillgäng-
liga på de nationella läkemedelsmyndigheternas
hemsidor på Internet. De farmaceutiska grossisterna
skulle därmed inte behöva bryta upp förpackningarna
53
och lägga i nationella bipacksedlar innan de distri-
bueras till apoteken, vilket är praxis på en del av den
isländska marknaden. En sådan ordning skulle göra
det möjligt för apoteken att lämna information på
det språk som konsumenten önskar och förstår. Det
skulle också göra det lättare för de nordiska länderna
att göra gemensamma upphandlingar av läkemedel
och därmed uppnå lägre priser.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Siv Fridleifsdottir, Island:
Hindringen og lösningen har blitt introdusert til den
islandske helseminister, Kristján Þór Júlíusson og
Einar Magnússon (Lyfjamálastjóri), Islands represen-
tant i arbeidsgruppe under EK-S som utarbeider en
rapport til EK-S/MR-S som har til formål: ”Formålet
med arbejdsgruppens arbejde er at kortlægge de
nordiske landes erfaringer på lægemiddelområdet
med henblik på at undersøge mulighederne for et
eventuelt øget fremtidigt samarbejde.”
Siv Friðleifsdóttir, medlem av GR og Einar Magnús-
son, Islands representant i arbeidsgruppen, har fo-
reslått at arbeidsgruppen anbelfaler EK-S/MR-S å ta
hindringen opp som en viktig del av det samarbeidet
som nå skal vitaliseres på lægemiddelområdet.
Hindringen har blitt introdusert hos The Nordic Pac-
kage Group.
Islands medlemmer i EK-S, Bolli Þór Bollason og
Guðrún Sigurjónsdóttir, har introdusert hindringen på
EK-S möte i Kjöpenhavn 4. okt. 2016.
Hindringen har på denne måten vært introdusert
hos viktige innstanser i systemet i det håp at man på
politiskt nivå beslutter å löse den.
Marjun Magnussen, Färöarna:
For Færøernes vedkommende er apotek og godken-
delse af medicin overtaget sagsområde og er regu-
leret ved lov, og det færøske apoteksværk har fået
EU-godkendelse til produktion (GMP-godkendelse) af
medicin.
Uanset at der i forhold til pakning opleves der ikke
større grænsehindringer, formentlig fordi den natio-
nale produktion er lille (niche) og indlægsedler forefin-
des på dansk for anden medicin, vil en løsning for
sprogkravet være at foretrække.
Gränshinderrådets arbete med frågan:
I januari 2017 skickade Gränshinderrådet ett brev till
ordföranden för MR-S och Nordiska ministerrådets
generalsekreterare för att påtala vikten av att minis-
terrådet inleder ett samarbete om frågan om märk-
ning av läkemedel och språket på bipacksedlar för
att undanröja detta gränshinder. Gränshinderrådet
kommer att fortsätta att följa hur frågan utvecklas
under 2017.
54
55
Man kan inte få närståendepenning
om inte både vårdare och den sjuke är
försäkrade i Sverige
Hindret prioriteras av Annika Hahn Englund, Sverige och Gunnar Westerholm, Åland.
Den som arbetar i Sverige kan inte få svensk närståendepenning för att vårda en svårt sjuk
närstående som inte bor i Sverige.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.
Bakgrund
Närståendepenning är en ersättning som lämnas till
den som vårdar en närstående som har en sjukdom
som är ett påtagligt hot mot dennes liv. Enligt svens-
ka regler kan närståendepenning endast lämnas när
både vårdaren och den sjuke är försäkrade i Sverige.
Detta innebär att den som arbetar i Sverige inte kan
erhålla närståendepenning för att vårda en sjuk an-
hörig som är försäkrad i ett annat land än i Sverige.
Vem påverkas
Arbetstagare i Sverige som vill vårda en svårt sjuk
närstående som är försäkrad i ett annat nordiskt
land.
Förslag till lösning
Att Sverige släpper på kravet att den som vårdas av
en nära anhörig måste vara försäkrad i Sverige för
att vårdaren ska kunna erhålla närståendepenning.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Sveriges regering:
En särskild utredare har för närvarande i uppdrag att
göra en översyn av försäkringsvillkoren i de svenska
sociala trygghetssystemen och deras tillämpning
utifrån en internationell kontext. I översynen av denna
fråga är det lämpligt att beakta slutbetänkandet
från denna utredning innan eventuella åtgärder
vidtas.
Ålands landskapsregering:
Genom att sjöfarten är stor arbetsgivare kan många
ålänningar drabbas av hindret då en sjöanställd på
svenskflaggat fartyg och deras närstående och möj-
liga vårdare är socialförsäkrade i olika länder. Ålands
landskapsregering följer därför utvecklingen att
undanröja hindret.
56
14
57
Hinder på
skatteområdet
58
Gränshinder som härstammar ur
det nordiska skatteavtalet
Sedan år 1983 finns ett multilateralt nordiskt skatteavtal som har till
syfte att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst
och förmögenhet. Det nu gällande avtalet undertecknades den
23 september 1996 och gäller mellan Danmark, Färöarna, Finland, Island,
Norge och Sverige. Avtalet omförhandlades i vissa dear år 2008.
Vid sitt möte den 19 april 2016 gav de nordiska
samarbetsministrarna Gränshinderrådet uppdra-
get att ta fram en översikt över de gränshinder som
härstammar från det nordiska skatteavtalet. I den
sammanställning som Gränshinderrådet lämnade till
de nordiska samarbetsministrarna ingår fyra hinder
som begränsar mobiliteten för individer i Norden.
Dessa hinder är:
• Problem med fast anställda kulturarbetare i
Sverige (Gränshinderdatabasen nr. 14-066)
• Rutiner för skatteinbetalning för äkta
gränsgångare (Gränshinderdatabasen nr. 14-056)
• Beskattning av utbetalningar från utländska
pensioner i bosättningslandet samt utbetalningar
enligt ett lands sociallagstiftning (Gränshinder
databasen nr. 15-005)
• Beskattning av studiestöd (Gränshinderdata-
basen nr. 14-156)
De nordiska samarbetsministrarna beslutade att
lämna denna sammanställning till Ministerrådet för
ekonomi och finanspolitik som har beslutat att väga
in dessa gränshinder i arbetet om de nordiska länder-
na beslutar att se över det nordiska skatteavtalet. Av
denna anledning har Gränshinderrådet beslutat att
avskriva hindren om fast anställda kulturarbetare och
rutiner för skatteinbetalning för äkta gränsgångare.
Hindren om beskattning av utländska pensioner och
beskattning av studiestöd är sedan tidigare avskrivna
av Gränshinderrådet då det saknandes förutsätt-
ningar för att lösa dem.
59
60
Problem med fast anställda
kulturarbetare i Sverige
Beskattning av kulturarbetare i det nordiska skatteavtalet regleras i bestäm-
melsen för ”artister och sportutövare”. Inkomster som faller in under den
artikeln får i gränsöverskridande fall beskattas i både Danmark och Sverige.
Förekommande dubbelbeskattning undanröjs genom avräkning i hemviststa-
ten. I fråga om andra grupper av arbetstagare undanröjs däremot dubbelbe-
skattning i stor utsträckning genom att inkomsterna helt undantas i hemvist-
staten med följd att beskattning bara sker i ett land, arbetslandet.
Ett prioriterat gränshinder av Kim Andersen, Danmark samt av MR-K.
Hindret kan lösas av det danska Skatteministeriet och svenska Finansdepartementet.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Reglerna i det nordiska skatteavtalet avseende
”artister och idrottsmän” innebär att denna kategori
av arbetstagare alltid beskattas i både Sverige och
Danmark, med avräkning i hemviststaten av den
skatt som betalats i arbetslandet. Detta innebär att
kulturarbetare som bor i Danmark och arbetspendlar
till Sverige normalt kommer att beskattas på den
nominellt högre danska inkomstskattenivån.
Andra löntagare som pendlar på samma sätt betalar
i allmänhet endast skatt i Sverige. Problemet är till
följd av den lägre svenska nivån på inkomstskatten
inte av någon större betydelse för kulturarbetare som
bor i Sverige och arbetar i Danmark.
I Sverige finns så kallad ”artistskatt” eller A-SINK för
utomlands bosatta artister. A-SINK är en definitiv
källskatt på 15 % på bruttobeloppet och inbetalas
av arrangören/arbetsgivaren. Danmark har ingen
motsvarande specifik artistskatt. Andra grupper av
löntagare som pendlar från Danmark till en fast an-
ställning på den svenska sidan betalar SINK-skatt
med 20 % på bruttobeloppet. Då ”artister och
idrottsmän” alltid får beskattas också i Danmark
(med avräkning för erlagd A-SINK) kommer deras
inkomst att beskattas på den danska inkomstskat-
tenivån (dock nettobeskattning) med upp till 40 %.
I förhållande till de andra grupperna av löntagare
undantas däremot inkomsterna i Sverige i regel helt
från beskattning i Danmark, vilket innebär att de
endast betalar svensk SINK-skatt.
Vem påverkas
Gränshindret rör cirka 100 fast eller tillfälligt anställ-
da institutionsmusiker.
Ekonomiska konsekvenser
En symfoniker med en månadslön på 31 200 SEK
skulle få en ökad årsinkomst på 64 896 SEK om hon
eller han skulle beskattas med vanlig SINK. Årsinkom-
sten efter skatt skulle då stiga från 234 624 SEK till
299 520 SEK. Beräkningarna redovisas i tabellen
nedan.
Förslag till lösning
Ett förslag till lösning som Gränshinderrådet ser som
tänkbart är att Sverige och Danmark inom ramen
för det Nordiska skatteavtalet kommer överens om
att art. 17 inte ska tillämpas på artister med fasta
anställningar. Det blir då istället med automatik be-
skattning enligt art. 15 vilket innebär att metoden ex-
empt blir tillämplig (i fråga om Danmark dock endast
för de personer som tillhör svensk socialförsäkring).
Exempt, även kallad undantagsmetoden, innebär att
inkomst helt eller till viss del undantas från beskatt-
Avklarat, inte löst
61
ning i en stat, oftast för att den beskattas i en annan
stat. Den bästa tekniska lösningen får diskuteras
fram, antingen en definition på fast anställning kopp-
lat till kontrakt eller en generell tidsgräns på över sex
månaders arbete för samma arbetsgivare.
En annan möjlighet som man ser från Gränshinder-
rådets sida är att fast anställda kulturarbetare i Sve-
rige betalar vanlig SINK-skatt istället för att betala
A-SINK som turnerande musiker. Detta kommer att
innebära att de inte kommer att mötas av krav på
ytterligare beskattning i Danmark.
Ytterligare en möjlighet är att Danmark i sin interna
rätt behandlar gränspendlande artister som tillhör
svensk socialförsäkring på samma sätt som andra
anställda som tillhör svensk socialförsäkring och även
undantar inkomster enligt artikel 17 från beskattning
i Danmark i dessa fall.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Gränshinderrådet:
På uppdrag av de nordiska samarbetsministrarna tog
Gränshinderrådet fram en sammanställning av de
gränshinder som härrör ur det nordiska skatteavtalet
där detta gränshinder ingår, se s. 56. Samarbetsmi-
nistrarna beslutade att lämna denna sammanställ-
ning till det nordiska ministerrådet för ekonomi och
finanspolitik som, om de nordiska länderna beslutar
att se över det nordiska skatteavtalet, kommer att
väga in dessa gränshinder i arbetet.
Kim Andersen, Danmark:
Skatteministeriet rejste spørgsmålet om skattefri-
tagelse for kulturarbejdere, der beskattes med lav
SINK-skat i Sverige, på det nordiske embedsmands-
møde i København. Det danske synspunkt er bl.a.,
at grundpræmissen for en løsning på problemet må
bero på en ændring af de svenske regler, så ikke-
bosatte kulturmedarbejdere beskattes som andre
ikke-bosatte medarbejdergrupper i Sverige. Ellers bli-
ver de pågældende kulturarbejdere stillet væsentligt
bedre end andre medarbejdergrupper, hvis Danmark
fritager dem for dansk beskatning.
Finansdepartementet, Sverige:
Den svenska uppfattningen är att frågan om be-
skattning av de aktuella kulturarbetarna ägs av
Danmark som hemviststat. Skatteavtalet ger i första
hand arbetslandet rätt att beskatta de aktuella
inkomsterna. Hemviststaten får också beskatta in-
komsterna men måste då undanröja dubbelbeskatt-
ning. Det står därvid hemviststaten fritt att ensidigt
besluta om de vill beskatta inkomsterna och medge
avräkning för skatten i arbetsstaten, eller att helt un-
danta inkomsterna från beskattning. Den så kallade
A-SINK:en är ett generellt system för beskattning i
Sverige av icke-bosatta artister. Det är inte rimligt
att Sverige ska ändra det regelverket för en liten
grupp skattskyldiga, baserat på att Danmark anser
att beskattningen i Sverige av dessa personer är för
låg. Utifrån dessa motsatta ståndpunkter saknas
förutsättningar att lösa problemet.
Läs mer i gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-066.
Beräkningar
Beskattning utifrån A-SINK (som det ser ut i dag)
Årslön för symfoniker med SEK 31 200 i månadslön 374 400 SEK
Svensk skatt 15 % 56 160 SEK
Dansk skatt 22,3 % 83 616 SEK
Nettolön per år 234 624 SEK
Beskattning utifrån vanlig SINK (efter de föreslagna ändringarna)
Årslön för symfoniker med SEK 31 200 i månadslön 374 400 SEK
Svensk skatt 20 % 74 880 SEK
Dansk skatt 0 %
Nettolön per år 299 520 SEK
Total löneökning om beskattning övergår till vanlig SINK 64 896 SEK
Fotnot: Den danska skatten har räknats ut med hjälp av ”skattekalkylen” på Øresunddirekts hemsida på internet.
(http://www.oresunddirekt.se/ekonomi/skatt-i-danmark/skattekalkylen) I exemplet används en valutakurs där 1 SEK motsvarar 1,32 DKK.
62
Rutiner för skatteinbetalning
för äkta gränsgångare
Personer och arbetsgivare som bor och verkar i de gränskommuner
i Sverige och Finland som gränsar mot Norge upplever problem med
skatteinbetalningar.
Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge och Annika Hahn-Englund, Sverige.
Hindret kan lösas av norska finansdepartementet, svenska finansdepartementet och finska finansministeriet.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Personer som bor i en gränskommun, arbetar i en av
det andra landets gränskommuner och omfattas av
gränsgångaravtalet ska skatta till sin boendekom-
mun. Dessa personer ska själva sköta sina skattein-
betalningar på tidigare lämnade uppgifter till Skatte
förvaltningen. För den person som har en ojämn
inkomst blir det synnerligen komplicerat att veta hur
mycket man ska betala in i förväg.
En person som är en gränsgångare enligt skatteavta-
let och arbetar i Norge betalar en socialförsäkrings-
avgift (trygdeavgift) i Norge på 8,2 %. Denna räknas
inte som en skatt utan som en avgift vilket genererar
ett avdrag på den finska/svenska deklarationen. Frå-
gan är om inte detta är en dubbelbeskattning som
borde ge en skatteavräkning i stället.
En arbetsgivare kan även den bli drabbad av extra
administrativt arbete. Om personen ovan även arbe-
tar i en icke-gränskommun erläggs skatten för denna
inkomst till Norge. Arbetsgivaren måste då upprätta
två lönespecifikationer.
Enligt uppgift från Skatteetaten i Norge var det
under år 2015 omkring 690 gränsgångare som arbe-
tade i en gränskommun i Norge och betalade norsk
socialförsäkringsavgift samtidigt som de var bosatta
i en svensk eller finsk gränskommun till Norge där de
betalade sin inkomstskatt.
Det kan också nämnas att det enligt uppgifter som
finns i StatNord var 1 199 personer bosatta i en
gränskommun i Sverige som arbetade i en gränskom-
mun i Norge under år 2009. Det är sannolikt att en
stor andel av dessa personer omfattades av gräns-
gångaravtalen och betalade skatt i Sverige. StatNord
saknar motsvarande uppgifter gällande Finland. I
nuläget saknas aktuell statistik på detta område.
Ekonomiska konsekvenser
En person som är bosatt i Strömstad i Sverige och
arbetar heltid i grannkommunen Halden i Norge, med
en månadslön på 45 000 NOK vilket motsvarar en år-
sinkomst på 606 700 SEK, förlorar cirka 24 000 NOK
per år eftersom den norska socialförsäkringsavgiften
(trygdeavgiften) avräknas mot bruttoinkomsten och
inte mot skatten. Närmare beräkningar finns nedan.
Förslag till lösning
Ett förslag kan vara att samtliga gränspendlare,
oavsett om de bor och arbetar mellan två gränskom-
muner eller inte, blir både socialförsäkrade (betalar
trygdeavgift) och skattskyldiga i antingen i bosätt-
ningslandet eller i arbetslandet.
Ett annat förslag är att personen är fortsatt skatte-
pliktig i Sverige och att socialförsäkringstillhörigheten
tillhör Norge, men att personen inte inbetalar social-
försäkringsavgiften (trygdeavgiften) där.
Avklarat, inte löst
63
Ett tredje förslag är att socialförsäkringsavgiften
(trygdeavgiften) dras av från den svenska beräknade
skatten, se närmare beräkningar nedan.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Gränshinderrådet:
På uppdrag av de nordiska samarbetsministrarna tog
Gränshinderrådet fram en sammanställning av de
gränshinder som härrör ur det nordiska skatteavtalet
där detta gränshinder ingår, se s. 56. Samarbetsmi-
nistrarna beslutade att lämna denna sammanställ-
ning till det nordiska Ministerrådet för ekonomi och
finanspolitik som, om de nordiska länderna beslutar
att se över det nordiska skatteavtalet, kommer att
väga in dessa gränshinder i arbetet.
Läs mer i gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-056.
Beräkningar
Avräkning för
Dagsläge Trygdeavgift efter skatt
Bruttoinkomst/lön 606 700 SEK 606 700 SEK
Avdrag 49 750 SEK
Grundavdrag 13 100 SEK 13 100 SEK
Förvärvsinkomst 543 850 SEK 593 600 SEK
Beskattning (inkl jobbskatteavdrag) 167 578 SEK 192 976 SEK
Avräkning för trygdeavgift 49 750 SEK
Total skatt 167 578 SEK 143 226 SEK
Nettoinkomst 439 122 SEK 463 474 SEK
Skillnaden mellan dagsläget och skatteavräkning av socialförsäkringsavgiften 24 352 SEK
64
Norsk intern skattepraxis försvårar
utförande av uppdrag i byggbranschen
Företag inom exempelvis byggbranschen upplever stora administrativa
problem i samband med tillfälliga uppdrag i Norge. Detta även om
uppdraget endast varar några månader och är av engångskaraktär.
Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge och Kim Andersen, Danmark.
Hindret kan lösas av Finansdepartementet i Norge.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2015.
Bakgrund
Företagen upplever att de norska skattemyndighe-
terna administrerar utifrån interna norska regler och
inte utifrån det nordiska skatteavtalet. För danska
företag är konsekvensen att två av tre ger upp att ge
sig in på den norska marknaden – antingen omedel-
bart eller inom det första året.
Principerna i det nordiska skatteavtalet innebär
att exempelvis en dansk entreprenör som utför ett
tillfälligt bygguppdrag blir skattepliktig i Norge först
när det enskilda entreprenörsprojektet överstiger 12
månader. En tillfälligt utstationerad medarbetare blir
skattepliktig först när han eller hon vistats längre än
183 dagar i landet under loppet av 12 månader. Dessa
två viktiga regler i skatteavtalet ska främja den fria
rörligheten i Norden.
Dessa två grundprinciper åsidosätts dock av intern
norsk skattepraxis som gör att utstationerade tving-
as ansöka om norskt skattekort från dag ett. Dess-
utom ska både företaget och den anställde lämna en
norsk självdeklaration – även i de fall där det bara rör
sig om ett enstaka kortvarigt projekt i Norge.
Vem påverkas
Företag som beger sig till Norge för att utföra upp-
drag i byggbranschen.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Svein Ludvigsen, Norge:
Finansdepartementet (FID) mener saken ikke lar seg
løse slik Danske Byggerier ønsker. Ligningsloven har
klare pålegg om skatteplikt og unntaksreglene åpner
ikke opp for alminnelig fritak fra selvangivelsesplikten.
Skatteavtalene regulerer heller ikke sekundærplikter
etter skattelovgivningen som f eks plikten til å levere
selvangivelse eller lønnsoppgave.
Jeg har tenkt å avklare med Dansk Bryggeri hva det
gjelder dette hinder.
Kim Andersen, Danmark:
Skatteministeriet har rejst spørgsmålet om norsk
intern skattepraksis i styregruppen i Nordisk Agenda.
Nordisk Agenda er de nordiske skatteadministratio-
ners erfaringsudvekslingsforum, hvor man i arbejds-
grupperne bl.a. drøfter grænseoverskridende proble-
mer. Såfremt en arbejdsgruppes analyse peger på et
behov for ændringer i praksis eller lovgivning, tager
medlemmerne det med tilbage til egen administra-
tion til drøftelse og vurdering dér. Styregruppen har
noteret sig de danske synspunkter, men der er ikke
umiddelbart udsigt til ændringer i norsk skattepraksis.
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 15-005.
65
66
14
67
Hinder på
näringslivsområdet
68
Färöiska färdskrivarkort
Färöiska yrkeschaufförer upplever problem med att få utställt digitala
färdskrivarkort på Färöarna (tachografer). Chauffören kan därför inte
registrera sin körtid i enlighet med de regler som gäller i Danmark och
de övriga nordiska länderna.
Ett prioriterat gränshinder av Marjun Magnussen, Färöarna.
Hindret kan lösas vid samarbete mellan Danmark och Färöarna.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Det så kallade AETR-avtalet (European Agreement
concerning the Work of Crews of Vehicles Engaged in
International Road Transport) innehåller regler om in-
ternationell yrkestrafik. Enligt avtalet ska yrkeschauf-
förer registrera sin körtid med en digital färdskrivare.
För parter som inte skrivit under avtalet, bland annat
Färöarna, finns dock en möjlighet att fortsättningsvis
använda färdskrivarkort som fylls i för hand.
Nya fordon är dock i regel endast utrustade med
en digital färdskrivare, vilket innebär att chauffören
måste få tillgång till ett digitalt färdskrivarkort. Det
finns på Färöarna ingen myndighet som kan utställa
sådana digitala färdskrivarkort.
Det innebär i sin tur att en färöisk yrkeschaufför
stöter på problem då hon/han kommer över till
Danmark, eller något av de andra nordiska länderna,
eftersom bristen på ett digitalt färdskrivarkort gör
att det inte är möjligt att registrera körtiden enligt
gällande regler.
Vem påverkas
Färöiska chaufförer, både de som kör i yrkesmässig
trafik som större bussar och transporter samt de
som kör akuttransporter/nödhjälp.
Förslag till lösning
• Färöarna ansluter sig till AETR- avtalet, om det är
möjligt.
• Möjligheten öppnas för att utfärda digitala
färdskrivare.
• Färöarna utser en myndighet som kan utställa
digitala färdskrivarkort.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Marjun Magnussen, Färöarna:
Samferðslumálaráðið har oplyst, at der for 2016 er in-
dgået aftale mellem færøske og danske myndigheder
om udstedelse af digitale fartskriverkort til chaufører
bosiddende på Færøerne og at aftalen også forven-
tes at fortsætte for 2017.
Fra færøsk side arbejdes på en permanent løsning
med de danske myndigheder med virkning fra 2018,
samtidig med, at der overvejes, hvorvidt Færøerne
kan tilslutte sig AETR aftalen.
Derefter vil grænsehindringen opfattes som løst fra
færøsk side.
Läs mer i gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-152.
69
70
Olika byggbestämmelser
De nordiska ländernas krav på byggmaterial skiljer sig åt, vilket försvårar
entreprenörernas verksamhet och hämmar handeln över gränser.
Ett gränshinder som prioriteras av Risto E.J. Penttilä, Finland och Gunnar Westerholm, Åland.
Även prioriterat av MR-NER.
Hindret ingår i avtalet från 2013 mellan den danska regeringen och samtliga partier i det danska
Folketinget om att avlägsna gränshinder i Norden.
Hela Norden berörs av detta hinder.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Olika byggbestämmelser gör det svårt för företag
som är verksamma i ett land att röra sig över grän-
serna. Det har en negativ effekt på konkurrensen och
gör det svårt att utveckla den nordiska gemensam-
ma hemmamarknaden. Gränshindret är i sig mycket
brett och består av en rad problemställningar som
rör bland annat VVS-området, elinstallationer, brand-
och bullerskydd samt klassificering och certifiering av
dessa.
En bidragande faktor är att många av byggbestäm-
melserna sätts av ländernas branschorganisationer,
något som gör det svårt att angripa problemet
genom lagstiftning. I den mån det finns offentlig
reglering finns det i sin tur skillnader i de nivåer som
bestämmelserna sätts på. I Sverige finns regleringen
till exempel på lag-, förordnings- och myndighetsnivå.
I Finland kan byggbestämmelserna variera mellan
olika kommuner. Därutöver finns olika rekommenda-
tioner, råd och frivilliga standarder med olika juridisk
status beroende på vilket land det är fråga om. Rent
konkret kan det röra sig om skillnader i kraven gällan-
de exempelvis tröskelhöjder, bullerskyddsnivåer och
virkesdimensioner.
Skillnaderna mellan länderna gör det förståeligt att
det är svårt för mindre företag och småhusleverantö-
rer att anpassa sin produktion till alla de olika kraven
och standarderna. En del av problemen löses visser-
ligen på europeisk nivå, men det finns stor potential
för de nordiska länderna att fungera som föregånga-
re och skapa gemensamma bestämmelser. Det gäller
i synnerhet utarbetandet av helt nya byggregler. En
större grad av harmonisering skulle skapa en större
marknad för alla entreprenörer i Norden och på sikt
bidra till en lägre prisnivå för konsumenterna.
Förslag till lösning
Ett visst problemområde, exempelvis brand- och
bullerskydd, görs till pilotprojekt för att utarbeta
gemensamma nordiska byggbestämmelser. Erfaren-
heterna kan sedan användas för att harmonisera
andra bestämmelser.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Risto Penttilä, Finland:
Det svenska Boverket har visat intresse för att blåsa
liv i två existerande nordiska arbetsgrupper som söker
förenkla byggreglerna.
71
I Finland har gränshinderrådets ordförande inlett
samtal med byggnadsindustrin, företagarorgani-
sationen och byggnadsarbetarförbundet i syfte att
ta fram konkreta förslag för vidare bearbetning på
nordisk nivå.
Ålands landskapsregering:
Ålands landskapsregering har fått beskedet att
de nationella byggmyndigheterna har intensifierat
arbetet för att minska gränshindren och olikheterna
i regelverken inom den nordiska byggsektorn. Vi vill
uppmana byggmyndigheterna att driva arbetet vida-
re särskilt inom de områden där EU-lagstiftning inte
reglerar byggmarknaden. Vidare anser vi att Gräns-
hinderrådet ska fortsätta att följa utvecklingen men
att de nordiska byggmyndigheterna tar den operativa
rollen i gränshinderarbetet.
Läs mer i gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-076.
72
Eltariffer för Åland
Åland importerar större delen av sin elektricitet från Sverige via kabel som
ägs av Kraftnät Åland AB. Kabeln är ansluten till det svenska regionalnätet
som i detta fall ägs av Vattenfall regionnät AB, vilket innebär att Åland
måste betala regionnätsavgifter till Vattenfall.
Ett prioriterat gränshinder av Gunnar Westerholm, Åland. Även prioriterat av MR-NER.
Hindret kan lösas av Ålands landskapsregering, Sveriges regering (näringsdepartementet), Kraftnät Åland,
Svenska kraftnät och Vattenfall AB.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Då Åland har egen lagstiftningsbehörighet över
energifrågor ska Kraftnät Åland jämställas med
det svenska stamnätsbolaget Svenska Kraftnät.
Kraftnät Åland är en eget TSO, Transmission System
Operator, sedan hösten 2015. Enligt EU-direktivet
2009/72 och förordning 714/2009 fastställs att
avgifter mellan TSO inte ska förekomma.
Kraftnät Åland betalade år 2014 över 1 miljon EUR till
Vattenfall i regionnätsavgifter. En kostnad som i sista
hand påförs åländska företag och konsumenter.
Vem påverkas
Ålands 22 000 abonnenter är starkast berörda.
Vid årsskiftet 2015/2016 är en kabel mellan Åland
och finska fastlandet klar för att tas i bruk. Det ger
möjlighet till transitering mellan Finland och Sverige
av bland annat grön el, vilket kommer förbrukare i
Sverige, Åland och Finland till del.
Ekonomiska konsekvenser
År 2014 var den totala elförbrukningen på Åland 288
GWh. Ålands Kraftnät AB importerade ca. 70 %,
motsvarande till 201 GWh, från Vattenfall Eldistribu-
tion AB i Sverige. Kraftnät Åland betalade år 2014 ca.
1,1 miljon EUR till Vattenfall i regionnätsavgifter. När
gränshindret blir löst bortfaller dessa nätavgifter,
vilket medför en besparing på ca.
49 EUR/år för en genomsnittlig abonnent med en för-
brukning på 13 100 KWh/år. Se närmare beräkningar
nedan. Dessutom möjliggörs transitering av el mellan
Finland och Sverige vilket bidrar till en prisreduktion.
Förslag till lösning
Att Sveriges regering erkänner Kraftnät Ålands sta-
tus som TSO och att förbindelsen klassificeras som
en utlandsförbindelse och avgiften för förbindelsen
mellan Åland-Sverige därmed avskaffas.
Gränshinderrådets arbete med frågan
Gränshinderrådet informeras löpande om de
diskussioner som hålls mellan Sverige, Finland och
Åland.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Gunnar Westerholm, Åland:
Det har bedömts att en lösning av frågan inte är
framkomlig inom ramen för Gränshinderrådet.
Arbetet att finna en lösning fortsätter mellan
ministerier och myndigheter.
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-162.
Avklarat, inte löst
73
Beräkningar
Elförbrukning 2014 288 GWh 288 000 000 KWh
Import från Vattenfall Eldistribution AB (Sverige) 200,695 GWh 200 695 000 KWh
Kostnad för nätavgift till Vattenfall Eldistribution AB 1 069 000 EUR 1 069 000 EUR
Nätavgift 3 711,806 EUR/GWh 0,003711806 EUR/KWh
Genomsnittlig förbrukning hos åländska elförbrukare 13,100 KWh/år
Om nätavgiften bortfaller sparar den genomsnittlige förbrukaren 48,59 EUR/år
Källor: http://www.el.ax/article.con?iArticle=68, och Kraftnät Åland Ab, Årsredovisning 2014,
http://www.kraftnat.ax/files/kraftnataland_ar2014_slutversion.pdf
74
Norska tull- och momsregler för
nordiska företag
Ett nordiskt företag som ska införa en arbetsmaskin till Norge för att
utföra arbete där ska idag deponera mervärdesskatt till Norge. Det betyder
att den nordiska företagaren har en konkurrensnackdel i förhållande till
de norska företagen på grund av de tillfälligt ökade kostnader som
depositionen innebär.
Ett prioriterat gränshinder av Svein Ludvigsen, Norge samt av MR-Finans.
Detta är ett av de 15 gränshinder som prioriterades av arbetsmarknadens parter i Norden vid näringslivskonfe-
rensen på Børsen i Köpenhamn den 30 april 2015.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Kommer att lösas den 1 januari 2017.
Bakgrund
Både EU och Norge är bundna av en internationell
konvention som reglerar möjligheterna till tull/moms-
frihet (Istanbulkonventionen). Konventionen medför
att den som för en anläggningsmaskin, exempelvis en
grävmaskin, mellan Norge och EU ska betala mervär-
desskatt för varan till Norge eller EU.
Kraven på betalning av mervärdesskatt vid införsel
kan innebära likviditetsproblem för exempelvis små
byggföretag som vill ta uppdrag på andra sidan
gränsen.
Vem påverkas
Detta hinder påverkar företag från Danmark,
Finland, Grönland, Färöarna, Norge, Sverige, Island
och Åland som ska utföra entreprenadarbeten i
Norge.
Förslag till lösning
En lösning som har diskuterats är att anpassa när
och hur moms ska betalas (reverse charge), så att
företagens likviditetsproblem minimeras. För att
en sådan lösning ska kunna utvecklas krävs troligen
politiska signaler till myndigheterna.
Ekonomiska konsekvenser
Ett svenskt småföretag med en arbetsmaskin till ett
värde av 2,5 miljoner SEK förväntas få en kostnad på
530 000 SEK i samband med ett tremånadersarbete
i Norge. Det är tre olika typer av kostnader som fö-
retaget har: räntekostnader till lån för att finansiera
momsinbetalningen, avskrivning av arbetsmaskinens
värde under arbetet i Norge samt en avgift på 5 % av
arbetsmaskinens värde för varje månad arbetsmaski-
nen uppehåller sig i Norge.
Löst från den 1 januari 2017
75
Den norska staten får en intäkt på 516 000 SEK om
det svenska företaget väljer att utföra uppdraget i
Norge. Närmare beräkningar finns nedan.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Svein Ludvigsen, Norge:
Grensehinderrådet tar til etterretning av regjeringen
i budsjettet for 2016 har varslet at saken skal løses
fra 1.1.2017. Regjeringen har bekreftet at så vil skje.
Grensehinderrådet avventer iverksettelsen før saken
kan markeres som løst.
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-064.
Beräkningar
För en småföretagare med en omsättning på 2 miljoner SEK motsvarar en deposition en tredjedel av före-
tagets årliga omsättning. Ett likviditetsbehov som småföretagaren inte kan uppfylla utan att ta lån. Vilket
innebär att småföretagaren måste uppta ett lån med säkerhet i grävmaskinen till en ränta på 6 procent.
Arbetsmaskinens värde, Caterpillar 320DFMHW (årsmodell 2013) 2 500 000 SEK
Likviditetsbehov 650 000 SEK
Utgifter för företagaren
Räntekostnader vid lån till 6 procents ränta i ett halvt år 18 800 SEK
Avgift (5 % av maskinens värde per månad i 3 månader) 375 000 SEK
Avskrivning av maskinens värde under perioden i Norge 136 000 SEK
Utgifter totalt 529 800 SEK
Intäkter för den norska staten
Ränteintäkter av en sex månaders deposition 4 700 SEK
Avgift (5 % av maskinens värde per månad i tre månader) 375 000 SEK
Avskrivning av maskinens värde under perioden i Norge 136 000 SEK
Intäkter totalt 515 700 SEK
76
Kommersiell passagerarbåttrafik över
gränsen mellan Sverige och Norge
Företagare med mindre taxi- och charterbåtar kan inte bedriva
passagerartrafik mellan svenska och norska hamnar eftersom de
inte får lägga till i det andra landet.
Ett prioriterat hinder av Svein Ludvigsen, Norge och Annika Hahn-Englund, Sverige.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.
Bakgrund
I gränsregionen Østfold - Västra Götaland har två
nya nationalparker invigts 2009, Kosterhavet och
Ytre Hvaler som lockar turister från Sverige och Nor-
ge. Samtidigt har reglerna och kraven för att bedriva
passagerartrafik mellan länder blivit hårdare både
vad gäller sjösäkerhet och krav på hamnanläggning-
ar.
Gällande regler om gränsöverskridande passagerar-
trafik ställer krav som sällan uppfylls av företagare
med mindre taxibåtar och charterbåtar som därmed
inte kan lägga till i det andra landet med passagera-
re. Detta är särskilt ett problem i gränsregioner som
norska Østfold och svenska Västra Götaland. Enligt
en förstudie från 2011 om gränshinder för mindre
passagerarfartyg som fokuserade på situationen i
gränsregionen mellan Norge och Sverige bygger hin-
dret bl.a. på regler på EU- och internationell nivå och
de krav som ställs av nationella tullmyndigheter, och
det förekommer inga förenklingar för kortare rutter.
Vem påverkas
Företagare med taxi- och charterbåtar som vill
bedriva passagerartrafik mellan svenska och norska
hamnar.
Förslag till lösning
Att lättnader införs i de krav som ställs på gränsöver-
skridande passagerartrafik som bedrivs i mindre
skala.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Svein Ludvigsen, Norge:
1. Samferdselsdepartementet opplyser at skip
med flere enn 12 passasjerer på internasjonal reise
skal sertifiseres etter SOLAS sertifikatforskrift §6
(International Convention for the Safety of Life at
Sea). Sverige sa i 2007 opp en bilateral avtale som
tillot skip sertifisert for innenriks fart (EU-direktiv
2009/45/EF) på visse vilkår å seile mellom landene.
Sjøfartsdirektoratet aksepterer at fartøy som opp-
fyller 12-passasjerforskriften og fører 12 eller færre
passasjerer kan seile i norsk territorialfarvann, men
anbefaler at rederiene kontakter lokale sjøfartsmyn-
digheter før seilasen starter.
2. Når det gjelder ISPS-regelverket (International
Ship and Port Security code) om sikring av skip og
havneanlegg gjelder ISPS-koden og Forordningen
715/2004 skip som frakter mer enn 12 passasjerer.
Dette krever at fartøy og havn må gjennomføre en
risikoanalyse og urarbeide sikringsplaner. Dersom
disse forhold er på plass er regelverket ikke til hinder
for den beskrevne trafikken.
3. Meldeplikt og rapportering etc er knyttet til an-
komst havn, og ikke generelt bruken av farvannet.
Den generelle meldeplikten gjelder for fartøy over
300BT Sjøtrafikksentralen i Horten gir tillatelse til
seilas i Oslofjorden.
77
Slik jeg ser det er hinderet oppstått fordi informas-
jonen om et internasjonalt regelverk ikke er godt nok
kjent. Med andre ord er ikke dette et nordisk grense-
hinder, og det må derfor avskrives som ikke løsbart.
Sveriges regering:
Den svenska regeringen har förtydligat de juridiska
förhållandena och att internationella regler gäller för
internationell trafik är en global vedertaget prin-
cip. Det skapar en global hög sjösäkerhetsnivå och
minskar risken att sjöolyckor inträffar samt är viktigt
för en konkurrensneutralitet. Detta är särskilt viktigt
i nationalparker för att undvika att olyckor sker samt
förhindra miljöutsläpp och de konsekvenser det kan
medföra. Företagare som har för avsikt att bedriva
passagerartrafik i detta område bör kontakta behö-
rig myndighet för att inleda en diskussion om vilka
krav och förutsättningar som är gällande för ett visst
fartyg i ett specifikt fartområde.
Läs mer i gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-110.
78
14
79
Övriga gränshinder
80
Samordningsnummer till
utländska fritidshusägare i Sverige
Utländska fritidshusägare i Sverige upplever problem med att teckna el-,
tele- och internetavtal på grund av att de varken har personnummer eller
samordningsnummer.
Ett prioriterat gränshinder av Annika Hahn-Englund, Sverige.
Hindret kan lösas av det svenska Finansdepartementet (dock ej helt då samordningsnummer inte ersätter
personnummer i alla avseenden).
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Även om problemet rör en begränsad grupp av
människor så visar detta ändå tydligt vilka konse-
kvenser avsaknaden av ett personnummer har. Det
gäller i synnerhet i Sverige där systemen för service,
tjänster och handel är uppbyggt på personnummer.
För betalning av fastighetsavgift m.m. får utländska
fritidshusägare ett så kallat GD-nummer som de
använder i kontakt med Skatteverket. Detta nummer
har ingen spridning i samhället i övrigt.
Numret fyller i stort sett ingen funktion i kontakt med
privata aktörer, vilket leder till problem vid tecknan-
det av exempelvis el-, tele- och internetavtal. Utländ-
ska fritidshusägare har därför behov av att få ett så
kallat samordningsnummer, som får spridning i sam-
hället genom Statens personadressregister, SPAR.
Vem påverkas
Utländska fritidshusägare i Sverige, totalt cirka
36 500 personer, varav ungefär 22 500 kommer från
Danmark, Norge eller Finland. Av dessa har 78 %,
omkring 28 700 personer, uppgett att de har behov
av ett samordningsnummer.
Ekonomiska konsekvenser
Enligt en utredning gjord av svenska Skatteverket
kostar det 19 miljoner SEK, en engångsinvestering,
att införa ett system där Lantmäteriet ges möjlighet
att tilldela utländska fastighetsägare ett samord-
ningsnummer. Det årliga sparandet enligt samma
utredning värderas till 870 000 SEK vilket betyder
att denna investering kommer att vara intjänad inom
25–28 år.
Om hälften av de utländska fritidshusägarna som
uppgett att de har behov av ett samordningsnummer
skulle teckna ett TV-abonnemang till 269 SEK/må-
nad, skulle de bidra öka omsättningen för TV-abon-
nemang med ungefär 46 miljoner SEK. Närmare
beräkningar finns nedan.
Förslag till lösning
Samordningsnummer ska även tilldelas utländska
fritidshusägare.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Finansdepartementet, Sverige:
Finansdepartementet har haft en dialog med Skatte-
verket och Lantmäteriet om hur frågan om sam-
ordningsnummer till utländska fastighetsägare kan
lösas. Finansdepartementet arbetar fortsatt med
att ta fram de författningsändringar som behövs och
med frågan hur finansieringen ska lösas.
Läs mer i Gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-160.
81
Beräkningar
Antal utländska fritidshusägare i Sverige 36 761 personer
Norrmän 11 605 personer
Finländare 235 personer
Danskar 11 605 personer
Övriga 13 316 personer
Andel som är i behov av samordningsnummer = 78% 28 674 personer
Hälften av dessa tecknar ett TV-avtal (beräknat för Boxer Mix) 14 337 personer
Kostnad för TV-avtal/månad 269 SEK
Total årlig utgift för utländska fritidshusägare, enbart för TV-avtal 46 279 158 SEK
Kostnad för att införa samordningsnummer 19 000 000 SEK
82
83
Gränsregional statistik
Flera tusen nordiska medborgare pendlar till grannländerna på grund av
arbete, studier eller andra orsaker. För att få en överblick över storleken och
utseendet på pendlingen och andra flöden över gränserna är det viktigt att
etablera en långsiktig finansiering av gränsregional statistik.
Statistik är ett viktigt underlag för beslutsfattare för att ta beslut som gag-
nar de som rör sig över de nordiska gränserna. Denna statistik är särskilt
viktig för Gränshinderrådets arbete.
Ett prioriterat gränshinder av Risto E.J. Penttilä, Finland. Även prioriterat av MR-SAM.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2015.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Risto E.J. Penttilä, FI:
Frågan har prioriterats under det finländska ord-
förandeskapet. Medel finns nu reserverade i den
nordiska budgeten. Statistikcentralerna i Finland,
Sverige, Norge och Danmark har inlett ett samarbete
gällande gränsregionalstatistik som ska baseras på
ett ramavtal mellan länderna. Länderna kommer att
sluta särskilda avtal gällande utbyte av de data som
samarbetet ska omfatta.
84
Erkännande av färöiska körkort
Färöiska körkort kan inte bytas ut i alla de nordiska länderna då en
person flyttar till ett annat nordiskt land.
Ett prioriterat gränshinder av Marjun Magnussen, Färöarna.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
När en person bosätter sig i ett nordiskt land ska
gällande körkort bytas ut till bosättningslandets. Fär-
öiska körkort kan inte bytas ut i alla nordiska länder. I
Sverige och i Finland betraktas det färöiska körkortet
som utgivet i ett land som inte är medlem av EU och
kan därför inte bytas ut mot det svenska eller det
finska.
Färöarna omfattas inte av överenskommelsen gjord
den 12 november 1985 mellan Danmark, Finland,
Sverige och Norge om gemensamt godkännande av
körkort och registrering av fordon och det är inte
möjligt att ansluta till överenskommelsen vid nuva-
rande tidpunkt. Det har funnits överväganden om att
göra en revision av överenskommelsen i nordisk regi,
men detta har lämnats utan åtgärd, då de områden
som överenskommelsen omfattar, till stor del regleras
av EU-regler, inklusive EU:s körkortsregler. Färöarna
är varken medlem av EU eller EES.
Det är möjligt att byta ut det färöiska körkortet
mot ett danskt, norskt, isländskt och brittiskt. Detta
kan innebära att innehavaren av ett färöiskt körkort
tvingas mellanemigrera till ett av dessa länder för att
kunna byta ut sina körkort vid bosättning i Sverige
eller Finland.
Det finns inga trafiksäkerhetsmässiga aspekter
att beakta vid utbyte av körkort. Färöarna har till
stor del implementerat körkortsdirektivet i färöisk
lagstiftning. Under hösten har den färöiska lagen
som berör körkort, åter uppdaterats i förhållande till
körkortsdirektivet och den förväntas således inom
kort att tas i användning.
Under hösten har den färöiska lagen gällande körkort
åter uppdaterats i relation till körkortsdirektivet.
Inom kort förväntas ett färöiskt körkort att bli iden-
tiskt med andra körkort inom EU/EES och uppfylla
alla EU/EES-krav/ regler.
Förslag till lösning
De länder som idag inte har behörighet att ersätta
det färöiska körkortet skulle kunna se över gällande
regler för en bedömning av möjligheten att byta kör-
kort på samma villkor som för medborgare i övriga
Norden och i EU/EES-länderna.
Vem påverkas
Personer med färöiska körkort kommer att påverkas.
Det är svårt att säga hur många, då det antas att en
del av dessa i dag väljer att mellanemigrera. Oavsett
hur många personer det rör sig om är det viktigt för
enskilda personer som drabbas. De flesta personer
bör kunna byta ut det färöiska körkortet mot ett nytt
som uppfyller EU:s krav/regler.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Marjun Magnussen, Färöarna:
Grænsehindringsrådet har i januari 2017 sendt brev
til EK-lov, hvor det bedes undersøges med landenes
justitsministerier, om det er muligt at løse denne
hindring med færøske og grønlandske kørekort i
forbindelse med en revision af overenskomsten af 12.
november 1985 mellem Danmark, Finland, Norge og
Sverige om gensidig anerkendelse af kørekort og re-
gistrering af køretøjer (Mariehamnsoverenskomsten).
85
Fra færøsk side ønsker man at tilslutte sig Marieham-
navtalen. Dette kræver dog, at arbejdet med revision
af aftalen påbegyndes inden længe.
Sagen har også været drøftet i efteråret i nordisk regi
af bl.a. Færøernes lagmand. Samferðslumálaráðið
følger op på denne drøftelse.
Man ser derfor positivt på initiativet fra Grænse-
hindringsrådet om at få iværksat en dialog mellem
medlemerne af Mariehamn avtalen.
Läs mer i gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-128.
86
Grönländska körkort
Grönländska körkort kan inte bytas ut i alla de nordiska länderna
då en person flyttar till ett annat nordiskt land.
Ett prioriterat gränshinder av Jørgen S. Søndergaard, Grönland.
Hindret kan lösas av Rigspolitiet, Danmark.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Bakgrund
Den som reser till Danmark med sitt grönländska kör-
kort, kan använda det i 90 dagar, därefter måste per-
sonen göra ett körprov. Detta körprov kan anses vara
irrelevant om personen redan har kört i 90 dagar.
Olika regler gäller för körkort från respektive Färöar-
na och Grönland i de nordiska länderna. De regler
som gäller för Grönland är ofta strängare än de
regler som gäller för Färöarna. Du kan använda det
färöiska körkortet i Danmark utan att behöva byta ut
kortet, eller betala för körprov.
Vem påverkas
Ett svar förväntades från Rigspolitiet om hur många
grönländska körkort som bytts ut det senaste året,
samt hur stor misslyckandeprocenten är för körpro-
vet i detta sammanhang. Rigspolititet har meddelat
att man inte för någon statistik.
Ekonomiska konsekvenser
Den som berörs av detta hinder har följande utgifter:
• 280 DKK för utbyte av körkort.
• 890 DKK för körprov.
• Hyra av godkänt fordon till körprovet.
• Eventuella extra körtimmar.
Förslag till lösning
Ändring av den danska körkortsförordningen så att
samma villkor gäller för grönländska körkort som nu
gäller för färöiska.
Revision av överenskommelse från den 12 december
1985 som gäller ömsesidigt erkännande av körkort
etc.
Andra länder som särskilt nämner Grönland i sin
lagstiftning (exempelvis Norge), kan behöva ändra sin
lagstiftning.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Grönlands regering:
Sagen blev i 2016 overdraget til dialog mellem med-
lemmerne af den såkaldte Mariehamn aftale om
kørekort. Det foreligger på tidspunkten ikke noget
resultat af disse konsultationer.
Läs mer i gränshinderdatabasen,
granshinder.norden.org, gränshinder nr. 14-172.
87
88
Digitala verktyg för att kommunicera
med det offentliga fungerar inte över
de nordiska gränserna
Digitala verktyg som t.ex. e-legitimation eller e-signatur som används när
enskilda och företag kommunicerar med det offentliga i de nordiska
länderna fungerar inte över de nordiska gränserna.
Ett prioriterat gränshinder av Annika Hahn-Englund, Sverige, Risto E.J. Penttilä, Finland, Siv Fridleifsdottir,
Island och Marjun Magnussen, Färöarna.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.
Detta är ett av de 15 gränshinder som prioriterades av arbetsmarknadens parter i Norden vid näringslivskonfe-
rensen på Børsen i Köpenhamn den 30 april 2015.
Bakgrund
I de nordiska länderna har en rad digitala verktyg för
e-förvaltning utvecklats som ska underlätta mötet
mellan det offentliga och enskilda och företag. Dessa
verktyg kan underlätta den administrativa bördan
för företagen och enskilda och spara dem värdefull
tid. Dessvärre har dessa verktyg inte tagits fram för
att kunna fungera över de nordiska gränserna. Ofta
krävs det dessutom ett personligt möte eller att en
verksamhet ska ha en särskild juridisk status för att
få tillgång till en viss tjänst. I vissa fall är det över
huvud taget inte möjligt för det utländska företaget
att ta del av infrastrukturen för e-förvaltning på
marknaden i ett annat land.
I de nordiska länderna har en lång rad e-tjänster
som e-signaturer och e-identifikation (t.ex. Nem-ID)
tagits fram på ett nationellt plan för att underlätta
administrativa bördor, reducera omkostnader, för-
korta handläggningstid och bespara medborgare och
företag värdefull tid i kontakten med det offentliga.
För enskilda som på grund av arbete eller av någon
annan anledning har myndighetskontakter i ett annat
land än det där de är bosatta, eller som väljer att
flytta till ett annat land, kan tillgången till e-förvalt-
ning och tjänster som e-id i det andra landet väsent-
ligt förenkla förutsättningarna för detta.
Inom ramen för EU:s handlingsplan för e-förvaltning
2016-2020 vidtar Europeiska kommissionen åtgärder
för att förbättra tillgången till gränsöverskridande
e-tjänster för kontakten med myndigheter och även
gränsöverskridande elektronisk identifiering.
Det pågår även ett arbete för att genomföra en
EU-förordning om gränsöverskridande e-legitima-
tioner, den s.k. eIDAS-förordningen, som syftar till
att möjliggöra för medborgare och företag i EU att
få tillgång till digitala tjänster i andra länder. Enligt
förordningen ska EU- och EES-länderna erkänna
varandras digitala id under år 2018.
De danska myndigheterna Erhvervsstyrelsen och
Digitaliseringsstyrelsen, det norska Direktoratet
for Forvaltning og IKT och det svenska Standardi-
seringsinstitutet ger ett finansiellt stöd till myndig-
heten Dansk Standard som ska leda utvecklingen
av gemensamma europeiska standarder för digital
upphandling. Arbetet sker i nära samarbete med
89
Europeiska kommissionen som aktivt bidrar till ar-
betet, bl.a. för att säkra att det genomförs inom det
europeiska upphandlingsdirektivets tidsfrist gällande
krav om elektroniska anbud vid upphandlingsförfa-
randen. Utöver Danmark, Sverige och Norge deltar en
lång rad europeiska länder i detta arbete.
Vem påverkas
Företag som har för avsikt att bedriva sin verksam-
het över gränserna i Norden och enskilda som har
myndighetskontakter i ett annat land än bosätt-
ningslandet
Förslag till lösning
Ett ömsesidigt erkännande av tjänsterna för e-för-
valtning i de nordiska länderna skulle göra det möjligt
för enskilda och företag att få direkt tillgång till
e-förvaltningen i ett annat land vilket därmed skulle
underlätta mobiliteten för enskilda och företag i Nor-
den. I praktiken skulle detta ske genom interoperatio-
nella digitala system i de nordiska länderna.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Finansdepartementet, Sverige:
Sverige har deltagit i Nordiska ministerrådets för-
studie om eIDAS och i det fortsatta arbetet med
genomförandet av eIDAS i Norden.
Eftersom området i ökande grad styrs av EU-direktiv
och förordningar så måste pågående arbete inom EU
beaktas. När det gäller att få tillgång till e-tjänster
i ett annat land är nyckeln vanligen elektronisk iden-
tifiering. Ett ömsesidigt erkännande av tjänster för
e-förvaltning föregår genomförandet av eIDAS-
förordningen och skulle sannolikt vara mycket kost-
nadsdrivande. Fokus i det nordiska samarbetet bör
därför istället läggas på att genomföra det ömse-
sidiga erkännandet av e-legitimationer i Norden i
enlighet med eIDAS-förordningen i form av fortsatt
arbete med pågående aktiviteter om genomförande
av eIDAS.
Marjun Magnussen, Färöarna:
I sommeren 2015 igangsatte færøske myndigheder
et projekt med det formål at digitalisere kommuni-
kationen mellem borgere og myndigheder i størst
muligt omfang, bl.a. for at undgå dobbeltregistrering
og manuelle procedurer. For at nå disse mål skal alle
borgere have oprettet digital signatur; der skal eta-
bleres elektroniske tjenester, således at borgere kan
selvbetjene digitalt, f.eks ansøgniner, tilladelser og
adgang til bank. Gode digitale tjenester forudsætter,
at myndigheder og andre kommunikerer sikkert og
digitalt og til dette formål skal der etableres en infra-
struktur ligesom der må indføres ny lovgivning.
I efteråret 2016 er den nye interoperationelle infra-
struktur taget i brug (Heldin).
90
Brist på samlad information för små
och medelstora företag om att bedriva
verksamhet i andra nordiska länder
Det är svårt för små och medelstora nordiska företag att få en samlad
information om vilka lagar och regler som gäller för att bedriva
verksamhet om ett annat nordiskt land.
Ett prioriterat hinder av Risto E.J. Penttilä, Finland och Dagfinn Høybråten, Nordiska ministerrådet.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.
Detta är ett av de 15 gränshinder som prioriterades av arbetsmarknadens parter i Norden vid
näringslivskonferensen på Børsen i Köpenhamn den 30 april 2015.
Bakgrund
På några områden är det en barriär i sig att de lagar
och regler som gäller i de nordiska länderna för små
och medelstora företag inte är överblickbara. Detta
gäller företag som vill bedriva sin verksamhet över
gränserna genom att etablera sig i ett annat land,
bedriva handel över gränsen eller anställa personal
som bor i andra nordiska länder. Frågorna gäller t.ex.
information om registringskrav, särskilda krav gällan-
de godkännande av produkter, var beskattning ska
ske och var medarbetare ska vara socialförsäkrade.
Problemet kan både bestå i att informationen inte är
tillräckligt tydlig eller att det inte är klart vem det är
som tillhandahåller den. Företag och arbetstagare
hänvisas ofta från den ena till den andra myndighe-
ten. Ibland är svarstiden lång eller kostnadskrävande
då företagen måste anlita konsulter eller advokater
för att få klarhet över vilka regler som gäller.
I norden finns i nuläget flera olika informationstjäns-
ter för företag och enskilda på detta område. För
medarbetare som vill arbeta i ett annat nordiskt
land finns Hallå Norden som lämnar information om
förhållandena i samtliga nordiska länder samt Åland,
Färöarna och Grönland.
Den regionala informationstjänsten Øresunddirekt
ger information via webb, informationskontor, telefon
och mail till svenska och danska privatpersoner som
vill arbetspendla mellan Sverige och Danmark.
Øsunddirekt Business ger information till svenska
och danska företag som vill rekrytera personal från
grannlandet, etablera företag i grannlandet eller
köpa eller sälja varor i grannlandet. Informationskon-
toret i Malmö ger även information en gång i veckan
till företag som söker information.
Grensetjänsten lämnar information via webb, in-
formationskontor, telefon och mail till svenska och
norska privatpersoner som vill arbetspendla mellan
Sverige och Norge. Grensetjänsten har idag även
information till svenska och norska företag på såväl
webb som genom informationskontor. Under hösten
startades ett treårigt Interregprojekt som ska under-
lätta företags gränsöverskridande verksamhet längs
hela den norsk-svenska gränsen. I detta arbete kom-
mer även gränshinder för näringslivet att kartläggas.
Nordkalottens gränstjänst ger information via webb,
informationskontor, telefon och mail till svenska, fin-
ska och norska privatpersoner som vill arbetspendla
mellan Sverige, Finland och Norge. De förmedlar idag
91
även näringslivsinformation via webb och genom sina
informationskontor. Under hösten har man påbörjat
ett treårigt Interregprojekt i syfte att stärka Gräns-
tjänstens näringslivsservice och underlätta närings-
livssamarbetet mellan länderna.
Dessa tjänster finansieras helt eller delvis av Nordiska
Ministerrådet.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Dagfinn Høybråten, generalsekreterare,
Nordiska ministerrådet:
Gränshinderrådet har utvecklat en länkportal för
näringslivet i Norden i syfte att i dialog med arbets-
marknadens parter och näringslivsorganisationerna i
Norden under våren 2017 diskutera och klargöra vem
som kan bidra med innehåll, utveckling, finansiering,
ägarskap, placering och synlighet. Länkportalen
är resultatet av det uppdrag generalsekreteraren
i Nordiska ministerrådet fick av de nordiska stats-
ministrarna. Uppdraget var att arrangera en struk-
turerad dialog med arbetsmarknadens parter och
näringslivsorganisationerna i Norden i syfte att öka
mobiliteten och tillväxten i Norden.
Under våren 2016 hölls nationella dialoger brevledes
eller genom möten mellan samarbetsministrarna,
de nationella gränshinderrådsmedlemmarna och
representanter från arbetsmarknadens parter och
näringslivsorganisationerna där man diskuterade
vilka nordiska gränshinder man ansåg vara viktigast
att få lösta, ett av dessa var bristen på information
till företag.
92
Behörighet för svenska snöskoteråkare
att köra i Norge
Svenska snöskoteråkare kan inte köra snöskoter i Norge eftersom
svenska förarbevis inte godkänns där.
Ett hinder prioriterat av Svein Ludvigsen, Norge och Annika Hahn-Englund, Sverige.
Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.
Hindret kan lösas av Sveriges och Norges regeringar.
Bakgrund
I Norge accepteras inte svenska förarbevis för att
köra snöskoter i Norge. Detta påverkar den gräns-
överskridande trafiken mellan länderna vilket berör
både räddningstjänst och nyttotrafik som t.ex. berör
rennäringen. Sverige godkänner förarbevis för snö-
skoter som är utfärdade i Norge och andra länder.
Vem påverkas
Personer som med svenskt förarbevis för snöskoter
som har behov av att köra snöskoter i Norge.
Förslag till lösning
En lösning på längre sikt är en överenskommelse mel-
lan Sverige och Norge om erkännande av förarbevis
för snöskoter.
Gränshinderrådets arbete med frågan/
kommentarer från berörda regeringar
Svein Ludvigsen, NO:
Status iflg brev fra Samferdselsdepartementet
17.11.16:
«Saker løst - Grensekryssende snøscootertrafikk
Den 9. november 2016 undertegnet den norske sam-
ferdselsministeren Ketil Solvik- Olsen og den svens-
ke næringsministeren Anna Johansson en bilateral
avtale mellom Norge og Sverige om grensekryssende
trafikk med beltemotorsykkel (snøscooter). Avtalen
innebærer at personer med norsk førerett for snøs-
cooter og personer med svensk kompetansebevis for
snøscooter kan kjøre slike kjøretøy i begge land. Hen-
sikten med avtalen er å legge til rette for grensekrys-
sende trafikk med snøscooter i grenseområdene, noe
som vil ha positiv virkning både for privatpersoner
og næringsvirksomheter i disse områdene. Det har
tidligere vært slik at det svenske kompetansebeviset
for snøscooter ikke er gyldig for kjøring i Norge, da
dette ikke er et førerkort. I Norge stilles det krav om
førerkort klasse S for å kunne kjøre beltemotorsykkel.
Det er en forutsetning etter avtalen at innehaveren
på tidspunktet for erverv av førerett var fast bosatt
i den staten hvor føreretten er utstedt, eller kan
dokumentere studieopphold av minst seks måneders
varighet i forbindelse med utstedelse. Dette inne-
bærer at nordmenn bosatt i Norge ikke kan reise til
Sverige kun for å ta det svenske kompetansebeviset,
og benytte dette til kjøring i Norge, uten å ha annen
tilknytning til Sverige. Bakgrunnen for dette er at
man ikke ønsker å tilrettelegge for ”førerkortturisme”
og en utvanning av de norske opplærings- og prøve-
kravene.
Avtalen trer i kraft 30 dager etter at avtalepartene
skriftlig har underrettet hverandre om at de forfat-
ningsmessige forpliktelser med hensyn til ikraftt-
redelse av avtalen er oppfylt. Denne prosessen er i
gang. Man tar videre sikte på å innarbeide avtalens
materielle innhold i førerkortregelverket så snart som
mulig.»
Grensehinderet er dermed løst.
93
94
Avklarade gränshinder under 2014-2015
Lösta 2015
Arbetsrehabilitering i bosättningslandet
Handläggningstiden inom socialförsäkringsområdet i Norge
Ingen rätt till studiestöd efter arbete utomlands
Studerandes socialförsäkring i ett annat nordiskt land
Dubbelbeskattning Grönland och Sverige/Finland
Beskattning av dansk kapitalpension
Rutiner för skatteinbetalning för äkta gränsgångare (Norge)
Beskattning av utländska pensioner i bosättningslandet
Erläggande av mervärdeskatt vid överförande av arbetsmaskin från Norge till Sverige
Finskt krav på säkerhet vid tillfällig import av husvagnar, skotrar, etc
Arjeplogavtalet
Lösta 2014
Språkkrav för danska yrkesutbildningar
Problem vid flytt till Island med kvalifikationsperiod på 6 månader om E-104 blankett saknas
95
Avklarade, inte lösta.
Avskrivna av berörda departement.
2015
Den norska faderskvoten
Män som arbetar i Norge, men som har en hustru/partner som inte bor eller arbetar i Norge, har
ingen självständig rätt till faderskvoten (fedrekvoten) vid föräldraledighet med barn.
Svar fra Norge
Norske barne- likestillings- og inkluderingsdepartementet anser at saken ikke kan løses av
politiske årsaker. Grensehinderrådet avslutter derfor arbeidet med problemet.
2014
Arbetspraktik i ett annat nordiskt land
En person som är arbetslös kan inte genomföra praktik i ett annat nordiskt land, eftersom de
nationella regelverken primärt baseras på att praktik genomförs i bosättningslandet.
Svar från MR-A:
Danska Rambøll har på uppdrag av ÄK-A undersökt gränshindret. Baserat på rapportens slutsatser
har ÄK-A inställt till MR-A att gränshindret ska tas bort från A-sektorns prioriteringslista.
Gränshindret var på dagordningen på MR-A möte i Köpenhamn den 20 november 2014 och länderna
beslutade gemensamt att inte arbeta vidare med frågan om arbetspraktik.
Läs mer i gränshinderdatabasen, granshinder.norden.org, gränshinder nr: 14-002.
96
Nordiska Rådets Gränshindergrupp
Nordiska rådets presidium beslutade inför 2016 att
överlåta det övergripande ansvaret för gränshinder-
frågorna på Nordiska rådet, till Nordiska rådets nya
”Utskott för Tillväxt och Utveckling i Norden”. Utskot-
tets ordförande, Pyry Niemi, blev därmed också Nord-
iska rådets medlem i Gränshinderrådet. Motiveringen
till överflyttningen från Presidiet till nämnda utskott,
var att Presidiet inte arbetar lika operativt med
konkreta politikområden, och att utskottet redan är
ansvarigt för centrala områden såsom arbetsmark-
nadsfrågorna, finans, näringsliv och regionalpolitik.
Parallellt med detta så ombildades Nordiska rådets
gränshindergrupp. Den organisatoriska föränd-
ringen innebar att varje utskott är representerat
med (minst) en person i gruppen, och att ländernas
delegationer och partigrupper endast är indirekt re-
presenterade genom sina utskott. Samtliga nämnda
parter var tidigare direkt representerade. Förhopp-
ningen är att med denna förändring åstadkomma en
mindre, och därmed mer operativ grupp.
För att bejaka fler medlemmars engagemang i
gränshinderarbetet, beslutade Utskottet för Tillväxt
och Utveckling i början av året, att utse medlemmen
Katri Kulmuni, från Tornedalen till Gränshindergrup-
pens ordförande.
Gränshindergruppen har koordinerat Nordiska rådets
utskott i prioriteringen av hinder som respektive ut-
skott arbetar med. Utskottssekreteraren för Utskot-
tet för Tillväxt och Utveckling i Norden, har fungerat
som sekretariat för såväl Nordiska rådets Gränshin-
dergrupp som delvis för Nordiska rådets medlem i
Gränshinderrådet.
Nordiska rådet/Gränshindergruppen har under 2016
valt att prioritera följande hinder:
• Samordningsnummer för fritidshusägare
• Motverkande av nya hinder i samband med ny
lagstiftning
• Översyn av nordiska dubbelbeskattningsavtalet
• Sjukersättning vid patientresor
• Erkännande av yrkeskvalifikationer/validering
• Flytt av institutionaliserade personer
• Närståendepenning
• Olika länders a-kassa utan uppehåll
• Digitalisering av det offentliga
• Medicinsk bedömning av arbetsförmåga
• Finska fyramånadersregeln
• Anmälan till fel a-kassa
• Geoblocking
• Lärlingsutbildningar (Danmark-Sverige)
• Olika regler kring kosmetika och hälsokost
De tre sistnämnda är de enda som inte samman-
faller med Gränshinderrådets prioriterade ärenden,
varav den om kosmetika/hälsokost ströks då den inte
bedömdes vara lösningsbar. Respektive hinder i listan
har fått en eller flera ansvariga parlamentariker
kopplat till sig.
Gränshindergruppen har även sänt nio detaljerade
frågor till de nordiska ländernas regeringar, för att
utröna hur man arbetar nationellt med att underlät-
ta mobilitet och undanröja gränshinder. Detta som
uppföljning på Nordiska rådets rekommendation
kring dialogmöte med cheferna för de centrala myn-
digheterna.
Man har även haft en politisk dialog med Finlands
samarbetsminister, Anne Berner, kring nordisk sam-
ordning av implementering av EU-direktiv.
97
Nordiska rådets medlem i Gränshinderrådet, Pyry
Niemi, har dessutom utarbetat ett projektförslag där
det föreslås att Gränshinderrådet, tillsammans med
talmännen i de nationella parlamenten, ser på olika
modeller för hur man skulle kunna arbeta förebyg-
gande för att förhindra uppkomsten av oavsiktliga
nya hinder i samband med nationell lagstiftning.
Gränshindergruppen har noterat att Gränshinder-
rådet är förhindrat att arbeta vidare med hinder som
de nordiska regeringarna inte önskar eller kan lösa.
Detta hindrar dock inte Gränshindergruppen/Nor-
diska rådet från att arbeta vidare med sådana
hinder. Följande fyra hinder har särskilt diskuterats
inom Gränshindergruppen:
• Olik bedömning av arbetsförmåga/förtidspension
• Arbetsmarknadspolitiska åtgärder över gräns
• Norsk fedrekvote/pappapeng
• Hinder kopplade till dubbelbeskattningsavtalet.
Av ovan nämnda har Gränshindergruppen beslutat
att ta upp frågan om arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder över gräns till behandling, samt att parlamen-
tariker i samtliga parlament bör ställa frågor kring
dubbelbeskattningsavtalet, till sina respektive finans-
ministrar, inspirerade av de frågor Håkan Svenneling i
Sverige ställt till Sveriges finansminister.
Gränshindergruppen har vid ett tillfälle, och Utskottet
för Tillväxt och utveckling i Norden, vid två tillfällen
under året träffat ordföranden, respektive medlem-
mar ur Gränshinderrådet, för att utbyta tankar och
erfarenheter kring gränshinderarbetet och möjligt
samarbete mellan de två grupperna.
98
99
Dialogen med arbetsmarknadens parter
Den 30 april 2015 hölls en näringslivskonferens på
Børsen i Köpenhamn med fokus på gränshinder som
begränsar tillväxten i Norden. Där deltog bland annat
den danska statsministern och samarbetsministrarna
från Danmark och Färöarna. Konferensen initierades
av den danske samarbetsministern Carsten Hansen
och var en del av Danmarks ordförandeskapspro-
gram.
Inför konferensen bildades en arbetsgrupp uppdraget
att identifiera, prioritera och sammanställa en lista
över gränshinder som hämmar tillväxten i Norden och
att ta fram lösningsförslag. Arbetsgruppen leddes
av Gränshinderrådets danske medlem och tillika
ordförande Ole Stavad, och koordinerades av danska
Utrikesministeriet. Gruppens medlemmar utgjordes
av representanter från arbetsmarknadens parter i
Danmark och gruppen koordinerade sitt arbete med
sina nordiska systerorganisationer. Dessutom ingick
Gränshinderrådets sekretariat i arbetet.
I samband med att den lista med femton gränshin-
der som arbetsgruppen tog fram presenterades vid
näringslivskonferensen meddelade samarbetsminis-
tern att den dessutom skulle sändas vidare till den
danska statsministern eftersom förslagen var tydliga,
genomtänkta och väl förankrade i Norden.
På det nordiska statsministermötet den 3 oktober
2015 beslutades att Nordiska ministerrådets general-
sekreterare Dagfinn Høybråten skulle se över möjlig-
heten för en stärkt dialog mellan arbetsmarknadens
parter i Norden, Gränshinderrådet samt relevanta
ministrar.
De nordiska statsministrarna möttes igen i Reykja-
vik den 28 oktober där de gav generalsekreteraren
uppdraget att förbereda en dialog om gränshinder
som begränsar mobilitet och tillväxt i Norden. Stats-
ministrarna antog även en deklaration om vikten av
en effektiv dialog mellan arbetsmarknadens parter i
Norden, Gränshinderrådet och berörda ministerier.
Dialogmöten i Norden 2016
Under perioden april-juni 2016 inledde respektive
nationell Gränshinderrådsmedlem tillsammans
med sin nordiska samarbetsminister dialogen med
arbetsmarknadens parter i sina länder brevledes och
i fleratlet fall genom uppföljande möten med arbets-
marknadens parter och näringslivsorganisationer.
I denna dialog- och kartläggningsfas ombads arbets-
marknadens parter och näringslivsorganisationerna
att rapportera in vilka gränshinder de ansåg att
främst begränsade mobilitet och tillväxt i Norden.
Av de 28 gränshinder som inkommit under denna
dialog har problem med erkännande av yrkeskvalifi-
kationer mellan de nordiska länderna och behovet av
information till små och medelstora företag som vill
bedriva sin verksamhet över de nordiska gränserna
prioriterats av organisationer i hela Norden. Detta
är hinder där både organisationerna och ländernas
regeringar kan bidra till en lösning.
Den fortsatta dialogen 2017
Under 2017 kommer de två gränshindren om yrkes-
kvalifikationer och information till små och medel-
stora företag att behandlas vid fortsatta nationella
nordiska lösningsorienterade dialoger på hög nivå.
Syftet med de nationella lösningsorienterade dialo-
gerna är att diskutera och tillsammans finna lösning-
ar på de två prioriterade gränshindren i ett samarbe-
te där deltagarna tar ett gemensamt ägarskap för
hindren och fokuserar på vad de kan bidra med att få
hindret löst.
Dialogerna ska också syfta till att undersöka möjlig-
heten att utveckla en plattform för en strukturerad
lösningsorienterad dialog om gränshinder för Gräns-
hinderrådet och representanter för Danmark, Fin-
land, Färöarna, Grönland, Island, Norge, Sverige och
Åland samt arbetsmarknadens parter och närings-
livsorganisationer i Norden.
100
Informationsarbetet
Den nordiska informationstjänsten Hallå Norden
och de tre gränsregionala informationstjänsterna
Nordkalottens Gränstjänst, Grensetjänsten och
Øresunddirekt har särskild betydelse för det nordiska
gränshinderarbetet och finansieras i olika omfattning
av Nordiska ministerrådet.
Informationstjänsterna skapar trygghet för pri-
vatpersoner och företag som vill röra sig mellan de
nordiska länderna och behöver hjälp med att finna
information om regler och myndighetskontakter.
Dessa tjänster utgör Gränshinderrådets strategiska
frontlinje. De registrerar alla förekommande gräns-
hinder samt analyserar om dessa kan lösas lokalt,
regionalt eller nationellt. De identifierade gränshind-
ren inrapporteras därefter till Gränshinderrådets
sekretariat och dokumenteras i den nordiska gräns-
hinderdatabasen.
Tillsammans har samtliga informationstjänster
genererat över 1 700 000 webbesök samt drygt
40 000 personliga kontakter (besök, e-post, telefon
och gruppbesök).
Gränshinderarbetet har effektiviserats genom att
Gränshinderrådets sekretariat tillsammans med
informationstjänsterna har utvecklat en gemensam
samarbetsplattform, LOTS-gruppen (den Nordiska
Lösningsfokuserade Orienterande Tjänstgörande
Samordnare-gruppen). Denna grupp träffas fyra
gånger om året.
Gruppen har utvecklat en gemensam handlingsplan
för hur man ska effektivisera gränshinderarbetet och
informationsinsatserna.
Utöver informationstjänsterna ingår elva av tolv
gränskommittéer i LOTS-Gruppen. Dessa arbetar
med gränshinderfrågor och spelar också en betydel-
sefull roll i gränshinderarbetet.
Bland de operativa samarbeten som har genomförts
inom ramen för handlingsplanen under 2016 kan
nämnas en konferens om gränshinder på arbets-
marknadsområdet med fokus på arbetslöshetser-
sättning i Sverige den 12-13 oktober 2016 och två
Interregprojekt som har till syfte att öka rörligheten
för små och medelstora företag i Norden. Projektet
Näringslivsvägledningen på Nordkalotten implemen-
teras i den gränsregion på Nordkalotten som om-
fattar Sverige, Norge och Finland. Projektet Gräns-
möjligheter genomförs längs hela den norsk-svenska
gränsen.
Gränshinderrådets sekretariat ingår dessutom i de
gränsregionala informationstjänsternas styrgrupper
samt i Hallå Nordens arbetsgrupp.
I de fall där Gränshinderrådets medlemmar håller
förmöten inför Gränshinderrådets ordinarie möten
deltar informationstjänsterna och de gränsregionala
kommittéerna i dessa.
Inför kommande år är ambitionen att närmare sam-
ordna Hallå Norden och de gränsregionala kommit-
téerna för att öka effektiviteten och mervärdet av de
samlade informationsaktiviteterna.
101
Hallå Norden
Geografisk placering
Hallo Norden er Nordisk Ministerråds informations-
tjeneste, der har kontorer i alle de nordiske lande
samt Færøerne, Grønland og Åland. Hallo Nordens
aktiviteter koordineres i samarbejde med Nordisk
Ministerråds kommunikationsafdeling.
Kort om organisationen
Hallo Nordens opgave er at forenkle privatpersoners
muligheder for at bevæge sig frit rundt i Norden.
Medarbejderne besvarer henvendelser fra borgerne
og vedligeholder information om at flytte, bo, arbejde
og studere i Norden på norden.org.
Hallo Norden identificerer problemer og grænsehind-
ringer som personer og små virksomheder møder når
de krydser de nordiske grænser.
I hvert land er der ansat en projektleder på fuld tid,
mens projektlederne på Færøerne, Grønland og Åland
arbejder deltid.
Aktiviteter kopplade till uppdraget
Hallo Norden har gennemført en række informations-
aktiviteter i de nordiske lande for embedsmænd og
sagsbehandlere om muligheder og hinder i Norden.
Nogle af de større arrangementer Hallo Norden har
gennemført er seminaret Fri rörlighet och funktions-
hinder november 2016 om hvordan vi kan forenkle
mobilitet over landegrænserne for personer med
funktionsnedsættelse og seminarer om mobilitet og
grænsehindringer i Norden på Folkemødet, Almedals-
veckan, Arendalsuka, SuomiAreenan og Fundur
fólksins.
Följare Följare Personlig Seminarier och
Webb Facebook Twitter betjäning informationsträffar
Hallå Norden 1 074 822 7898 808 2 554 2 900
Nordkalottens 24 433 430 2 724 2 873
gränstjänst
Grensetjänsten 103 000 430 86 15 435 2 857
Øresunddirekt 679 520 1 330 533 15 159 3 168
Totalt 1 881 775 10 088 1 427 35 872 11 798
102
Derudover har Hallo Norden produceret to film om
mulighederne med nordisk mobilitet. Den ene film
handler om at finde sit første job i et andet nor-
disk land og den anden film handler om at finde sit
drømmestudie i et andet nordisk land. Filmene skal
anvendes på sociale medier i 2017.
Hallo Norden opsøger relevante samarbejdspartnere
som for eksempel myndigheder, ambassader, Sol-
vit, ministerier og Nordisk Råd; og præsenterer sin
virksomhed på universiteter, i kommuner, i medier og
på politiske arenaer.
Förändring sedan föregående år
Hallo Norden sidder i referencegruppe for projektet
”Termbase til støtte for nordisk mobilitet” og giver
indspil til hvilke brugerscenarier og begreber borger-
ne har brug for. Projektet er initieret av de nordiske
sprognævn og udarbejder fagterminologi relateret til
uddannelse og arbejdsmarked.
Nordkalottens gräns-
tjänst, Haparanda
Torneå och Skibotn
Geografisk placering
Nordkalotten Gränstjänst har två gränstjänstkontor,
det ena i Torneå, Finland som arbetar med frågor
som förekommer i samarbete mellan Sverige och
Finland, och det andra i Skibotn, Norge som arbetar
med frågor som gäller Norge, Finland och Sverige.
Kort om organisationen
Nordkalottrådet har det övergripande ansvaret för
gränstjänstkontoren i TorneåHaparanda. Nordka-
lottens Gränstjänst ska förmedla information om
arbete och annan verksamhet som sträcker sig över
nationsgränserna. Kontoren ska registrera upplevda
gränshinder och bidra till avskaffandet av dem.
Nordkalottens Gränstjänst arbetar i nära samarbete
med det nordiska Gränshinderrådet och medverkar
aktivt i nätverket av andra nordiska informations-
tjänster. Gränstjänstkontoret i Torneå har en an-
ställd koordinator. Grensetjenesten i Skibotn har en
koordinator som är anställd av Storfjord kommune
och en koordinator som är anställd av NAV. Nordka-
lottens Gränstjänst har en rådgivande styrgrupp som
består av regionala myndigheter från respektive land,
en representant från Nordiska ministerrådet och
representanter från värdorganisationerna samt från
arbetsmarknadens parter.
Aktiviteter kopplade till uppdraget
Under rapporteringstiden har Nordkalottens gräns-
tjänst arrangerat flera tema- och informationsträf-
far både för privatpersoner och för näringslivet bl.a.
om offentliga upphandlingar, utbildning och arbets-
marknad, att starta företag i Finland/Sverige och en
öppen temakväll för mentala gränshinder.
I slutet av 2015 samlades för första gången ett antal
gränsnära aktörer hos Nordkalottens Gränstjänst för
ett rundabordssamtal på temat ”Ungdomar & Arbete
på Nordkalotten”. Samtalen satte fokus på hur olika
myndigheter och organisationer bäst kan främja
och underlätta ungdomars inträde på den gränslösa
arbetsmarknaden. Diskussionerna utmynnade i ett
åtgärdsförslag som lämnades till berörda ministrar
och myndigheter i Sverige, Finland och Norge.
Förändring sedan föregående år
Ett treårigt Interreg-projekt Utveckling av Nordka-
lottens gränstjänsts näringslivsvägledning har fått
finansiering. Målsättningen är att bygga ett fung-
erande system för Gränstjänsten att bearbeta de
gränshinder som näringslivet upplever.
Två personer har anställts för Interregprojektet i
Torneå och två personer i Norge; i Skibotn och i Tana,
Finmark. Skibotnkontoret med två anställda har
flyttat till nya lokaler i Nordkalottencentret.
103
Finsk-svenska handelskammaren (FINSVE) har
öppnat sin första informationsfilial i Nordkalottens
Gränstjänsts lokaler i Torneå. FINSVE är ett tillskott
till Gränstjänstens tjänsteutbud mellan Sverige och
Finland.
Under 2016 lämnade Utrikesdepartementet i Sverige
ett bidrag till Nordkalottens Gränstjänst för semina-
rieverksamhet om gränshinder.
Grensetjänsten
Norge-Sverige
Geografisk placering
Morokulien Infocenter är placerat på gränsen mellan
Norge och Sverige.
Kort om organisationen
Grensetjänsten Norge-Sverige har till huvuduppgift
att ta emot och behandla frågor från enskilda och
företag som har någon form av gränsöverskridande
verksamhet. Idag är Grensetjänsten Norge-Sverige
ett informationscenter med ett stort sakkunnigt kon-
taktnät i olika myndigheter och organisationer.
Grensetjänsten Norge-Sverige har totalt åtta med-
arbetare varav NAV och Arbetsförmedlingen tillsam-
mans har fyra fasta heltidstjänster. De övriga fyra
tjänster är beroende av projektfinansiering.
Aktiviteter kopplade till uppdraget
Workshops för företag: 3 st
Informationsträffar till kollegor, företag, enskilda: 38 st
Grenseråd: 2 st (ca 100 deltagare)
Gränshinderarbete/förenklingsgruppen: 8 st
Deklarations/selvangivelsedagar: 4 st (ca 300
deltagare)
Förändring sedan det senaste året
Kontakterna till Grensetjänsten Norge-Sverige har
förändrats och det märks en klar ökning av frågor
från företag. Idag rör var tredje kontakt frågor kring
företagsetablering etc. och en ny tendens är att
norska företag har ett ökat intresse för, eller uppdrag
på, den svenska marknaden. Generellt är nivån på de
frågor som ställs till Grensetjänsten Norge-Sverige
mer kvalificerade idag eftersom hemsidan fångar upp
de enklare frågorna.
I maj 2016 beslutades om att inom ramen för Sveri-
ge/Norge-programmet (Interreg.) bevilja finansiering
till projektet Gränsmöjligheter som vänder sig till
företagare längs den svensk-norska gränsen. Projekt-
perioden löper from. Den 1 september 2016 tom. den
31 augusti 2019.
Øresunddirekt
Geografisk placering
Øresunddirekt är en informationstjänst för privatper-
soner och näringsliv i gränsregionen mellan Danmark
och Sverige.
Kort om organisationen
Øresunddirekt (ØD) består av ett informationscenter
i Malmö och en kommunikationsavdelning i Köpen-
hamn med ansvar för webbplatserna. ØD DK har fyra
medarbetare. ØD SE har två heltidsanställda (från
AF och LST/Region Skåne) samt roterande personal
från myndigheterna Försäkringskassan, Skatteverket
och Arbetsförmedlingen.
Øresunddirekt i DK och SE delar varumärke men är
organisatoriskt åtskilda och har delvis olika finan-
siärer. Efter nedläggningen av Öresundskomittén
tillhör ØD DK numera Greater Copenhagen & Skåne
Committee.
Aktiviteter kopplade till uppdraget
Øresunddirekt har under året:
• Utökat hemsidan med engelsk information riktad
till EU/ESS-medborgare.
104
• Haft gruppinformation om att jobba i DK/
lärlingsutbildningar i DK.
• Haft riktad deklarationsinformation i samarbete
med danska SKAT: öppet hus i SE och webbväg-
ledning.
• Deltagit i karriär- och rekryteringsmässor i DK och
SE.
• Haft företagsrådgivning i samarbete med Nyföre-
tagarcentrum Öresund och Københavns Erhvervs-
service.
• Delat ut näringslivspriset Øresunddirektbusiness
Award till ett företag som gjort bra affärer över
sundet.
• Ingår i Interregprojektet ”ESS & MAX IV: Cross
Border Science and Society” i delprojektet som rör
gränshinder.
• Ingår i ”Arbejdsgruppen for grænsehindringer og
arbejdsmarkedsintegration” inom ramen för Grea-
ter Copenhagen-samarbetet.
• Haft studiebesök och speciell öresundsinformation
till riksdagsledamöter, Sveriges nya ambassadör i
Danmark, olika svenska kommuner och regioner.
• Deltagit på förmöten hos Utrikesdepartementet i
Sverige inför Gränshinderrådets möten, Nordiska
ministerrådets LOTS-möten och Grensetjänstens
Gränseråd för att koordinera arbetet med övriga
nordiska informationstjänster.
• Deltagit på relevanta internationella konferenser.
• Arrangerat en nordisk tvådagarskonferens/
workshop: ”Konferens om gränshinder på ar-
betsmarknadsområdet – med fokus på a-kassa i
Sverige” tillsammans med andra nordiska informa-
tionstjänster och inbjudna gäster från bland annat
nordiska a-kassor. Fokus på lösningsförslag och
handlingsplaner.
Förändring sedan det senaste året
Øresunddirekt DK:s finansiering minskades med
800 000 DKK. Øresunddirekt DK har dock fått pro-
jekt för motsvarande 550 000 DKK godkända inom
ramen för Greater Copenhagen-samarbetet (utförs
under 2017).
Hemsidan Øresunddirektpartner lades ned p.g.a. för
stora utvecklingskostnader i kombination med mins-
kad budget.
105
106
Det förebyggande arbetet
Samarbetsministrarna har i sin strategi och hand-
lingsplan för nordisk mobilitet 2014-2017 slagit fast
att det nordiska gränshinderarbetet även ska syfta
till att förebygga att nya gränshinder uppstår.
I sin deklaration om mobilitet i Norden den 29 oktober
2013 fastställde de nordiska statsministrarna att
detta ska uppnås bl.a. genom att så långt det är möj-
ligt säkra ett likartat genomförande av EU-rättslig
lagstiftning i Norden och att länderna ska samråda
när de inför nya lagar och regler för att förhindra att
nya gränshinder uppstår.
I sin vision för det nordiska samarbetet ”Tillsamman
är vi starkare” av den 6 februari 2015 har Nordiska
ministerrådet föresatt sig att förstärka sin insats för
att säkerställa att de nordiska ländernas genomför-
ande av EU-lagstiftning inte skapar nya gränshinder
i Norden. I framställning 3/2015 den 26 mars 2015
om implementering av EU-direktiv rekommende-
rar Nordiska rådet att Nordiska ministerrådet inför
som en fast praxis att samordna genomförandet av
EU-direktiv. Finland har i sitt ordförandeprogram
för Nordiska ministerrådet under 2016 åtagit sig att
främja kontakterna på tjänstemannanivå mellan de
nordiska länderna vid implementering av EU-lagstift-
ning. I april 2016 beslutade de nordiska samarbets-
ministrarna att länderna under ledning av det finska
ordförandeskapet ska samråda kring ett EU-direktiv
om rättigheter för arbetstagare som är anställda
på fartyg och relevanta delar av en EU-förordning
om skydd för enskilda personer med avseende på
behandling av personuppgifter. Under sommaren och
hösten har det finska ordförandeskapet initierat en
dialog på tjänstemannanivå kring implementeringen
av dessa rättsakter.
I samband med Nordiska rådets ordinarie session i
november 2016 träffade Gränshinderrådets nuvaran-
de ordförande Risto E.J. Penttilä och inkommande
ordförande Svein Ludvigsen talmännen för de nordis-
ka parlamenten. Vid mötet diskuterades hur gräns-
hinder kan motverkas inom ramen för den nationella
lagstiftningsprocessen, bl.a. med utgångspunkt i
goda exempel från Färöarna och Island. Mötet var en
uppföljning av det möte mellan Gränshinderrådet och
de nordiska talmännen som ägde rum vid Nordiska
rådets session i Reykjavik i oktober 2015.
I samarbete med den nordiska socialförsäkrings-
gruppen, som består av tjänstemän inom social-
försäkringsområdet i de nordiska länderna, och
Nordiska ministerrådets informationstjänst Hallå
Norden förbereder Gränshinderrådets sekretariat ett
seminarium om långa handläggningstider i EU-ären-
den om socialförsäkring som planeras att äga rum i
maj 2017. Under hösten 2016 har det genomförts en
enkätundersökning bland handläggare i socialförsäk-
ringsärenden med EU-anknytning för att ta fram ett
underlag till seminariet om hur långa handläggnings-
tider kan motverkas, både på nationell nivå och inom
ramen för det nordiska samarbetet.
107
Grensehinderrådets årsrapport 2016
Etterord
I 2017 skal Norges samarbeidsminister lede Minis-
terrådets arbeid, og jeg får gleden av å lede Gren-
sehinderrådet. Jeg gleder meg til oppgaven, og som
tidligere medlem av Nordisk Råd og som Norges
samarbeidsminister tar jeg med meg erfaringen om
at det er de lange linjer i det nordiske samarbeidet
som gir resultater.
Faktisk er det nordiske samarbeidet så innarbeidet
at borgerne nærmest forventer at der ikke skal være
grensehinder når en nordisk grense passeres. Grense-
hinderrådet har i sitt 3-årige arbeid erfart at der er,
og der oppstår nye grensehinder. Vi har også vist at
det lar seg gjøre å fjerne flere av dem.
Samtidig erkjenner vi at mye gjenstår, og at Grense-
hinderrådet kun er et redskap for å utløse departe-
mentene og regjeringens vilje til å fjerne hinder.
De nordiske statsministrene har på ny slått fast
enigheten om å bekjempe grensehinder for å skape
jobber og vekst, og de mener at dette er en av de aller
viktigste oppgavene i samarbeidet. Regjeringssjefe-
ne understreker også at grensehinder kan gjøre det
vanskeligere for ungdom å komme inn i arbeidslivet,
med de sosiale utfordringer det kan medføre både for
den enkelte og for samfunnet.
Da samarbeidsminister Elisabeth Vik Aspaker re-
degjorde for Grensehinderrådets resultater under
Nordisk Råds sesjon i København i november 2016 sa
hun at arbeidet med å motvirke grensehinder ville
bli prioritert når Norge i 2017 har formannskapet i
Nordisk Ministerråd.
Som leder for Grensehinderrådet 2017 er statsrådens
utsagn en klar arbeidsordre til meg og mine kolle-
ger i rådet. Det er også en beskjed til statsråder og
embetsverk at nå skal det med lys og lykte letes etter
løsninger slik at lov- og regelverk i de nordiske lande-
ne og selvstyreområdene fremmer. og ikke hemmer,
grenseoverskridende aktivitet.
Grensehinderrådets mandat og formål er å avdekke
og bidra til å fjerne hindringer som de nasjonale gren-
sene skaper for nordiske bedrifter eller innbyggere
som flytter eller pendler over landegrensene. I 2017 vil
vi derfor fokusere på, og dermed bidra til :
• at myndighetene fjerner grensehinder som hindrer
mobilitet, fri bevegelighet og verdiskaping både for
enkeltpersoner og bedrifter
• å forebygge at nye grensehinder oppstår
• å effektivisere de grenseregionale informasjons-
tjenestenes arbeid overfor bedrifter og arbeids-
takere.
Svein Ludvigsen, Norge
108
109
110
Nordiska ministerrådet
Ved Stranden 18
DK-1061 København K
www.norden.org
ANP 2017:705
ISBN 978-92-893-4851-5 (PRINT)
ISBN 978-92-893-4852-2 (PDF)
1
3
5
9
13
19
25
2
6
10
14
20
26
33
4
7
15
21
27
34
39
8
11
16
28
35
40
45
12
17
22
29
41
46
49
18
23
30
36
42
50
53
24
31
37
43
47
51
55
32
38
44
48
52
54
56


5. april 2017
Kere medlemmer af Nordisk Râds danske delegation i folketinget
Som jeg lovede jer pa mit mode med delegationen den 28. marts 2017
fremsendes hermed et eksemplar af Gnensehindringsrâdets ârsrapport
2016.
Grnsehindringsrâdets ãrsrapport offentliggores hvert ar i februar og
giver et godt og aktueh billede af hvordan de nordiske regeringer
arbejder med grensehindringer. Som vi aftalte pa modet, vil regeringen
fremover oversende Grnsehindringsrâdets arsrapport dl delegadonen,
nar den foreligger. Denne afspejler I hojere grad regeringens indsats
mod grensehindringer I Norden og vii erstatte det nuverende
gnensehindringsbilag.
MINISTER FOR LIGESTICLING OG
MINISTER FOR NORDISK SAMARBEJDE
Karen Elleinann
Nordisk Råd 2016-17
NOR Alm.del Bilag 3
Offentligt