Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde

Resume
1/2
Resume af initiativer i Sverige
Resumeet er baseret på Skatteverkets rapport ”Svartarbete och social
dumpning - Förslag på personalliggare i ytterligare verksamheter”
offentliggjort den 26. oktober 2015, og Stora Branchgruppens folder ”Tre
åtgärder för konkurrens på lika villkor”. Begge er omdelt som bilag på L 13.
Medarbejderregistre
I Sverige skal virksomheder i brancher, hvor sort arbejde er særlig udbredt,
udarbejde såkaldte medarbejderregistre. Registrene skal indeholde CPR-
nummer og arbejdstid for alle personer, der er involveret i virksomheden,
lønnede som ulønnede medarbejdere, vikarer m.v.
Tre brancher er pt. omfattet af kravet, restauranter, frisører og vaskerier. Fra
1. januar 2016 omfattes også byggebranchen. I disse brancher har
Skatteverket endvidere hjemmel til at foretage uanmeldte kontrolbesøg, dog
ikke på privatgrund.
For at en branche kan omfattes af ordningen, og for at effektiviteten af
kontrollen er så høj som mulig, kræver det bl.a., at sort arbejde skal være
særligt udbredt, og at arbejdet foregår på en fysisk afgrænset arbejdsplads
som f.eks. en byggeplads. Brancher som f.eks. bærplukning,
transportsektoren og rengøring kan således ikke inkluderes i ordningen.
En evaluering af ordningen har vist, at registrene fungerer hensigtsmæssigt,
og det skønnes f.eks., at lønningerne i restaurationsbranchen efter to år med
ordningen er steget med 7-11 pct. Branchen har taget godt imod
medarbejderregistrene og vurderer, at ordningen har medvirket til en sundere
konkurrence. I Sverige overvejes det derfor at udvide kravet om
medarbejderregistre til yderligere brancher: mekanikerværksteder, krops- og
skønhedsplejebranchen og fødevareengroshandel.
Medarbejderregistrene anvendes direkte til kontrol mod sort arbejde. Der
peges dog på, at systemet i sin nuværende form ikke muliggør direkte kontrol
af social dumping, omend der er en afledt effekt i forhold til at modarbejde
social dumping, der opstår som konsekvens af sort arbejde. Skatteverket
8. december 2015
Folketingets Skatteudvalg
Udvalgssekretariatet
Skatteudvalget 2015-16
L 13 Bilag 9
Offentligt
2/2
foreslår derfor, at medarbejderregistrene gøres tilgængelige for relevante
tilsynsmyndigheder for at modarbejde social dumping mere effektivt.
Skatteverket gør det dog klart, at ikke alle brancher skal omfattes af kravet om
medarbejderregistre, da virksomhederne i brancher, der generelt ikke benytter
sig af sort arbejde, risikere at blive pålagt unødige administrative byrder.
For at målrette indsatsen mod sort arbejde udarbejder Skatteverket fra tid til
anden en såkaldt svartjobbsrapport, der kortlægger andelen af sort arbejde
pr. branche i Sverige og fortager risikoanalyser.
Stora branchgruppen
I Sverige er der oprettet et samarbejde mellem med en række myndigheder,
branche- og interesseorganisationer, arbejdsgiverorganisationer og
fagforeninger. I gruppen diskuteres, hvilke tiltag der vil medvirke til, at der
skabes lige konkurrencevilkår og et fair arbejdsmarked.
Samarbejdsgruppen er enige om, at nedenstående tre punkter vil medvirke til
mere fair konkurrence:
1. Indberetning af arbejdsgiverbidrag og skat skal ske på individuelt plan.
2. Skatteverket skal have mulighed for at foretage uanmeldte kontrolbesøg.
3. Alle virksomheder, der opererer i Sverige, bør gøres synlige. I dag er der
kun obligatorisk registrering for svenske virksomheder.
Samarbejdsgruppen organiserer endvidere en årlig konference vedrørende
fair konkurrence. Konferencen er målrettet beslutningstagere på forskellige
niveauer. Endelig arrangerer samarbejdsgruppen ofte møder direkte med
parlamentsmedlemmer for at diskutere tiltag, der kan skabe en mere fair
konkurrence.
Yderligere information kan findes på Skatteverkets hjemmeside om
medarbejderregistre og Skatteverkets hjemmeside om Stora Branchgruppen.


1/1
Skatteudvalget
Til:
Dato:
Udvalgets medlemmer
8. december 2015
L 13
Forslag til lov om ændring af kildeskatteloven, momsloven og skattekontrollo-
ven. (Ophævelse af hjemmel til kontrol af udendørs byggeaktivitet på privat
grund – retssikkerhedspakke I).
Af skatteministeren (Karsten Lauritzen).
Materiale til brug for ekspertmøde om SKATs redskaber til kontrol af
sort arbejde
Vedhæftet materiale til brug for ekspertmødet den 9. december 2015 om
SKATs redskaber til kontrol af sort arbejde.
Med venlig hilsen
Mads Fallesen,
udvalgssekretær
Skatteudvalget 2015-16
L 13 Bilag 9
Offentligt


Regleringsbrevsuppdrag
Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567
Epost: huvudkontoret@skatteverket.se www.skatteverket.se
Svartarbete och social
dumpning
Förslag på personalliggare i ytterligare
verksamheter
Bilaga till dnr. 1 31 575009-15/113
2015-10-26
Skatteudvalget 2015-16
L 13 Bilag 9
Offentligt
Regleringsbrevsuppdrag 2(48)
Innehållsförteckning
1 SAMMANFATTNING ....................................................................................... 4
1.1 Förslag på branscher som bör omfattas av systemet med personalliggare.........4
1.2 Beräknade effekter av personalliggare i dessa branscher.......................................5
2 INLEDNING...................................................................................................... 6
2.1 Skatteverkets tolkning av uppdraget.........................................................................6
2.2 Definition av begrepp.................................................................................................7
3 PERSONALLIGGARE SOM VERKTYG I SKATTEKONTROLLEN ........... 9
3.1 Verksamheter som har personalliggare idag............................................................9
3.2 Utformningen av systemet med personalliggare...................................................10
3.3 Utvärdering av systemet med personliggare för restaurang- och
frisörverksamhet........................................................................................................13
3.4 Andra kontrollverktyg än personalliggare..............................................................14
4 ANALYS AV VERKSAMHETER UTIFRÅN LÄMPLIGHET FÖR
PERSONALLIGGARE ......................................................................................16
4.1 Krav på personalliggare i alla företag?....................................................................16
4.2 Den samlade erfarenheten om svartarbete i olika verksamheter........................16
4.2.1 Företagens uppfattning om skattefusk och svartarbete i olika branscher.........17
4.2.2 Skatteverkets stora svartjobbsrapport...........................................................18
4.2.3 Skatteverkets riskanalys om oredovisade inkomster ......................................19
4.2.4 Skatteverkets granskningar av livsmedelsgrossister........................................22
4.2.5 Personalliggare i andra länder......................................................................23
4.2.6 Andra myndigheters granskning ..................................................................23
4.3 Förutsättningar för att personalliggare ska vara en verksam åtgärd...................25
5 SKATTEVERKETS FÖRSLAG PÅ VERKSAMHETER SOM BÖR
OMFATTAS AV SYSTEMET MED PERSONALLIGGARE..........................27
5.1 De verksamheter där personalliggare har störst potential att motverka
svartarbete ..................................................................................................................29
5.1.1 Bilverkstäder...............................................................................................29
5.1.2 Partihandel med livsmedel............................................................................29
5.1.3 Kropps- och skönhetsvård.............................................................................31
5.2 Verksamheter där svartarbetet är särskilt problematiskt, men där
personalliggare inte är en effektiv åtgärd ...............................................................32
5.2.1 Odling.........................................................................................................32
Regleringsbrevsuppdrag 3(48)
5.2.2 Bärplockning...............................................................................................32
5.2.3 Hotell och logiverksamhet ............................................................................32
5.2.4 Lokalvård, renhållning (gator, vägar, parker etc.) och snöröjning/snöskottning
...................................................................................................................34
5.2.5 Taxi, godstransporter och kurirverksamhet ..................................................34
5.2.6 Personaluthyrning........................................................................................34
5.3 Skatteverkets förslag till verksamheter där krav på personalliggare bör införas
......................................................................................................................................34
6 EFFEKTEN AV ATT INFÖRA PERSONALLIGGARE.................................36
6.1 Effekt ..........................................................................................................................36
6.2 Hur personalliggare verkar – ett teoretiskt resonemang......................................36
6.3 Effekten av att införa personalliggare – empiri.....................................................39
6.4 Uppskattning av effekterna av att införa personalliggare i de föreslagna
verksamheterna..........................................................................................................39
6.4.1 Underlag för beräkning................................................................................40
6.5 Uppskattade effekter av personalliggare ................................................................42
6.5.1 Offentligfinansiell effekt ...............................................................................43
6.5.2 Effekt på svartarbete...................................................................................45
BILAGA 1: LÄMPLIGHETEN MED PERSONALLIGGARE I OLIKA
BRANSCHER 47
Regleringsbrevsuppdrag 4(48)
1 Sammanfattning
Skatteverket fick i regleringsbrevet för budgetåret 2015 i uppdrag att utreda möjligheten att
utveckla systemet med personalliggare till att omfatta fler branscher i syfte att motverka
svartarbete och social dumpning. I uppdraget ingår att lämna förslag på vilka ytterligare
branscher som kan omfattas av systemet och utreda förväntade effekter av en sådan åtgärd
på förekomsten av svartarbete och social dumpning.
Som kontrollinstrument är personalliggarna i dagsläget begränsade till att användas för att
motverka svartarbete och kan därför minska social dumpning endast via minskat svartarbete.
Som en följd av detta har analysen i den här rapporten begränsats till att avse möjligheterna
att minska svartarbetet i fler branscher med hjälp av personalliggare. I den mån svartarbete
bidrar till social dumpning kan personalliggaren även motverka sociala dumpning.
1.1 Förslag på branscher som bör omfattas av systemet med
personalliggare
För att personalliggare ska vara motiverat för att motverka svartarbetet i en bransch krävs att
det förekommer svartarbete av väsentlig omfattning i branschen. Verksamheten i branschen
måste också vara av sådant slag att just personalliggare blir ett effektivt verktyg för att
minska svartarbetet. Det innebär framför allt att verksamheten ska bedrivas på en
avgränsbar fysisk plats, men även svartarbetets karaktär har betydelse för effektiviteten.
Utifrån en kartläggning av ett antal olika studier av svartarbete och övrigt skattefusk inom
olika branscher har Skatteverket identifierat ett antal branscher där svartarbete är ett
betydande problem.
- Delar av jordbruksnäringen, framför allt odling
- Bärplockning
- Byggnadssektorn
- Taxi, godstransporter och kurirverksamhet
- Bilverkstäder inklusive biltvätt och däckservice
- Delar av parti- och detaljhandeln, framför allt partihandel med livsmedel
- Magasinering och stödtjänster till transport, framför allt lagerverksamhet med
färskvaror
- Hotell och logiverksamhet
- Restaurangverksamhet
- Lokalvård, renhållning och snöskottning
- Personaluthyrning (bemanningsverksamhet)
- Kropps- och skönhetsvård
Av dessa finns det redan krav på personalliggare inom restaurangverksamhet,
frisörverksamhet (ingår i branschgruppen kropps- och skönhetsvård) samt
tvätteriverksamhet (även den ingår i branschgruppen kropps- och skönhetsvård) och från
och med årsskiftet införs det även inom byggnadssektorn.
Regleringsbrevsuppdrag 5(48)
Inom några av branscherna är inte verksamhetens art sådan att personalliggare enligt dagens
modell skulle fungera effektivt, framför allt för att verksamheterna kan bedrivas på flera
olika ställen så att det inte finns någon fast verksamhetslokal eller fysiskt avgränsbar
arbetsplats. Det gäller till exempel bärplockning, transportsektorn och lokalvård.
Sammantaget har analysen resulterat i tre verksamheter där svartarbete i dagsläget utgör
betydande problem och där personalliggare vore ett effektivt verktyg för att motverka det.
Skatteverket föreslår därför att systemet med personalliggare utvidgas till att även omfatta
följande verksamheter:
- Bilverkstäder
- Partihandel med livsmedel
- Kropps- och skönhetsvård
Med bättre tekniska hjälpmedel och ändringar i regelverket för personalliggare kan det i
framtiden bli aktuellt med personalliggare även i verksamheter som inte bedrivs på en
avgränsbar fysisk plats.
1.2 Beräknade effekter av personalliggare i dessa branscher
I Skatteverkets uppdrag ingår även att beräkna effekterna av att införa krav på
personalliggare i nya branscher. Det är väldigt svårt att på ett heltäckande sätt redovisa
effekterna av att motverka svartarbete, eftersom effekterna är beroende både av vilken ny
försörjning de tidigare svart anställda får och vad som händer med de verksamheter som
tidigare haft svart anställd arbetskraft. Om verksamheten fortsatte i oförändrad omfattning
och alla tidigare svarta löner blev vita skulle effekterna av personalliggaren gå att överblicka,
men så är inte fallet. Delar av den tidigare svart anställda arbetskraften kan byta till nya
svarta eller vita arbeten och verksamheter som tidigare haft svart anställd arbetskraft kan slås
ut eller omvandlas till vita verksamheter. Även helt vita verksamheter i branschen kan
påverkas genom att konkurrensen från företag med svart anställda minskar eller upphör.
Eftersom inte alla tidigare svarta arbeten omvandlas till vita sådana kommer inte heller
minskningen av svartarbetet och ökningen av vita arbeten att vara desamma. Det är
ökningen av vita arbeten som märks i statistiken över skatteinkomster och som ger
offentligfinansiella effekter, men enligt uppdraget är det effekterna på svartarbetet som ska
uppskattas.
Av resonemanget ovan framgår att beräkningar av effekter på svartarbetet både är svåra att
genomföra och behäftade med stor osäkerhet. Skatteverket har ändå gjort en sådan
beräkning och kommit fram till att de svarta arbetsinkomsterna lågt räknat minskar med
minst 0,6 miljarder kronor om personalliggare införs i de tre föreslagna branscherna.
Regleringsbrevsuppdrag 6(48)
2 Inledning
Skatteverket fick i regleringsbrevet för budgetåret 20151
i uppdrag att utreda möjligheten att
utveckla systemet med personalliggare till att omfatta fler branscher i syfte att motverka
svartarbete och social dumpning. I uppdraget ingår att lämna förslag på vilka ytterligare
branscher som kan omfattas av systemet och utreda förväntade effekter av en sådan åtgärd
på förekomsten av svartarbete och social dumpning.
2.1 Skatteverkets tolkning av uppdraget
Personalliggare är ett kontrollverktyg som tillkommit i syfte att motverka svartarbete.
Skatteverket har därför tolkat uppdraget och lämnat förslag på personalliggare i branscher
där svartarbete är ett betydande problem och där förhållandena är sådana att personalliggare
enligt nuvarande modell och regelverk kan vara en fungerande metod för att åtgärda
problemen. Skatteverket utgår alltså i detta uppdrag från att regelverket kring personaliggare
förblir i huvudsak oförändrat rörande till exempel vilka uppgifter som ska föras in i
personalliggaren, kontroll av personalliggare och kravet på att personalliggaren kan kopplas
till en viss verksamhetslokal eller arbetsplats. De branscher som föreslås för personalliggare
är därför sådana som enligt Skatteverkets bedömning är lämpliga att foga in i det befintliga
regelverket.
I uppdraget uttrycks även en förhoppning om att införandet av personalliggare i fler
branscher även ska kunna användas som ett verktyg för att motverka social dumpning.
Eftersom systemet med personalliggare i sin nuvarande utformning är ett kontrollverktyg
som enbart får användas av Skatteverket, kan det inte explicit användas för att motverka
social dumpning i form av brister i arbetsmiljö, säkerhet eller andra arbetsförhållanden. För
att kunna inrikta kontrollen mot social dumpning krävs det att systemet med personalliggare
utvidgas till att även ge tillsynsmyndigheterna inom dessa områden befogenhet att göra
oanmälda besök och få tillgång till den information som finns i personalliggarna.
Skatteverket har i dagsläget inte för avsikt att föreslå någon sådan utvidgning, och det ingår
inte heller i utredningsuppdraget.
Trots det kan systemet med personalliggare även i sin nuvarande form få positiva effekter
som sträcker sig längre än inom skatteområdet. Den direkta effekt personalliggarna har på
social dumpning gäller den del av social dumpning som har en direkt koppling till
svartarbete, d.v.s. när det är den som arbetar svart som är utsatt för någon form av social
dumpning. Genom att motverka svartarbetet motverkas automatiskt även den formen av
social dumpning. Systemet med personalliggare kan dock även ha viss effekt på andra
former av social dumpning. Det gäller till exempel om svartarbetet i en bransch pressar ned
lönerna eller på annat sätt försämrar arbetsförhållandena för övriga anställda så mycket att
det kan karaktäriseras som social dumpning. Kan man genom införande av personalliggare
motverka svartarbetet blir det lättare för företagen att vara konkurrenskraftiga utan att bryta
mot regelverk för t.ex. arbetsmiljö. Möjligheten till oanmälda besök från en myndighet kan
1 Fi2013/2986 och Fi2014/4482 (delvis)
Regleringsbrevsuppdrag 7(48)
också tänkas öka viljan att även följa regler som ligger utanför den myndighetens
kontrollområde.
Eftersom uppdraget är inriktat på just personalliggare som kontrollverktyg kan man bara
använda det för att begränsa svartarbetet. Detta innebär att personalliggare är verksamt för
att minska social dumpning enbart i den mån det går via svartarbetet och inte på något annat
sätt. Av det följer som en naturlig effekt att Skatteverket i den här rapporten inriktar sig på
att föreslå branscher där personalliggare kan förväntas vara ett effektivt verktyg för att
minska just svartarbete.
2.2 Definition av begrepp
Svartarbete
Skatteverket definierar i denna rapport svartarbete som en arbetsinsats för vilken skatter eller
avgifter i strid mot lagen inte har redovisats. Det behöver inte röra sig om anställning utan kan
även gälla oredovisade inkomster i näringsverksamhet. Ett krav på personalliggare innebär
möjligheter till förbättrad skattekontroll och har visat sig vara ett effektivt sätt att förebygga
svartarbete.
Social dumpning
Generellt kan konstateras att social dumpning i vid mening är en term som används för att
beskriva en situation på arbetsmarknaden som leder fram till att kostnaderna för arbetskraft
sänks. Social dumpning innebär att en arbetsgivare minskar sina kostnader genom att
anställa arbetskraft med lägre löner, t.ex. utländsk arbetskraft eller genom att inte uppfylla
gällande regelverk rörande exempelsvis skatter, arbetsmiljö, migration eller arbetsrätt i
Sverige eller i ett annat land.
Branscher och verksamheter
När man studerar olika branscher kan man använda sig av den indelning av branscher som
görs i standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI. Detta är främst en statistisk
standard som används för att klassificera enheter som företag och arbetsställen efter deras
ekonomiska aktiviteter. SNI är en viktig klassifikation för bland annat ekonomisk statistik.
Därtill kan den användas för administrativa ändamål. När det gäller reglerna för vilka företag
som ska använda personalliggare är det dock verksamheten och inte branschtillhörigheten som
avgör.
Flera verksamheter kan ingå i samma bransch. Ett tydligt exempel är branschen ”Övriga
konsumenttjänster”, där det ingår en mängd olika verksamheter såsom social
kontaktverksamhet, dressyr av sällskapsdjur, tatueringsverksamhet, parkeringsvakter och
drift av avgiftsbelagda maskiner som fotoautomater, förvaringsskåp o.d. Vissa av
verksamheterna i en bransch kan vara aktuella för personalliggare medan andra inte är det.
En specifik verksamhet kan också hänföras till olika branscher beroende på sambandet med
Regleringsbrevsuppdrag 8(48)
övriga verksamheter hos företagen. Ett exempel på detta är lagerhantering. Det ingår i
branschen ”Magasinering och stödtjänster till transport” om det utförs av en transportfirma
eller av en firma som enbart driver ett varulager. Om det däremot är en grossistfirma som
har egna varulager så ingår lagerhanteringen i någon av branscherna för
”Grossistverksamhet”.
Uppdraget i detta fall är att ”…utreda möjligheten att utveckla systemet med personalliggare
till att omfatta fler branscher…”. Eftersom befintligt regelverk för personalliggare fokuserar
på verksamheter utgår vi från att det är verksamheter som avses även i detta fall.
Den ekonomiska statistik som finns tillgänglig för olika verksamheter utgår alltid från
branschtillhörighet enligt SNI. De studier om svartarbetets omfattning som gjorts inom
Skatteverket är också i de allra flesta fall kopplade till olika branscher. Det innebär att
analysen i den här rapporten huvudsakligen utförs på branschnivå, men slutsatserna om när
personalliggare är ett effektivt kontrollverktyg dras på verksamhetsnivå.
Regleringsbrevsuppdrag 9(48)
3 Personalliggare som verktyg i skattekontrollen
3.1 Verksamheter som har personalliggare idag
Sedan ett antal år tillbaka finns det krav på personalliggare för frisörer, restauranger och
tvätterier. Vid årsskiftet kommer personalliggare även att införas för byggverksamhet. Det
innebär att kravet på personalliggare kommer att omfatta ungefär 130 000 företag eller 8,7
procent av alla företag och 8,4 procent av alla anställda. 80 procent av dessa företag och
drygt hälften av de anställda hör till byggverksamhet.
Tabell 1: Storleken på de branscher som har eller snart kommer att ha personalliggare
Källa: Beräkningar utifrån data från Skatteverkets informationslager
* I beräkningen ingår enbart företag som berörs av reglerna om personalliggare. Det innebär att enskilda näringsidkare och
handelsbolag som inte har några anställda exkluderats i alla verksamheter utom byggverksamhet.
** Antal anställda har beräknats utifrån antal lämnade kontrolluppgifter för löner.
*** Lönesumma har för varje företag beräknats som det högsta av redovisade löner enligt skattedeklaration och redovisade
löner enligt lämnade kontrolluppgifter.
Frisörer och restauranger
Sedan den 1 januari 2007 gäller för näringsidkare som bedriver restaurang- och
frisörverksamhet en skyldighet att löpande föra en personalliggare över de personer som är
verksamma i näringsverksamheten.2
Skatteverket har möjlighet att göra oannonserade
kontrollbesök i en verksamhetslokal för att kontrollera personalliggaren. En kontrollavgift
tas ut om inte skyldigheten fullgörs.
Tvätteri- och byggverksamhet
I november 2008 utsågs en utredare för att inom Finansdepartementet göra en översyn av
bestämmelserna om personalliggare och utreda möjligheterna och konsekvenserna av att
utvidga systemet helt eller delvis till att omfatta företag som bedriver bygg- och
2 39 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Prop. 2005/06:169, bet. 2005/06:SkU29, rskr. 2005/06:349
Lönesumma***
Antal Andel Antal Andel Andel
Restaurangverksamhet 20 695 1,4% 279 168 3,5% 1,4%
Frisörverksamhet 3 693 0,2% 11 904 0,1% 0,1%
Tvätteriverksamhet 419 0,0% 6 122 0,1% 0,1%
Byggverksamhet 105 634 7,0% 249 266 4,7% 6,3%
Summa 130 441 8,7% 546 460 8,4% 7,9%
Antal företag* Antal anställda**
Verksamhet
Regleringsbrevsuppdrag 10(48)
tvätteriverksamhet. Uppdraget redovisades i september 2009 då bl.a. en utvidgning av
systemet till dessa verksamheter föreslogs.3
Förslagen i promemorian behandlades av regeringen och ett förslag överlämnades till
riksdagen hösten 2012.4
I fråga om byggverksamhet gjorde dock regeringen bedömningen
att utredarens förslag inte borde genomföras. Istället skulle frågan om ett ändamålsenligt
kontrollsystem för byggverksamhet utredas på nytt. Utvidgningen kom därför endast att
omfatta tvätteriverksamhet. I början av 2013 fick en utredare i uppdrag att utreda hur ett
kontrollsystem inom skatteförfarandet kunde vara utformat för byggverksamhet. I enlighet
med utredarens förslag5
kommer personalliggare för byggverksamhet att införas från 1
januari 2016.6
3.2 Utformningen av systemet med personalliggare
Den som bedriver restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet måste föra personalliggare.
Som restauranger räknas också gatukök, kaféer, personalmatsalar, cateringverksamhet,
centralkök, pizzabutiker och liknande ställen där man kan hämta mat. Med frisörverksamhet
avses hårvård och med tvätteriverksamhet avses rengöring av textilier eller jämförbara
material samt uthyrning, färgning, lagning eller ändring av textilier i samband med sådan
verksamhet. Inlämningsställen för tvätt (tvättningsverksamheten sker på annan plats)
omfattas inte av krav på personalliggare.
Att föra personalliggare
Kravet på personalliggare innebär att företagaren måste anteckna i personalliggaren vilka
som är verksamma i lokalen och när. En personalliggare som förs manuellt ska vara bunden
i sin form och sidorna ska vara förnumrerade. Det är inte tillåtet att använda lösa papper
eller exempelvis spiralblock. Man kan också föra personalliggaren digitalt. Programmet
måste vara sådant att alla händelser loggas så att det framgår när och av vem en ändring är
gjord. Det går alltså inte att göra en egen personalliggare i Excel eller något liknande
program.
Alla verksamma ska antecknas i personalliggaren
"Verksamma" är det ord som används i lagtexten. Det betyder att företagaren måste
anteckna inte bara anställda, utan också andra som på något sätt deltar i verksamheten. Även
personal som är oavlönad (till exempel praktikanter eller släktingar) eller som hyrts in från
ett bemanningsföretag ska föras in i personalliggaren. Däremot ska till exempel en
servicetekniker från ett annat företag som tillfälligt utför ett arbete inte föras in i
personalliggaren.
3 Närvaroliggare och kontrollbesök – En utvärdering och förslag till utvidgning, Ds 2009:43
4 Prop. 2012/13:34
5 Minskat svartarbete i byggbranschen , Ds 2014:7
6 Prop. 2014/15:6
Regleringsbrevsuppdrag 11(48)
Skyldigheten att föra personalliggare gäller dock inte för enskild näringsverksamhet,
fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara näringsidkaren, dennes make eller barn
under 16 år är verksamma.7
Bland annat innebär undantaget för enskilda näringsidkare utan
anställda att om en frisör hyr ut stolar till andra frisörer utan anställda behöver dessa andra
frisörer inte föras in i någon personalliggare.
Enligt en dom i Regeringsrätten behöver en enskild näringsidkare som har personalliggare
för sina anställda inte anteckna sig själv i personalliggaren. 8
Skatteverket tolkar detta som att
inte heller näringsidkarens make och barn under 16 år behöver föras in i personalliggaren.
Enligt Skatteverkets tolkning gäller detsamma om verksamheten bedrivs i form av
fåmansföretag och fåmanshandelsbolag. Uppgifter om egna och angivna närståendes
arbetspass behöver därför inte föras in i personalliggaren även om sådan ska föras för
anställda. Detta innebär i praktiken att alla verksamma inte kommer att antecknas i
personalliggaren, vilket medför problem vid Skatteverkets kontroller.
Skatteverket anser att dessa regler bör ses över och att det bör utredas närmare om inte
skyldigheten att dokumentera verksamma personer i personalliggare bör omfatta även ägare,
enskild näringsidkare, make och barn, d.v.s. alla som är verksamma i verksamhetslokalen.
Syftet med personalliggaren är bl.a. att åstadkomma riktiga beskattningsbeslut. Skatteverket
använder ofta iakttagelser vid kontrollbesök som utgångspunkt för att ompröva t.ex. beslut
om arbetsgivaravgifter. Ett moment i Skatteverkets bevisföring i sådana ärenden blir att
bedöma ett företags arbetskraftsbehov. Detta påverkas naturligtvis av i vilken utsträckning
näringsidkaren själv eller den här aktuella familjekretsen deltar i verksamheten. Eftersom
storleken på den insatsen kan vara mycket olika från fall till fall, skulle Skatteverket ha
betydligt bättre förutsättningar att fatta riktiga beskattningsbeslut om personalliggaren
innehöll uppgifter om alla som över huvud taget varit verksamma i näringsverksamheten.
Uppgifter som ska antecknas i personalliggaren
Av personalliggaren ska företagets namn och personnummer/organisationsnummer framgå
och för varje verksamhetsdag ska det framgå:
- För- och efternamn samt personnummer för var och en som är verksam.
- Vilka tider varje verksam persons arbetspass börjar och slutar. Uppgifterna ska
dokumenteras i omedelbar anslutning till att passet påbörjas och avslutas. Ett
arbetspass är en sammanhängande period utan längre ledighet än normala pauser
och matraster.
7 31 kap. 11§ SFL
8 RÅ 2008 ref. 53
Regleringsbrevsuppdrag 12(48)
Personalliggare för byggverksamhet
Från 1 januari 2016 omfattar kravet på personalliggare även byggarbetsplatser.9
Här är det
inte tillåtet med personalliggare i pappersform, utan den ska vara elektronisk.
Det gäller andra regler för vilka som ska antecknas i personalliggaren inom byggverksamhet
jämfört med frisör-, restaurang- och tvätteriverksamhet, vilket beror på att arbetet ofta
organiseras på olika sätt i de olika verksamheterna. Frisör, restaurang- och
tvätteriverksamhet bedrivs oftast i en verksamhetslokal och de som är verksamma är oftast
anställda (med undantag av frisörbranschen där stolar ofta hyrs ut till enskilda
näringsidkare). Om en restaurang anlitar en snickare för att byta en bardisk i en restaurang så
ska den personen inte tas med i restaurangens personalliggare, eftersom snickaren inte är
verksam i restaurangverksamheten (utan i en byggverksamhet).
Byggverksamhet är annorlunda eftersom man oftast inte har en verksamhetslokal, utan en
byggarbetsplats. Det är också normalt att det är många olika entreprenörer som är
verksamma på samma byggarbetsplats. Därför har reglerna fått en annan utformning så att
det är alla som är verksamma på byggarbetsplatsen som ska ingå i personalliggaren. I
personalliggaren ska alltså både personer som är anställda av byggherren och
underentreprenörer i ett eller flera led och deras anställda antecknas.10
Det enda undantaget
från att antecknas i personalliggaren gäller för personer som under kortare tid bara lastar
eller lossar material, varor eller hjälpmedel.
Liggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverkets kontroll
Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen respektive på
byggarbetsplatsen. Skatteverket kan besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den
som är skyldig att föra personalliggare fullgör sina eventuella skyldigheter. Vid kontrollbesök
på en byggarbetsplats kommer Skatteverket också att kunna kontrollera att byggherren
fullgör sina eventuella skyldigheter.11
Kontrollbesök får bara genomföras i
verksamhetslokaler eller från årsskiftet på byggarbetsplatser. Skatteverket får vid
kontrollbesök begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i
verksamheten styrker sin identitet. Verket har även rätt att vid kontrollbesök på en
byggarbetsplats fråga en sådan person för vilken näringsidkares räkning han eller hon utför
arbetsuppgifter. De uppgifter som lämnas får stämmas av mot personalliggaren. Skatteverket
beslutar om kontrolluppgift både på den grunden att personalliggare saknas och för varje
9 Enligt den nya 39 kap. 11 b § SFL är det byggherren som ska tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på
byggarbetsplatsen. Skyldigheten att tillhandahålla sådan utrustning gäller dock inte förrän den sammanlagda kostnaden för
byggverksamheten på byggarbetsplatsen kan antas uppgå till mer än fyra prisbasbelopp. Den omfattar inte heller byggherrar som är fysiska
personer och utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten förutsatt att detta inte sker i näringsverksamhet.
Som byggherre räknas en näringsidkare som har fått i uppdrag att självständigt ansvara för arbetets utförande, om byggherren och
näringsidkaren skriftligen har avtalat att byggherrens samtliga skyldigheter enligt 39 kap. 11 b och 12 §§ SFL samt 7 kap. 2 a och 4 §§ SFL
ska fullgöras av näringsidkaren vid utförandet av uppdraget.
10 Prop. 2014/15:6, s. 92 (39 kap. 11 a § SFL)
11 42 kap. 8 § och kommande 42 kap. 8 a § SFL
Regleringsbrevsuppdrag 13(48)
person som vid kontrollen är verksam i lokalen eller på byggarbetsplatsen men inte är
dokumenterad i en tillgänglig personalliggare.12
3.3 Utvärdering av systemet med personliggare för restaurang- och
frisörverksamhet
Personalliggare medför högre redovisade löner
Systemet med personliggare för restaurang- och frisörverksamhet utvärderades under 2008-
2009.13
Vid utvärderingen framkom att systemet haft positiva effekter och att effekterna var
större inom restaurangverksamhet än inom frisörverksamhet. Utvärderingen visade att
personalliggarna haft betydande effekt på löneredovisningen i restaurangbranschen och att
effekten ökat successivt under de första två åren efter införandet. Första året efter införandet
(d.v.s. 2007) ökade lönerna i restaurangbranschen med 0,7 – 1,2 miljarder kronor,
motsvarande 3000 – 5000 årsarbetskrafter eller en ökning med ca 5-8 procent av den
redovisade lönesumman i branschen. Två år efter införandet (d.v.s. 2008) var den totala
ökningen 1,0 – 1,5 miljarder kronor, motsvarande 4000 – 6 000 årsarbetskrafter, eller 7-11
procent av den redovisade lönesumman i branschen. Personalliggarna hade även viss effekt
på löneredovisningen i frisörbranschen direkt efter bestämmelsernas införande, men
effekten avtog sedan över tiden. Under 2008 gav beräkningarna för frisörbranschen ett så
osäkert resultat att det inte gick att fastställa någon effekt.14
Berörda företagare anser att personalliggarna lett till sundare konkurrens
I samband med utvärdringen genomfördes även en intervjuundersökning omfattande
restauranger och frisörer. Undersökningen visade att en majoritet av restaurang- och
frisörföretagen gav personalliggaren gott betyg. De ansåg att personalliggarna lett till minskat
svartarbete och sundare konkurrens. De allra flesta företagen ansåg att det är enkelt och går
snabbt att fylla i personalliggarna. Av intervjuerna framkom också att systemet inte
upplevdes som tids- eller kostnadskrävande.15
Både vid djupintervjuer och vid gruppdiskussioner med restaurangföretagare kom det fram
önskemål om att systemet med personalliggare ska utvidgas till att omfatta fler branscher,
eftersom restaurangbranschen annars pekas ut som en bransch med mycket svartarbete.
Allmänhetens inställning till kontroller på arbetsplatser
Skatteverket har vid flera tillfällen undersökt inställningen till personalliggare och andra sätt
att kontrollera vem/vilka som arbetar på en arbetsplats. Inom ramen för TNS Gallups
telefonomnibus 2006 tillfrågades allmänheten dels om inställningen till svartarbete,
12 Jfr 50 kap. 3 och 4 §§ SFL.
13 Närvaroliggare och kontrollbesök, En utvärdering och förslag till utvidgning, Ds 2009:43
14 Närvaroliggare och kontrollbesök, En utvärdering och förslag till utvidgning, Ds 2009:43, s. 11-12
15 Närvaroliggare och kontrollbesök, En utvärdering och förslag till utvidgning, Ds 2009:43, s. 12
Regleringsbrevsuppdrag 14(48)
skattefusk och fusk med sociala förmåner, dels om inställningen till förslag till åtgärder för
att förebygga svartarbete och bidragsfusk. Totalt intervjuades1 029 personer i åldrarna 18-74
år. 83 procent ansåg att Skatteverket bör ha rätt att kontrollera vem som arbetar på en
arbetsplats.16
Svart arbete har blivit vitt
Sammantaget kan man konstatera att personalliggarna har haft en betydande effekt på
löneredovisningen i restaurangbranschen och effekten har ökat successivt under de första
två åren efter införandet. Osäkerheten i beräkningarna är dock relativt stor. Den
sammantagna slutsatsen är dock att ett stort antal svarta jobb har blivit vita som en följd av
bestämmelserna om personalliggare och att detta alltså är ett effektivt sätt att förebygga
svartarbete.
3.4 Andra kontrollverktyg än personalliggare
Kassaregister
År 2010 infördes regler om kassaregister. Reglerna innebär att de flesta företag som säljer
varor eller tjänster mot kontant betalning eller kontokortsbetalning ska använda ett godkänt
kassaregister. Med det menas ett tillverkardeklarerat kassaregister som uppfyller kraven i
skatteförfarandelagen och Skatteverkets föreskrifter. Skatteverket får vid tillsyn göra
oanmälda besök för att kontrollera att näringsidkare har kassaregister som uppfyller de krav
som finns. Vid kontrollbesök får verket kontrollera att dessa används på rätt sätt.
Effekter av kassaregister och allmänhetens inställning till kontrollbesök och tillsyn
Även beträffande kassaregister har det gjorts utvärderingar av effekter och av allmänhetens
inställning till kontrollbesök och tillsyn. Av Skatteverkets effektutvärdering ”Krav på
kassaregister”17
framgår att kravet på kassaregister i kombination med Skatteverkets
kontrollinsatser har bidragit till minskat skatteundandragande inom kontanthandeln.18
Av
den enkätundersökning som genomfördes framgår också tydligt en samsyn kring
kontrollbesök och tillsyn bland företagen.19
På en mer generell fråga svarade en majoritet av
företagen, 64 procent, att de tycker reglerna om kassaregister är bra. En mindre grupp, 14
procent, svarade att de tycker reglerna om kassaregister är dåliga. Var femte företagare hade
ingen uppfattning.20
Skatteverket har under våren 2015 analyserat effekterna av tillsyn och kontrollbesök inom
kontanthandeln. Resultatet av analyserna visar att det finns en omedelbar effekt av
16 Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll – Resultat från en riksomfattande undersökning våren
2013, Rapport 2013:3, s. 133
17 Rapport 2013:2
18 Rapport 2013:2, s. 86
19 Rapport 2013:2, s. 80-86
20 Rapport 2013:2, s. 83
Regleringsbrevsuppdrag 15(48)
Skatteverkets kontroller både på omsättning och på lönekostnader. Resultatet för
populationen som helhet tyder på att kontrollen leder till att företagen i genomsnitt
redovisar nästan 10 procent högre omsättning månaderna efter kontrollen jämfört med
månaderna innan. Kontrollens effekt när det gäller lönekostnader visar på en genomsnittlig
ökning på drygt 6 procent för populationen som helhet.21
Samtidig kontroll av kassaregister och personalliggare
För restaurang- frisör- och tvätteriverksamhet finns i dag krav på både kassaregister och
personalliggare. Skatteverket har i kontrollverksamheten sett många fördelar med att kunna
kombinera kontrollen av dessa båda system och anser att detta leder till effektivare
kontrollmöjligheter. Det faktum att en verksamhet redan omfattas av krav på kassaregister är
alltså inget hinder mot att även införa regler om personalliggare för verksamheten. Tvärtom
kan en kombination av åtgärder innebära betydligt bättre kontrollmöjligheter än om bara ett
enskilt system kontrolleras.
21 Skatteverkets analys - Effekter av tillsyn och kontrollbesök inom kontanthandel, 2015
Regleringsbrevsuppdrag 16(48)
4 Analys av verksamheter utifrån lämplighet för
personalliggare
4.1 Krav på personalliggare i alla företag?
Hittills har det i Sverige bara varit aktuellt med personalliggare inom vissa verksamheter där
behovet anses vara extra stort. Detta är utgångspunkten även för den är utredningen. En
fördel med att begränsa användandet av personalliggare till särskilda verksamheter är att man
inte påför företagen en extra administrativ börda om de inte har behov av personalliggare,
samtidigt som det långt ifrån alltid är säkert att verksamhet är det lämpligaste kriteriet när det
gäller att avgöra behov av personalliggare. En nackdel är också att vissa verksamheter känner
sig utpekade som oseriösa och att det uppstår gränsdragningsproblem i bedömningen av
vilka företag som omfattas av kravet på personalliggare.
För att undkomma gränsdragningsproblemen, öka rättvisan i systemet oavsett verksamhet
och samtidigt förbättra bekämpningen av svartarbete skulle ett krav på personalliggare för
samtliga företag kunna införas, eventuellt med undantag för verksamhet där kontrollbesök är
olämpliga, t.ex. verksamhet som utförs i privata hem. Med hänsyn till hur det nuvarande
systemet för personalliggare är utformat anser dock Skatteverket inte att detta är en
framkomlig väg – inte minst då nuvarande regelverk för en effektiv kontroll med besök
ställer krav på att arbetet utförs på en avgränsbar fysisk plats. Dessutom är det viktigt att
krav på personalliggare uppfattas som legitimt. Om personalliggare skulle införas för
samtliga verksamheter och arbetsgivare är risken stor att det inte skulle uppfattas som
legitimt i verksamheter där behovet är litet eller där personalliggare inte har förutsättningar
att fungera effektivt.
Skatteverket anser dock att det för framtiden kan vara intressant att närmare analysera andra
sätt att ställa krav på personalliggare med utgångspunkt i en strävan att uppnå bästa möjliga
medverkan från skattebetalarens sida med så få åtgärder som möjligt. I Norge är t.ex.
personalliggaren en del av bokföringen och kan därmed användas av betydligt fler aktörer än
i Sverige, även om kravet på att föra personalliggare endast omfattar vissa verksamheter. I
Danmark finns möjlighet att förelägga samtliga arbetsgivare att under en viss begränsad tid
föra personalliggare. Framtida förändringar av det svenska systemet skulle kunna möjliggöra
en större utökning av antalet verksamheter och situationer, men i dagsläget väljer
Skatteverket att endast föreslå förändringar för ett begränsat antal verksamheter. En viktig
del i uppdraget är därför att identifiera de verksamheter som är bäst lämpade för användning
av personalliggare.
4.2 Den samlade erfarenheten om svartarbete i olika verksamheter
Personalliggare är ett kontrollverktyg som har tillkommit i syfte att motverka svartarbete.
När man bekämpar svartarbetet är det troligt att även vissa former av social dumpning
motverkas, framför allt i de fall den sociala dumpningen har ett direkt samband med
svartarbetet, men som framgår av avsnitt 2.1 så är det för bekämpning av svartarbete och
Regleringsbrevsuppdrag 17(48)
inte bekämpning av annan social dumpning som personalliggare i sin nuvarande utformning
kan användas. Den här analysen av vilka verksamheter som är lämpliga för personalliggare
tar därför sin utgångspunkt i möjligheterna att med hjälp av personalliggare motverka
svartarbetet inom olika verksamheter.
Det är därför viktigt att identifiera sådana verksamheter där svartarbetet är ett betydande
problem. Detta är dock inte tillräckligt. Svartarbetets karaktär och arbetsförhållandena i
verksamheten ska även i övrigt vara sådana att personalliggare, enligt nu gällande regler, kan
förväntas fungera som ett effektivt verktyg för att motverka svartarbetet.
Skatteverket har genom det praktiska arbetet med skattekontroll och genom tidigare
genomförda analyser stor kunskap om svartarbetets omfattning och utbredning. Nedan
följer en genomgång av de viktigaste utredningarna om svartarbete på branschnivå som
Skatteverket har genomfört. Resultatet av den här kartläggningen av branscher och urvalet
av verksamheter som är intressanta att titta närmare på ur ett personalliggarperspektiv har
löpande stämts av med kontrollsamordnare inom Skatteverket. Därigenom har vi funnit att
utfallet i de dokumenterade utredningarna stämmer väl överens med den uppfattning om
svartarbetets omfattning som fördelning mellan olika branscher som den samlade
erfarenheten inom Skatteverket ger. Skatteverket har också tagit del av den erfarenhet på
området som finns inom andra myndigheter i Sverige och från systemen med personalliggare
i våra grannländer.
4.2.1 Företagens uppfattning om skattefusk och svartarbete i olika
branscher
Skatteverket gör regelbundet mätningar av medborgarnas och företagens syn på
skattesystemet, skattefusket, skattekontrollen och upplevelserna i kontakterna med
Skatteverket. Mätningarna görs i form av omfattande enkätundersökningar. I den
företagsenkät som gjordes våren 2013 fick respondenterna ta ställning till två påståenden
som tillsammans ganska väl belyser risken för svartarbete i olika branscher. Det ena
påståendet är: ”Vårt företag är i stor utsträckning utsatt för konkurrens från företag som
skattefuskar.” Där nämns inte svartarbete explicit, utan det kan även röra sig om andra slags
skattefusk. Det andra påståendet är dock direkt inriktat på just svartarbete: ”Svarta löner
förekommer i vår bransch”. Båda påståendena ger en ganska likartad bild av hur stora
problemen är i olika branscher, så vi bedömer att de ganska väl återger hur företagen själv
upplever svartarbetet i deras bransch.22
22 Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll – Resultat från en riksomfattande undersökning våren
2013, Skatteverkets rapport 2013:3
Regleringsbrevsuppdrag 18(48)
Tabell 2: Företagens uppfattning om konkurrens från företag som skattefuskar samt svarta löner
i olika branscher, andel som svarat ”Instämmer” på enkätfrågan
Bransch ”Vårt företag är i stor
utsträckning utsatt för
konkurrens från företag
som skattefuskar”
”Svarta löner
förekommer i
vår bransch”
Jordbruk, skogsbruk och fiske 7 % 6 %
Utvinning av mineral
Tillverkning
Försörjning av el, gas, värme och kyla
Vattenförsörjning, avloppsrensning, avfallshantering och
sanering
8 % 7 %
Byggverksamhet 22 % 17 %
Handel
Reparation av motorfordon och motorcyklar
10 % 7 %
Hotell- och restaurangverksamhet 29 % 31 %
Transport och magasinering 32 % 23 %
Informations- och kommunikationsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Fastighetsverksamhet
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra
stödtjänster
4 % 4 %
Utbildning
Vård och omsorg, sociala tjänster
Kultur, nöje och fritid
Annan serviceverksamhet
Förvärvsarbete i hushåll
Verksamhet vid internationella organisationer mm
17 % 16 %
Källa: Sid 240 och 249 i Skatteverkets rapport 2013:3
4.2.2 Skatteverkets stora svartjobbsrapport
År 2006 publicerade Skatteverket en stor kartläggning av svartarbete och svartköp i
Sverige.23
Rapportens syfte var bland annat att redogöra för olika sätt att beräkna
omfattningen av svartarbetet utifrån bland annat nationalekonomiska beräkningar och
revisonsresultat. Även om rapporten har några år på nacken kan den användas för att ge en
bild av inom vilka branscher svartarbete kan antas förekomma i större utsträckning. Utifrån
en analys av det svartarbete som kan upptäckas vid skatterevisioner kunde konstateras att
svartarbetets omfattning varierade kraftigt mellan olika branscher. Kalkylerade dolda
arbetsinkomster uttryckt som påslag på vitt redovisad arbetsinkomst var över 15 procent
inom fiske, jordbruk, skogsbruk, restauranger, hårfrisörer, taxi, bilservice, lokalvård och
övriga personliga tjänster. I en mellangrupp med påslag på mellan 5-15 procent finns
utbildnings, hälso- och sjukvårdsföretag (exkl. offentlig sektor), byggindustri, uthyrnings-
och företagsservicefirmor, vägtransporter, livsmedelsbutiker, handel och hotell, camping.
23 Svartjobb och svartköp i Sverige del 1, Undersökningsresultat, Rapport 2006:4
Regleringsbrevsuppdrag 19(48)
Mycket små påslag – under 2 procent – finns i tillverkningsindustri, gruvor, kreditinstitut,
avfallshantering, elverksamhet mm.24
Tabell 3: Kalkylerade dolda arbetsinkomster i olika branscher uttryckt som påslag på vitt
redovisad arbetsinkomst
Bransch Dold arbetsinkomst
Fiske 77 %
Jordbruk 67 %
Skogsbruk 55 %
Restauranger och barer 52 %
Hårvård och skönhetssalonger 45 %
Taxi 37 %
Bilservice 25 %
Lokalvård 19 %
Övriga personliga tjänster 17 %
Annan köksverksamhet 12 %
Utbildnings-, hälso- och sjukvårdsföretag 12 %
Byggindustri 12 %
Uthyrnings- och företagsservicefirmor exkl. lokalvård 11 %
Vägtransport av gods 11 %
Fastighetsförvaltning 9 %
Livsmedelsbutiker och tobakshandel 9 %
Övrig parti- och detaljhandel 8 %
Hotell, camping mm 8 %
Tillverkningsindustri 2 %
Övriga transport-, magasinerings- och kommunikationsföretag 2 %
Avloppsrensning och avfallshantering 1 %
Gruvor och mineralutvinningsindustri 1 %
Kreditinstitut och försäkringsbolag 1 %
El-, gas-, värme-, vatten- och reningsverk 0 %
Källa: Sid 47 i Skatteverkets rapport 2006:4
Det förtjänar att betonas att Skatteverket studerat de framreviderbara dolda
arbetsinkomsterna.
4.2.3 Skatteverkets riskanalys om oredovisade inkomster
För att få en mer träffsäker skattekontroll arbetar Skatteverket kontinuerligt med riskanalys.
Som ett steg i riskanalysen har Skatteverket under 2015 närmare studerat riskerna för
oredovisade inkomster hos de 1,1 miljoner företag som i dagsläget inte omfattas av några
systemåtgärder (såsom kassaregister, personalliggare, Rot eller Rut).25
En viktig del i denna
24 Svartjobb och svartköp i Sverige del 1, Undersökningsresultat, Rapport 2006:4 s. 47-48
25 Skatteverkets riskanalys ”Oredovisade inkomster – Riskanalys – Del II”, 2015-09-22
Regleringsbrevsuppdrag 20(48)
kartläggning har varit att rangordna företagen efter hur stor risken för oredovisade
inkomster bedöms vara. Studien tar alltså sin utgångspunkt i oredovisade inkomster medan
vi i den här rapporten inriktar oss på svartarbete. Eftersom sambandet mellan oredovisade
inkomster och svartarbete är så starkt kan resultatet även användas för att visa var risken för
svartarbete är extra stor.
Det har inte genomförts tillräckligt mycket skattekontroller hos dessa 1,1 miljoner företag
för att Skatteverket ska kunna bedöma risken för oredovisade inkomster utifrån historiska
kontrollresultat. Istället så har företagen rangordnats indirekt via de tre riskvariabler som har
bedömts ha störst betydelse:
- inkomsters spårbarhet
- informell sektor
- storleken på företag
Med graden av spårbarhet menas vilka möjligheter företagare upplever att Skatteverket vid
kontroll har att upptäcka inkomster som inte redovisas. Ju svårare det är att spåra
inkomsterna i ett företag (t.ex. vid en skattekontroll), desto större anses risken för
oredovisade inkomster vara. Hur spårbara inkomsterna är beror på flera faktorer, t.ex. på
hur ersättningen för företagets varor eller tjänster betalas, vem som betalar för tjänsten,
företagarens upplevda möjligheter för Skatteverket att göra kalkyler utifrån företagets
kostnader för sålda varor och tjänster samt hur företagare upplever att det är möjligt att
spåra inkomster på annat sätt, t.ex. via avstämning mot offentliga register. Störst betydelse
för spårbareten anses sättet att betala för en vara eller tjänst ha. Vid försäljning till
privatpersoner är oftast betalningsströmmen svårare att spåra än vid försäljning till företag.
Den informella sektorn utgörs av företag som använder svart anställda eller andra lagstridiga
metoder för att sänka sina kostnader och därmed bättre kunna konkurrera med andra
företag. I rapporten anses en grupp företag vara hänförlig till den informella sektorn om den
innehåller mer än oväsentliga inslag av följande tre kriterier:
- Högt standardiserade varor och tjänster
- Skatteverket har kännedom om att oseriösa metoder förekommer (t.ex. illegal
arbetskraft eller annan typ av kriminalitet)
- Branschen anlitar lågutbildad arbetskraft, arbetsuppgifterna är relativt okomplicerade
och det finns överskott av arbetskraft
Skatteverkets tidigare erfarenheter visar att ju större ett företag är desto mindre är både
risken för och andelen oredovisade inkomster. Det finns alltså ett negativt samband mellan
storleken på företag och problemet med oredovisade inkomster.
Eftersom det inte är möjligt att klassificera och rangordna de 1,1 miljoner företagen var för
sig har istället bedömningen grundats på risken inom olika branscher. De små företag som
har inslag av både lågt spårbara inkomster och befinner sig i den informella sektorn bedöms
ha störst risk för oredovisade inkomster. Därefter följer de små företag som ”bara” har inslag
av lågt spårbara inkomster utan att befinna sig i den informella sektorn samt de små företag
som befinner sig i den informella sektorn utan att ha inslag av lågt spårbara inkomster.
Regleringsbrevsuppdrag 21(48)
Figur 1: Riskkarta som visar bland vilka grupper av företag det finns förhöjd risk för
oredovisade inkomster
Målpopulationen
1,1 milj företag
Informella företag
Fsg till PP
TJÄNSTER
1
Fsg till PP
VAROR
2
Fsg till företag
(VAROR OCH
TJÄNSTER)
3
Företag som har
inkomster med LÅG
spårbarhet
Fsg till PP
Varor
Fsg till PP tjänster
4
Varor med LÅG
spårbarhet (KSV)
5
Varor med HÖG
spårbarhet (KSV)
6
Företag med
lönesumma < 1 milj
kr
Företag med
lönesumma > 1 milj
kr
Företag med o i
omsättning
Företag saknar SNI
Låg risk
(se avsnitt
8.4)
Företag som har
inkomster med HÖG
spårbarhået
Vet ej - ej
analyserade
(se avsnitt 8.5)
FÖRHÖJD
RISK
(se avsnitt 8.2)
Källa: Sid 22 i Skatteverkets riskanalys ”Oredovisade inkomster – Riskanalys – Del II”, 2015-09-22
Fsg = Försäljning
PP = Privatpersoner
KSV = Kostnad för sålda varor
SNI = En kod över branschtillhörighet
Regleringsbrevsuppdrag 22(48)
Tabell 4: Branscher med hög risk enligt riskkartan
Bransch Grupp i riskkartan
Odling, uppfödning 6
Tillverkning byggnadsvaror (sågverk, byggnads- och
inredningssnickerier
6
Tillverkning kläder 6
Tillverkning livsmedel 6
Tillverkning övrigt (keramikvaror, diverse
metallvarutillverkning mm)
6
Bygg 1, 4
Reparation och service (bilverkstäder, lokalvård mm) 1
Torg- och marknadshandel 2
Partihandel med livsmedel, tobak mm 3, 5
Partihandel med skrot (bilskrot, metallavfall mm) 3
Handel med kapitalvaror (bilhandel, konst- och
galleriverksamhet mm)
5
Handel med byggvaror 5
Handel med varor över Internet 5
Handel med kläder 5
Övrig handel med varor 5
Transporter (åkerier, taxi, flytt mm) 3, 4
Uthyrning (hotell, vandrarhem, camping, uthyrning och
förvaltning av bostäder mm)
1, 4
Fastighetsmäklare 1
Finans/försäkring (stödtjänster) 4
IT, Data (programmering, databehandling mm) 4
Rådgivning (jurister, skatterådgivning mm) 4
Sjukvård (fysioterapeuter, tandläkare, öppen hälso- och
sjukvård mm)
1, 4
Artist/konstnär 4
Entrébelagt (drift av nöjesparker, djurparker, filmvisning
mm)
4
Utbildning (sport- och fritidsutbildningar, trafikskolor,
utbildning via studieförbund mm)
1, 4
Övriga tjänster (bokföring mm) 3
Friskvård (kropps- och/eller skönhetsvård, övrig
sportverksamhet mm)
1, 4
Övrigt (konsumenttjänster, tävling med hästar) 4
Källa: Sammanställning från sid 24-32 i Skatteverkets riskanalys ”Oredovisade inkomster – Riskanalys – Del II”,
2015-09-22
4.2.4 Skatteverkets granskningar av livsmedelsgrossister
Skatteverket genomförde under 2007 ett metod- och kartläggningsprojekt med syfte att
finna metoder för kontroll av grossister inom livsmedelsbranschen.26
Som en fortsättning på
det kartläggningsprojektet granskade Skatteverket under de två följande åren 86 av de totalt
26 Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2007”, Slutrapport 2008-03-27
Regleringsbrevsuppdrag 23(48)
130 verksamma livsmedelsgrossisterna i partihandelsområdet i Årsta.27
Totalt granskades
alltså 66 procent av dessa företag. Kontrollerna har inriktat sig på försäljning till anonyma
kunder och oredovisade intäkter, vilket i många företag innebar att man helt uteslöt delar av
verksamheten ur bokföringen. Hos flera av företagen förekom svartarbete i större eller
mindre utsträckning, men det var ofta svårt att bevisa svartarbetets omfattning.
Kontrollerna utgick från ett riktat urval i syfte att hitta och åtgärda så mycket fel som möjligt
i branschen. Resultatet kan därför inte användas för att uppskatta hur omfattande de
oredovisade intäkterna eller svartarbetet är i branschen. Men utifrån de genomförda
granskningarna kan vi ändå konstatera att problemet med både oredovisade intäkter och
svartarbete är stort inom partihandel med livsmedel.
4.2.5 Personalliggare i andra länder
Krav på personalliggare liknande de svenska reglerna finns i dagsläget bara i Norge och
Danmark.
I Norge28
finns det sedan 2014 krav på personalliggare i följande verksamheter:
- Bilverkstäder och bilvårdsverksamheter
- Frisörverksamhet och skönhetsvård
- Restauranger, cateringverksamhet, gatukök m.m.
I Danmark finns det inga generella krav på personalliggare för några särskilda verksamheter.
Däremot kan flera olika myndigheter besluta om att ett företag (oavsett verksamhet) som
man tror missköter sig ska vara skyldigt att under viss tid föra personalliggare.
4.2.6 Andra myndigheters granskning
Högre krav för arbetstillstånd inom vissa branscher och yrken
För vissa branscher har utredningskraven för att Migrationsverket ska kunna bevilja
arbetstillstånd skärpts, bland annat till följd av verkets uppdrag att motverka missbruk av
arbetstillstånd. Detta innebär att en ansökan om arbetstillstånd för dessa branscher alltid
medför en fördjupad kontroll redan från början, vilket Migrationsverket alltid har möjlighet
att genomföra inom ramen för sitt utredningsansvar. De skärpta utredningskraven har sin
grund i beslut från 2011.29
Det är viktigt att betona att de skärpta utredningskraven har
tillkommit för att motverka att tillstånd beviljas för skenanställningar eller anställningar hos
arbetsgivare som saknar möjlighet att betala den lön de erbjudit och som för beviljande av
arbetstillstånd lägst ska vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
27 Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2008 – mars 2009”, Slutrapport 2008-04-30
28 Bokføringsforskriften, FOR-2004-12-01-1558
29 VCI 7/2011, ikraftträdande 16 januari 2012
Regleringsbrevsuppdrag 24(48)
Den utredning och kontroll som ska göras har enbart detta syfte och innebär inte någon
ändring av de grundläggande villkoren för att bevilja arbetstillstånd.30
Följande branscher omfattas:
- Städverksamhet
- Hotell- och restaurang
- Bygg- och anläggningsverksamhet
- Parti- och detaljhandel
- Jord- och skogsbruk (odling av grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och växter samt
skogsskötsel)
- Bilverkstad, däckservice m.m.
- Service (hårvård, skönhetsvård, kroppsvård)
- Personaluthyrning
Företag som erbjuder anställningar i de aktuella branscherna ska för att uppfylla villkoren i
utlänningslagen rörande arbetstillstånd31
förutom de allmänna kraven även visa
- Dokumentation av utbetalda löner och tecknade försäkringar när företaget tidigare
anställt tredjelandsmedborgare samt redovisning av inbetalda arbetsgivaravgifter.
- En redovisning av hur företaget klarar av att garantera löner för hela
anställningstiden.
- Att tredjelandsmedborgaren har informerats om de erbjudna anställningsvillkoren
och om arbetets art.
- Filialregistrering i Sverige32
En fördjupad kontroll görs också av ansökningar för arbete i nystartade företag oavsett
bransch. Migrationsverket har också särskilda regler när det gäller arbete och tillstånd för
vissa yrken. Detta gäller för arbetsgivare som vill anställa artister, au pairer, bärplockare,
gästforskare, idrottare och tränare.
Företag som uppnår konkurrensfördelar genom att bryta mot arbetsmiljöregler
Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag33
att under perioden 2015–2018 förstärka
sin tillsyn av företag som bryter mot regelverket för arbetsmiljö för att få
konkurrensfördelar. Verket ska som en del i uppdraget samverka med relevanta
myndigheter, bland annat Skatteverket, Konkurrensverket, Upphandlingsmyndigheten,
Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Redovisning av åtgärder och resultat ska ske i
Arbetsmiljöverkets årsredovisningar för 2015–2018.
30 Migrationsverkets handbok i migrationsärenden, avsnittet Tillstånd för arbete - särskilda utredningskrav
rörande vissa branscher samt nystartade verksamheter
31 6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716)
32 I enlighet med lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. – Dessa regler gäller enbart företag registrerade i tredje land som bedriver
näringsverksamhet i Sverige.
33A2014/4479/ARM ; A2014/4486/SV (delvis)
Regleringsbrevsuppdrag 25(48)
Arbetet med uppdraget är fortfarande inne i en uppstartsfas där de berörda myndigheterna
enas om olika former av samverkan. Någon säker kunskap om inom vilka verksamheter
problemen är som störst finns ännu inte. Under de kommande åren kommer Skatteverket
att samarbeta med Arbetsmiljöverket och på detta sätt indirekt arbeta mot social dumpning.
4.3 Förutsättningar för att personalliggare ska vara en verksam
åtgärd
Även om det förekommer svartarbete i en verksamhet så behöver det inte innebära att
personalliggare är en effektiv kontrollåtgärd i den verksamheten.
Avgränsbar fysisk plats
Tanken med personalliggare är att personalen när den kommer till arbetsplatsen ska skriva in
sig i personalliggaren. Skatteverket har sedan möjlighet att göra oanmälda besök på
arbetsplatsen för att stämma av att de som arbetar där finns registrerade i personalliggaren.
För att detta ska fungera effektivt krävs att det finns en arbetsplats där personalen befinner
sig. Med hänsyn till hur kontrollerna är utformade – Skatteverket besöker arbetsplatsen eller
verksamhetslokalen – kan det vara svårt att effektivt kontrollera personalliggare för
verksamheter som inte bedrivs på en avgränsad fysisk plats. Ett företag som t.ex. utför
lokalvård eller ett transportföretag kan ha sina anställda utspridda på många olika platser
samtidigt och platserna kan variera från dag till dag. Om en personalliggare förvaras i
verksamhetslokalen är det mycket svårt att stämma av uppgifterna i denna mot verkliga
förhållanden. Skatteverket anser därför inte att nuvarande system med personalliggare
lämpar sig för verksamheter som utförs utan verksamhetslokal eller annan avgränsbar fysisk
plats.
Det är ganska många verksamheter som inte uppfyller kravet på avgränsbar fysisk plats, t.ex.
skogsbruk, fiske, reparation och installation av maskiner och inventarier, försörjning av el,
energi och vatten, transportsektorn och lokalvård. Därutöver finns det många grupper av
branscher där endast delar av verksamheten utförs på avgränsbar fysisk plats, t.ex.
jordbrukssektorn, konsulttjänster till företag, veterinärverksamhet, bemanning, offentlig
förvaltning och försvar, vård och omsorg samt konstnärlig och kulturell verksamhet.
Framtida ändrade regler för personalliggare, t.ex. mobila personalliggare, och nya
kontrollmöjligheter, t.ex. till följd av ny teknik, in- och utpasseringskontroller etc. kan dock
innebära att ovanstående synsätt kan komma att ändras. Om möjligheterna till kontroll
förbättras för arbetsplatser som inte kan kopplas till en avgränsad fysisk plats kan
personalliggare lämpa sig mycket väl även för dessa verksamheter. Den tekniska
utvecklingen går ständigt framåt. Det är idag t.ex. möjligt att föra elektroniska körjournaler
och olika typer av elektroniska inpasseringssystem skulle i framtiden sannolikt kunna
utvecklas och användas som grund för upprättande av elektroniska personalliggare. I
framtiden kan i linje med detta verksamheter med kända problem med svartarbete, som t.ex.
transport- och lokalvårdssektorn, bli aktuella för personalliggare eller andra former av
strukturella kontrollåtgärder.
Regleringsbrevsuppdrag 26(48)
Svartarbetets karaktär
Även i de fall arbetet i en verksamhet utförs på en avgränsad fysisk plats är det inte säkert att
personalliggare är en effektiv åtgärd mot svartarbete. För att personalliggare ska få någon
effekt krävs det att Skatteverket i kontrollen har nytta av att veta vilka personer som deltar i
verksamheten. I verksamheter där det förekommer helt svarta anställningar är just detta
oerhört värdefullt. I verksamheter där eventuellt svartarbete sker vid sidan av det vita
arbetet, är det dock svårare att motverka svartarbetet genom den information som
personalliggarna ger, d.v.s. vilka som vid en viss tidpunkt deltar i verksamheten. Har de
anställda reglerad eller fast arbetstid kan personalliggaren stämmas av mot lönelistor och
man kan även göra en rimlighetsbedömning där arbetad tid enligt personalliggaren jämförs
med redovisad utbetald lön. Detta är betydligt svårare i verksamheter med oreglerad
arbetstid, flextid eller förtroendearbetstid.
Det är framför allt för många yrkeskategorier med högutbildade där det är troligt att
eventuellt svartarbete sker som en sidoinkomst, vid sidan av det vita arbetet. Lönen är också
för dessa personer mer kopplad till vad man presterar än till faktisk arbetstid. Eftersom
korrelationen mellan tiden man befinner sig i verksamhetslokalen och lönen är svag så är
nyttan av personalliggare mer begränsad.
Personalliggare fungerar bäst i verksamheter med många anställda, där vissa har helt svart
anställning eller där vissa får en väldigt låg vit lön och resterande som svart lön.
Det är ganska många verksamheter där arbetet till sin karaktär är sådant att personalliggare
inte är ett effektivt verktyg för att motverka svartarbete, t.ex. datakonsultverksamhet,
informationstjänster, finansiella tjänster, försäkringsbranschen, juridisk- och ekonomisk
konsultverksamhet och vetenskaplig forskning och utveckling.
Andra kontrollverktyg som gör personalliggare onödig
I vissa fall kan det finnas andra, effektivare, kontrollåtgärder i den aktuella verksamheten,
vilket gör personalliggare onödigt. Om svartarbetet i verksamheten kan åtgärdas genom
andra kontrollåtgärder, är det inte befogat att dessutom införa personalliggare. För vissa
verksamheter kan dock en kombination av t.ex. krav på kassaregister och personalliggare
bidra till effektivare kontrollmöjligheter, varför ett befintligt krav på kassaregister inte talar
emot att även ett krav på personalliggare införs. Skatteverket kan redan i dag bedriva en
effektivare kontroll inom de verksamheter där båda dessa krav finns, t.ex. inom restaurang-
och frisörverksamheter.
Regleringsbrevsuppdrag 27(48)
5 Skatteverkets förslag på verksamheter som bör
omfattas av systemet med personalliggare
För att en verksamhet ska vara lämplig för införande av personalliggare krävs det dels att
verksamheten har betydande problem med svartarbete och dels att personalliggare är en
effektiv väg att angripa svartarbetet. I tabellen nedan finns en genomgång av dessa faktorer
för de verksamheter som vi funnit mest intressanta för personalliggare. I bilaga 1 redovisas
dessa faktorer för samtliga verksamheter.
Tabell 5: Sammanställning av relevanta faktorer för de verksamheter som är mest intressanta
för personalliggare
* Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll – Resultat från en riksomfattande
undersökning våren 2013, Skatteverkets rapport 2013:3
** Svartjobb och svartköp i Sverige del 1, Undersökningsresultat, Rapport 2006:4
*** Skatteverkets riskanalys ”Oredovisade inkomster – Riskanalys – Del II”, 2015-09-22
**** Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2008 – mars 2009”, Slutrapport 2008-04-30
Företagens
uppfattning
om
skattefusk
och
svarta
löner
*
Skatteverkets
stora
svartjobbsrapport
**
Skatteverkets
riskanalys
om
oredovisade
inkomster***
Skatteverkets
granskning
av
livsmedelsgrossister****
Personalliggare
i
andra
länder
Migrationsverkets
erfarenhet
*****
Arbetet
utförs
på
avgränsbar
fysisk
plats
Svartarbetets
karaktär
Andra
kontrollåtgärder
Jordbruk, exkl. odling Nej Nej Ja Ja - - - Delvis Delvis Nej
Odling Kanske - - Ja Delvis Delvis Nej
Bärplockning Kanske Ja - - - Ja Nej Ja Delvis
Byggande av hus samt specialiserad
bygg- och anläggningsverksamhet
Införs
2016
Ja Ja Ja - - - Ja Ja Nej
Bilverkstäder Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Ja Nej
Parti- och detaljhandel, exkl.
partihandel med livsmedel
Kanske
Ja
Ja
Delvis - - Ja Ja Ja
Kassa-
register
Partihandel med livsmedel Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Nej
Landtransport (gods- och
persontransport)
Nej
Ja
Ja Ja - - - Nej Ja
Tömnings-
central
för taxi
Magasinering och stödtjänster till
transport
Ja Ja - - - - Delvis Ja Nej
Post- och kurirverksamhet Nej - - - - Nej Ja Nej
Hotell- och logiverksamhet Ja Ja Ja - - Ja Ja Ja Nej
Restaurang-, catering- och
barverksamhet
Finns
redan
Ja
Ja - - Ja Ja Ja Ja
Kassa-
register
Arbetsförmedling, bemanning och
andra personalrelaterade tjänster
Kanske - - - -
Personal-
uthyrning
Delvis Ja Nej
Fastighetsservice samt skötsel och
underhåll av grönytor
Nej
Ja
- - - - - Nej Ja Nej
Lokalvård Nej Ja Ja - - Ja Nej Ja Nej
Tvätterier
Finns
redan
Ja - - - - Ja Ja Nej
Hårvård
Finns
redan
Ja
Ja - - Ja Ja Ja Ja Nej
Kropps- och skönhetsvård mm Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Ja Nej
Verksamhet
Intressant
för
personalliggare
Är svartarbete ett utbrett problem inom verksamheten? Är personalliggare en
effektiv väg att angripa
svartarbetet?
Regleringsbrevsuppdrag 28(48)
***** Migrationsverkets handbok i migrationsärenden, avsnittet Tillstånd för arbete - särskilda utredningskrav rörande vissa
branscher samt nystartade verksamheter
Storleksmässigt är byggbranschen den största av dessa branscher med 7,0 procent av
samtliga företag och 4,7 procent av de anställda. Därefter kommer parti- och
detaljhandelssektorn. Inkluderas partihandel med livsmedel så står den för 5,2 procent av
samtliga företag och 9,6 procent av Sveriges arbetskraft. Övriga branscher som vi har funnit
vara intressanta för systemet med personalliggare är betydligt mindre.
Tabell 6: Storleken hos de branscher som är mest intressanta för personalliggare
Källa: Beräkningar utifrån data från Skatteverkets informationslager
Anm: Andelarna visar branschens andel i jämförelse med samtliga företag i Sverige.
* I beräkningen ingår enbart företag som berörs av reglerna om personalliggare. Det innebär att enskilda näringsidkare och
handelsbolag som inte har några anställda exkluderats i alla verksamheter utom byggverksamhet.
** Antal anställda har beräknats utifrån antal lämnade kontrolluppgifter för löner.
*** Lönesumma har för varje företag beräknats som det högsta av redovisade löner enligt skattedeklaration och redovisade
löner enligt lämnade kontrolluppgifter.
Lönesumma***
Antal Andel Antal Andel Andel
Jordbruk, exkl. odling 16 378 1,1% 32 177 0,4% 0,3%
Odling 3 138 0,2% 16 186 0,2% 0,1%
Bärplockning 25 0,0% 128 0,0% 0,0%
Byggande av hus samt specialiserad
bygg- och anläggningsverksamhet
105 634 7,0% 249 266 4,7% 6,3%
Bilverkstäder 6 581 0,4% 30 947 0,4% 0,4%
Parti- och detaljhandel, exkl.
partihandel med livsmedel
74 777 5,0% 723 268 9,0% 10,0%
Partihandel med livsmedel 3 871 0,3% 47 580 0,6% 0,8%
Landtransport (gods- och
persontransport)
16 872 1,1% 193 504 2,4% 2,5%
Magasinering och stödtjänster till
transport
3 294 0,2% 66 331 0,8% 1,1%
Post- och kurirverksamhet 255 0,0% 51 032 0,6% 0,5%
Hotell- och logiverksamhet 4 223 0,3% 91 648 1,1% 0,6%
Restaurang-, catering- och
barverksamhet
20 695 1,4% 279 168 3,5% 1,4%
Arbetsförmedling, bemanning och
andra personalrelaterade tjänster
4 400 0,3% 195 374 2,4% 1,6%
Fastighetsservice samt skötsel och
underhåll av grönytor
4 755 0,3% 35 073 0,4% 0,4%
Lokalvård 4 507 0,3% 116 787 1,5% 1,0%
Tvätterier 419 0,0% 6 122 0,1% 0,1%
Hårvård 3 693 0,2% 11 904 0,1% 0,1%
Kropps- och skönhetsvård mm 4 935 0,3% 24 299 0,3% 0,1%
Verksamhet Antal företag* Antal anställda**
Regleringsbrevsuppdrag 29(48)
De verksamheter som uppfyller båda kriteriet att svartarbete är ett betydande problem och
att personalliggare är en effektiv väg att angripa svartarbetet är:
- Bilverkstäder
- Partihandel med livsmedel
- Kropps- och skönhetsvård
Utöver dessa finns det ytterligare några verksamheter där svartarbete är ett så stort problem
att det skulle behövas någon form av strukturell åtgärd, men där personalliggare i sin
nuvarande form inte är något effektivt verktyg.
- Odling (utgör en del av jordbruksnäringen)
- Bärplockning (utgör en del av skogsbruksnäringen)
- Hotell och logiverksamhet
- Lokalvård, renhållning och snöskottning
- Taxi, godstransporter och kurirverksamhet
- Personaluthyrning (bemanningsverksamhet)
5.1 De verksamheter där personalliggare har störst potential att
motverka svartarbete
5.1.1 Bilverkstäder
Bilservice återfinns bland de branscher där samtliga av Skatteverkets utredningar har visat på
betydande problem med svartarbete. Det finns arbetsuppgifter inom bilservicen som inte
ställer krav på längre utbildning, såsom tvätt, hjulskifte, rekonditionering etc. Dessa
arbetsuppgifter kan till skillnad från mer kvalificerade uppgifter som utförs av t.ex.
servicetekniker, mekaniker, plåtslagare eller lackerare därför utföras av personer med
begränsad eller ingen utbildning. Bilverkstäder finns också med bland de branscher där
Migrationsverket ställer högre krav för arbetstillstånd. Det finns alltså stora behov av någon
form av strukturell åtgärd för skattekontrollen inom bilverkstäder. Dessutom uppfyller de
både kravet på avgränsbar fysisk plats och arbetets karaktär, så personalliggare skulle kunna
vara en effektiv metod för att komma till rätta med problemen. Med bilverkstäder avser
Skatteverket förutom verkstadsarbete, även t.ex. biltvätt, däckservice, hjulskifte och
rekonditionering.
5.1.2 Partihandel med livsmedel
Ett stort antal rapporter och analyser pekar ut delar av parti- och detaljhandelssektorn som
branscher där det finns problem med svartarbete. Även Migrationsverket ställer högre krav
för att medge arbetstillstånd för anställda inom parti- och detaljhandeln. Kraven innefattar
Regleringsbrevsuppdrag 30(48)
bland annat att företaget ska kunna garantera att de kan betala lön under minst tre månader.
Detta gäller all butikshandel samt torg- och marknadshandel.
Eftersom svartarbete förekommer inom både parti- och detaljhandel skulle man kunna tänka
sig att införa personalliggare för hela handelssektorn. Det är dock en ganska omfattande
åtgärd eftersom parti- och detaljhandelsbranscherna omfattar 90 000 företag och drygt
800 000 anställda. Därmed utgör de drygt 10 procent av det totala näringslivet. För att inte
riskera att ålägga företagen onödig administrativ börda i de delar av handelssektorn där
problemen med svartarbete är mer begränsade anser Skatteverket att det är bättre att i
dagsläget endast införa personalliggare i de delar av handelssektorn där problemen med
svartarbete är störst. Det är då lättare att uppnå legitimitet för reglerna.
Den del av handelssektorn som framför allt utmärker sig när det gäller alla former av
skattefusk är partihandel med livsmedel. Flera kartläggningar av livsmedelsgrossister som
Skatteverket gjort visar att svartarbete är ett stort problem.34
Partihandel med livsmedel bedrivs i huvudsak som kontanthandel. Verksamheten omfattar
import och grossistverksamhet med frukt, grönsaker, fisk samt blommor och växter.
Skatteverkets kartläggningar visar på frekventa fel med försäljning till anonyma kunder,
krympt verksamhet/oredovisade inkomster och bristfällig bokföring hos de granskade
livsmedelsgrossisterna. Området är svårkontrollerat, vilket huvudsakligen beror på att det är
vanligt förekommande att viss del av verksamheten hålls utanför bokföringen i flera led.
Grossister och livsmedelsdetaljister och restauranger har alltså kommit överens om att
krympa verksamheten genom att hålla delar av den helt kvittolöst och utanför bokföringen.
Inriktningen i granskningsprojektet var att upptäcka oredovisade inkomster, men man fann
att de krympta verksamheterna även innefattade oredovisade löner till anställda. Det
förekom t.ex. att en grossist hade fler lastbilar än chaufförer och flera företag hade större
omsättning än vad de borde klara med den personal de redovisat lön för. Vid några av
granskningarna upptäcktes också övernattningsrum med uppställda tältsängar i lokalerna och
Skatteverkets revisorer misstänker att det är papperslösa som arbetar svart och övernattar
där.
I samband med Skatteverkets granskningsprojekt har en av de största
livsmedelsgrossistkedjorna tagit kontakt med Skatteverket och bl.a. diskuterat branschens
hantering av anonyma kunder. Seriösa grossister har svårt att konkurrera och risk finns att
fler och fler ”tvingas” övergå till oredovisad verksamhet för att överleva i branschen. Några
större grossister inom området bildade i samband med Skatteverkets granskningar ett löst
sammansatt förbund. De träffade tillsammans med Skatteverket representanter från
Jordbruksdepartementet och Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR), eftersom de
ville att även livsmedelsgrossister ska ha personalliggare. De har också lämnat in en skrivelse
om detta till Finansdepartementet.35
I augusti 2015 har det även kommit en facklig propå om
34 Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2007”, Slutrapport 2008-03-27 och Skatteverkets
granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2008 – mars 2009”, Slutrapport 2008-04-30
35 Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2008 – mars 2009”, Slutrapport 2008-04-30
Regleringsbrevsuppdrag 31(48)
att städa upp i arbetsförhållandena inom livsmedelsbranschen.36
I media har också
förekommit rapporter om att många av de som arbetar svart inom partihandeln dessutom
arbetar under svåra arbetsmiljöförhållanden.37
Genom att förebygga svartarbete inom
partihandel med livsmedel skulle även social dumpning inom denna verksamhet kunna
förebyggas.
Med denna bakgrund anser Skatteverket att personalliggare bör införas för partihandel med
livsmedel. Med livmedel bör även jämställas alkohol och tobak. För att uppnå legitimitet bör
även partihandel med blommor och växter omfattas, då dessa varor liksom många livsmedel
har begränsad hållbarhet och måste hanteras skyndsamt.
5.1.3 Kropps- och skönhetsvård
I den branschindelning som används i Sverige hänförs hårvård, skönhetsvård, kroppsvård
och övriga konsumenttjänster till en gemensam grupp. Den har i samtliga av Skatteverkets
rapporter ingått bland de branscher där det finns betydande problem med svartarbete. Hår-
och skönhetsvård samt kroppsvård finns också med bland de branscher för vilka
Migrationsverket satt upp högre krav för arbetstillstånd.
Tvätterier och frisörer, som ingår i denna grupp av verksamheter, har redan i dag krav på
personalliggare. Det finns dock flera verksamheter inom kropps- och skönhetsvård där
personalliggare kan vara effektiva för att förebygga svartarbete. Det förekommer också
relativt ofta att hårvård utförs i samma eller angränsande lokaler som annan kropps- och
skönhetsvård. En frisör kan t.ex. också ha utbildning inom make-up och en kund kan då
köpa flera tjänster av samma utförare. Även detta talar för att krav på personalliggare bör
införas för all kropps- och skönhetsvård, dvs. verksamheter som främjar fysiskt och psykiskt
välmående för människor, men inte omfattar idrott (gym, simhallar etc.). Inte heller
verksamheter med krav på medicinsk utbildning38
bör omfattas av krav på personalliggare
(behandling av sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor, samtalsterapi hos psykolog m.m.).
Systemet med personalliggare för kropps- och skönhetsvård bör omfatta verksamheter som:
- hudvård,
- manikyr,
- pedikyr,
- massage
- fotvård
- makeup,
36 Livsmedelsarbetareförbundets tidning Mål och Medel, nr 9 2015: ”Social dumpning i livsmedelsindustrin”
37 De osynliga – Skuggsamhället mitt ibland oss, Dagens Nyheter 2015-05-23
38 Medicinsk utbildning kan exempelsvis definieras utifrån legitimationskrav för viss hälso- och sjukvårdspersonal, dvs. apotekare,
arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut eller sjukgymnast, kiropraktor, läkare, logoped,
naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, röntgensköterska, receptarie, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och
tandläkare (listan är uttömande, observera att vissa av dessa inte utför kropps- eller skönhetsvårdande behandlingar).
Regleringsbrevsuppdrag 32(48)
- ansiktsmålning,
- solarier och solsprayning,
- bastu- och spaanläggningar,
- tatuering,
- piercing,
- rosenterapi, healing, astrologi, drömtydning och telepati
och därmed jämförbara verksamheter.
5.2 Verksamheter där svartarbetet är särskilt problematiskt, men där
personalliggare inte är en effektiv åtgärd
5.2.1 Odling
Odling av frukt, grönsaker och växter hör till de verksamheter inom jordbruksnäringen där
svartarbete enligt flera olika analysrapporter är ett betydande problem. Denna typ av odling
kan i många fall antas vara personalintensiv och kan i vart fall för flera av arbetsuppgifterna
(bevattning, gödsling, rensning av ogräs etc.) sysselsätta personer utan särskild
yrkesutbildning. Odling hör också till de branscher där Migrationsverket ställer extra höga
utredningskrav för att bevilja arbetstillstånd. Det finns alltså mycket som tyder på att det här
är en verksamhet som lämpar sig väl för personalliggare. Problemet dock dels att
odlingsområdena i många fall kan vara stora och svåra att avgränsa, dels att det rör sig om en
relativt stor och diversifierad bransch, vilket innebär att det är viktigt att ett krav på
personalliggare uppfattas som legitimt av majoriteten av företagen i branscherna. Dessutom
kan det vara svårt att skapa legitimitet för personalliggare inom odling, men inte inom övriga
jordbrukssektorn eller inom exempelvis skogsplantering. Personalliggare skulle därför bli
svårt att motivera för denna verksamhet.
5.2.2 Bärplockning
Bärplockning hör till de branscher där Migrationsverket ställer extra höga utredningskrav för
att bevilja arbetstillstånd. Det finns även i övrigt rapporter och artiklar i media som tyder på
att det här är en verksamhet där svartarbetet kan vara betydande. Problemet är att
plockningsområdena i princip alltid är stora och svåra att avgränsa. Personalliggare skulle
därför knappast bli effektiva i denna verksamhet.
5.2.3 Hotell och logiverksamhet
Hotell och logiverksamhet, till vilken bland annat hotell, motell, vandrarhem och andra
semesterboenden samt campingar räknas, tillhör de verksamheter där det finns många
arbetsuppgifter som inte kräver någon längre utbildning. Inom delar av verksamheten är
Regleringsbrevsuppdrag 33(48)
utbytbarheten mellan anställda hög. Exempel på sådana arbetsuppgifter är städning. Därmed
kan det finnas en drivkraft att betala ersättning i form av svarta löner. Hotell- och
logiverksamhet har också i Skatteverkets rapporter pekats ut som en bransch som har
problem med svartarbete. Även Migrationsverket upplever hotellbranschen som
problematisk och ställer därför särskilda krav för att utfärda arbetstillstånd inom den. Hotell-
och logiverksamhet uppfyller alltså kraven på problem med svartarbete. Verksamheten
utförs också på en avgränsad fysisk plats.
Nuvarande regelverk för personalliggare innebär dock att personalliggare ska föras för vissa
angivna verksamheter och inte som en allmän närvaroliggare. För t.ex. restaurangverksamhet
är det klarlagt att personal som lagar mat och diskar ska antecknas i personalliggaren, medan
personal som anställts eller hyrts in bara för att städa restauranglokalen inte ska göra det.
Anledningen är att de inte anses verksamma inom restaurangverksamheten, utan i en
städverksamhet. På liknande sett har i praxis bedömts att ordningsvakter inte ska tas upp i
personalliggaren.
Om motsvarande krav på personalliggare skulle införas för hotell- och logiverksamhet skulle
ett flertal frågor uppkomma kring vilka arbetsuppgifter som ingår i hotell- och
logiverksamheten. För det fall ett hotell har anställd personal som arbetar med flera saker
som in- och utcheckning, bokningar, städning, rumsbetjäning och annan service till gästerna
skulle dessa sannolikt anses vara verksamma i hotellverksamheten. Många av de
arbetsuppgifter på ett hotell som inte kräver någon längre utbildning och där utbytbarheten
mellan anställda är hög, är dock arbetsuppgifter som kan köpas in från externa företag som
inte bedriver hotell- och logiverksamhet, t.ex. företag som enbart utför städverksamhet.
Det är med nuvarande regelverk ytterst oklart om hotell- och logiverksamhet skulle omfatta
t.ex. städning av hotell, vilken utförs av ett externt städföretag och faktureras hotellföretaget.
Mycket talar emot att så skulle vara fallet.
Det är just de arbetsuppgifter inom hotell- och logiverksamhet där risken för svartarbete är
störst som enklast kan köpas in från andra företag, vilkas anställda sannolikt inte skulle
omfattas av krav på personalliggare. Det innebär att personalliggare i sin nuvarande
utformning inte vore ett effektivt verktyg att motverka svartarbete. Om anställda städare
inom hotellbranschen skulle ingå i personalliggaren, men inte inhyrda städare så blir det
dessutom en olycklig situation där valet av organisation av arbetet i hotellverksamheten blir
styrande för vilka som ska inkluderas i personalliggaren. Av den anledningen avstår
Skatteverket från att föreslå personalliggare för hotell- och logiverksamhet. Om
verksamhetsbegreppet utvidgades till att även avse underentreprenörer som bedriver
verksamhet som behövs för hotellets drift, så vore det däremot önskvärt med krav på
personalliggare även för hotell- och logiverksamhet. En sådan utvidgning ingår dock inte
bland Skatteverkets förslag i dagsläget.
Regleringsbrevsuppdrag 34(48)
5.2.4 Lokalvård, renhållning (gator, vägar, parker etc.) och
snöröjning/snöskottning
Lokalvård, renhållning och snöröjning bedöms inte vara lämpliga för personalliggare av den
enkla orsaken att arbetet utförs på en mängd olika arbetsplatser, så kravet på avgränsbar
fysisk plats är inte uppfyllt. Trots det är det värt att nämna verksamheterna, eftersom de ofta
framhålls som särskilt svårhanterliga när det gäller svartarbete.
Städverksamhet har länge karaktäriserats som en bransch där svartarbete förekommer i
betydande omfattning. Den bilden delas i de flesta av Skatteverkets kartläggningar och
analyser på området. I branschen förekommer både långa entreprenörskedjor och inhyrd
personal via bemanningsföretag, något som i flera kartläggningar visat sig öka risken för
svartarbete. Stora delar av städverksamheten sker också utan hjälp av avancerade maskiner.
Arbetet kan utföras av relativt okvalificerad arbetskraft. Detta medför att arbetskraften i
många fall är utbytbar.
5.2.5 Taxi, godstransporter och kurirverksamhet
Svartarbetet är stort inom vissa delar av transportsektorn. Personalliggare är dock inte en
effektiv åtgärd för att motverka svartarbetet inom transportsektorn, i och med att
verksamheten inte utförs på någon avgränsbar fysisk plats. I framtiden skulle man kunna
tänka sig ett system med digital personalliggare kopplad till särskilda avläsningscentraler. I
dagsläget finns dock ingen lämplig metod för detta.
5.2.6 Personaluthyrning
Personaluthyrning (bemanningsföretag) är en växande verksamhet. Inom vissa delar av
branschen finns det indikationer om svartarbete av icke obetydlig omfattning. Det gäller
framför allt inom verksamheter med lågutbildad och lätt utbytbar personal, t.ex.
städverksamhet. Det faktum att man hyr ut personal till en mängd olika arbetsplatser gör
dock personalliggare hos personaluthyraren till en ineffektiv kontrollmetod. Personal som
hyrs ut till ett företag i en verksamhet som omfattas av kravet på personalliggare ska redan
med dagens regelverk ingå i personalliggaren hos det företag de hyrs ut till (t.ex. inom
restaurang- eller byggverksamhet).
5.3 Skatteverkets förslag till verksamheter där krav på
personalliggare bör införas
Ovanstående analys av förutsättningarna för personalliggare inom olika verksamheter
utmynnar i att Skatteverket identifierar tre branscher där problemen med svartarbete är extra
tydligt och där det finns goda förutsättningar för att personalliggare ska kunna bli ett
effektivt verktyg i kampen mot svartarbetet. Skatteverket föreslår därför att systemet med
personalliggare utvidgas till att även omfatta:
Regleringsbrevsuppdrag 35(48)
- Bilverkstäder
- Partihandel med livsmedel
- Kropps- och skönhetsvård
Tabell 7: Storleken hos de branscher där Skatteverket föreslår att personalliggare införs
Källa: Beräkningar utifrån data från Skatteverkets informationslager
Anm: Andelarna visar branschens andel i jämförelse med samtliga företag i Sverige.
* I beräkningen ingår enbart företag som berörs av reglerna om personalliggare. Det innebär att enskilda näringsidkare och
handelsbolag som inte har några anställda exkluderats i alla verksamheter utom byggverksamhet.
** Antal anställda har beräknats utifrån antal lämnade kontrolluppgifter för löner.
*** Lönesumma har för varje företag beräknats som det högsta av redovisade löner enligt skattedeklaration och redovisade
löner enligt lämnade kontrolluppgifter.
Som man kan se i tabellen ovan berör förslaget om krav på personalliggare i fler
verksamheter drygt 15 000 företag, eller 1,0 procent av landets verksamma företag. Dessa
företag har ungefär 100 000 (vitt) anställda, vilket motsvarar 1,3 procent av Sveriges
arbetskraft både vad gäller antal och lönesumma. Om personalliggare skulle införas för dessa
verksamheter så innebär det att 146 000 (9,7 procent) av landets företag skulle ha krav på
personalliggare. 72,4 procent av dessa företag är verksamma inom byggsektorn.
Lönesumma***
Antal Andel Antal Andel Andel
Bilverkstäder 6 581 0,4% 30 947 0,4% 0,4%
Partihandel med livsmedel 3 871 0,3% 47 580 0,6% 0,8%
Kropps- och skönhetsvård mm 4 935 0,3% 24 299 0,3% 0,1%
Summa 15 387 1,0% 102 826 1,3% 1,3%
Verksamhet Antal företag* Antal anställda**
Regleringsbrevsuppdrag 36(48)
6 Effekten av att införa personalliggare
Vad blir det för effekt om personalliggare införs? I detta avsnitt beskrivs vad som menas
med effekt och hur personalliggare verkar rent teoretiskt. Vidare görs en beräkning av
effekterna om personalliggare skulle införas i de verksamheter som föreslås av Skatteverket.
6.1 Effekt
Med effekt menas skillnaden mellan två alternativa scenarier. I det ena scenariot införs
personalliggare, i det andra scenariot görs inga förändringar alls. Effekten är sedan den
skillnad som skulle uppstå på det som personalliggarna avser att påverka, t.ex.
skatteinkomsterna eller svartarbetet.
6.2 Hur personalliggare verkar – ett teoretiskt resonemang
Personalliggare förbättrar Skatteverkets möjligheter att kontrollera att företagens ersättningar
för utfört arbete är vita. Personalliggare minskar med andra ord möjligheterna att betala svarta
ersättningar.
Hur verkar då personalliggare? Vilka blir följderna om personalliggare införs? Är det helt
enkelt så att alla svarta ersättningar för utfört arbete fullt ut övergår till att istället bli vita om
personalliggare införs? Så enkelt är det tyvärr inte. En av orsakerna till detta är att det finns
många olika motiv att ersätta de anställda med svarta löner och att arbeta mot svart ersättning,
och att dessa motiv finns kvar även efter det att personalliggare införts. Ett exempel på
motiv att anställa svart är om verksamheten ett företag bedriver är personalintensiv samtidigt
som vinstmarginalerna är låga på grund av låg produktivitet, som inte kan kompenseras
genom högre priser. Ett exempel på personer med motiv att ta ett svart arbete är de som
befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd. Ett annat exempel är personer som är dåligt
rustade för att konkurrera på den vita arbetsmarknaden. Så är fallet om kunskaperna i
svenska är dåliga eller om utbildningsnivån är låg. Ett tredje exempel på ett motiv att ta ett
svart arbete är om det finns skulder hos Kronofogden. Ett vitt arbete leder i sådana fall, till
skillnad från ett svart, att en del av lönen mäts ut. Eftersom personalliggare endast minskar
möjligheterna att betala svart ersättning, men inte påverkar motiven i sig, så kvarstår dessa, vilket
medför att följderna av att införa personaliggare blir mer komplexa.
En annan orsak till att följderna blir mer komplexa är att det i ekonomin finns fler aktörer,
än de verksamheter som betalar sina anställda svart ersättning, som påverkas av
personalliggare. Det handlar om företag som betalar sina anställda vit ersättning, men får en
sämre konkurrenssituation på grund av att andra företag betalar sina anställda svart
ersättning. De företag som ger sina anställda svart ersättning får alltså en konkurrensfördel,
som inte beror på att de säljer bättre produkter eller bedriver en effektivare verksamhet, utan
på att de inte följer reglerna.
Regleringsbrevsuppdrag 37(48)
Resonemanget ovan visar att personalliggare påverkar både arbetsgivare och anställda, såväl i
företag som betalar svarta ersättningar som i företag som betalar vita ersättningar, på ett
komplext sätt. Nedan visas genom en effektkedja fyra olika effekter som utgör de centrala
verkningarna bakom personalliggarna.
Figur 2: Effektkedja som visar effekter av ett införande av personalliggare
Effektkedjan visar vad som händer, med det totala svartarbetet och med skatteinkomsterna,
om personalliggare införs och möjligheterna att betala svarta löner därmed minskar.
Effektkedjan består av fyra separata effekter, som var och en beskriver olika kombinationer
av påverkan på svartarbetet och/eller skatteinkomsterna.
1. Företag med svarta arbetsinkomster kan inte längre konkurrera och de svart anställda
hittar svart arbete i en annan sektor (illustreras med trianglar i effektkedjan ∆)
2. Företag med svarta arbetsinkomster kan inte längre konkurrera och de svart anställda
lämnar arbetsmarknaden (illustreras med cirklar i effektkedjan ○)
3. Företag med svarta arbetsinkomster anpassar sig till de nya villkoren och de
anställdas svarta löner omvandlas till vita löner (helt eller delvis) eller de svart
anställda får vitt arbete i nya företag eller i företag som expanderat (illustreras genom
sexhörningar i effektkedjan )
4. En följdeffekt är att företag med vita arbetsinkomster kan verka under likformig
konkurrens vilket ökar utrymmet att expandera verksamheten (illustreras genom
rektanglar effektkedjan □)
Möjligheten
till svarta
arbets-
inkomster
minskar
Företag med
svarta arbets-
inkomster
lägger ner
De anställda
får nya svarta
arbeten
Det totala
svartarbetet
är oförändrat
Skatte-
inkomsterna
påverkasej
De anställda
lämnar
arbets-
marknaden
Det totala
svartarbetet
minskar
De
anställda
får nya
vita
arbeten
Det totala
svartarbetet
minskar
Skatte-
inkomsterena
ökar
Företag med
svarta arbets-
inkomster
anpassar sig
till de nya
villkoren
De svarta
arbets-
inkomsterna
omvandlas till
vita (helt eller
delvis)
Företag med
vita arbets-
inkomster
kan verka
under
likformig
konkurrens
Existerande
företag kan
expanderaoch
nya företag
kan uppstå
Personal-
liggare
införs
Anställda
med vit lön
får högre
inkomster
Det totala
svartarbetet
minskar
Regleringsbrevsuppdrag 38(48)
Det uppstår alltså fyra olika effekter som resulterar i att svartarbetet minskar och/eller att
skatteinkomsterna ökar. Nedan förs ett mer utvecklat resonemang om de olika effekterna.
Om personalliggare införs, och möjligheterna att betala svart ersättning för utfört arbete i
och med detta motverkas, finns det två möjliga alternativ till påverkan på de företag som
betalar svart ersättning. Det ena alternativet är att verksamheten i företaget fortsätter under
de nya villkoren, vilket är att övergå till att i högre grad avlöna de anställda med vit ersättning
istället för svart sådan. Det andra alternativet är att företaget lägger ned verksamheten. Om
företaget väljer att övergå till att i högre grad avlöna de anställda med vit ersättning innebär
det att det kommer att konkurrera på mer likvärdiga villkor med företag som hela tiden har
betalat sina anställda vit ersättning. Det innebär att den konkurrensfördel som de företag
som betalat sina anställda svart ersättning tidigare haft skulle minska. Istället är det de
företag som hela tiden har avlönat sina anställda med vit ersättning som skulle få en
konkurrensfördel. Så skulle bli fallet eftersom dessa företag tidigare varit tvungna att sälja
bättre produkter eller ha en högre produktivitet för att kunna konkurrera med dem som
betalat svart ersättning. Om företag som tidigare betalat sina anställda svart ersättning inte
klarar att konkurrera med företag som hela tiden betalat vit ersättning kommer de tvingas
lägga ner. I sådant fall kommer de att ersättas av nya företag som betalar sina anställda vit
ersättning.
För dem som varit anställda mot svart ersättning kan det uppstå flera olika effekter. Om
deras arbetsgivare fortsätter att driva verksamheten i företaget skulle ersättningen omvandlas
från svart till vit (helt eller delvis). Om företaget skulle läggas ned har de möjlighet att få en
ny anställning i de företag som expanderat eller i de nya företag som skulle uppstå. Även i
dessa fall skulle den svarta ersättningen omvandlas till vit. Det är dock inte säkert att alla
företag som försvinner skulle ersättas med nya. Så skulle troligen inte bli fallet eftersom
priserna för konsumenterna ökar, vilket skulle minska marknadens volym totalt sett. Det kan
innebära att de som inte får nya arbeten med vit ersättning skulle söka sig till andra
branscher där det fortfarande är möjligt att arbeta svart. Vissa personer kan också välja att
lämna arbetsmarknaden helt och övergår till försörjning genom bidrag, medan andra kan
välja att lämna Sverige.
Utöver effekterna på företag som betalat svart ersättning och för anställda som fått svart
ersättning, så skulle det även uppstå följdeffekter på företag som hela tiden betalat vit
ersättning. När möjligheterna att betala svarta löner upphör så försvinner den snedvridande
konkurrensen från dessa slags verksamheter. Det medför att de företag som betalar vita
löner kan ta ut högre priser och samtidigt betala högre ersättningar till sina anställda eller låta
dem arbeta mer, vilket i förlängningen också bidrar till att skatteinkomsterna ökar ytterligare.
Sammanfattningsvis går det alltså att konstatera att om möjligheterna att betala svart ersättning
för utfört arbete motverkas genom införandet av personalliggare så omvandlas inte de
tidigare svarta ersättningarna fullt ut till vita ersättningar. Eftersom motiven är opåverkade
kommer en del att fortsätta att arbeta svart, men inom andra branscher, medan en del
lämnar arbetsmarknaden helt. För dem som hela tiden befunnit sig på den vita
arbetsmarknaden blir effekten positiv genom att utrymmet för högre ersättningar ökar, vilket
ytterligare bidrar till att de totala skatteinkomsterna ökar. Hur stora de olika effekterna är går
Regleringsbrevsuppdrag 39(48)
inte att säga, men de avgörs av sådant som efterfrågan på de varor och tjänster som
produceras och möjligheterna att få svart arbete i andra branscher.
6.3 Effekten av att införa personalliggare – empiri
Den empiri som finns om effekterna att införa personalliggare är den utvärdering som
gjordes efter införandet av personalliggare för restauranger och frisörer (Närvaroliggare och
kontrollbesök, Ds 2009:43).
Enligt utvärderingen ökade den redovisade totala lönesumman i restaurangbranschen med 5
till 11 procent, som en följd av att personalliggare infördes. Motsvarande ökning i
frisörbranschen var 2 till 7 procent av branschens redovisade lönesumma.
6.4 Uppskattning av effekterna av att införa personalliggare i de
föreslagna verksamheterna
Enligt förslaget i denna rapport ska skyldigheten att föra personalliggare utökas till:
- Bilverkstäder
- Partihandel med livsmedel
- Kropps- och skönhetsvård
Det finns inte särskilt mycket empiri om storleken på svarta inkomster inom olika typer av
verksamheter. En källa som ger åtminstone någon information är den
svartarbetskartläggning som Skatteverket genomförde 2006.39
I den kartläggningen
uppskattades bland annat de svarta arbetsinkomsterna inom olika branscher enligt den s.k.
revisionsmetoden.40
I svartarbetskartläggningen har de svarta arbetsinkomsterna uppskattats för olika branscher.
De totala svarta arbetsinkomsterna uttrycks som påslag på den totala vita arbetsinkomsten i
respektive bransch. Nedan visas de svarta arbetsinkomsterna i tre branscher som motsvarar
eller ligger nära de verksamheter som föreslås omfattas av personalliggare.
- Bilservice: 25 procent svarta arbetsinkomster
- Parti- och detaljhandel: 8 procent svarta arbetsinkomster
- Hårvård och skönhetssalonger: 45 procent svarta arbetsinkomster
39 Svartköp och svartjobb i Sverige, Del 1, Undersökningsresultaten, Rapport 2006:4
40 Revisionsmetoden bygger på data från Skatteverkets revisioner. Uppskattningen sker genom att de reviderade näringsverksamheterna
delas en upp i en mängd mindre grupper. I varje grupp exkluderas sedan de mest extrema revisionsresultaten. Skälet till detta är att
eliminera de snedvridande effekter som enstaka extremvärden har på resultatet. Metodens representativitet kan ifrågasättas eftersom
urvalet inte bygger på slumpmässighet (det är endast reviderade näringsverksamheter som undersökts). Metoden antas dock spegla det
totala felet ganska väl genom att de extremaste värdena sorteras bort, vilket antas kompensera för alla de näringsverksamheter med små
eller inga fel som aldrig blir aktuella för revision.
Regleringsbrevsuppdrag 40(48)
Man kan reagera på att de svarta arbetsinkomsterna är förhållandevis lägre för parti- och
detaljhandel. Det stämmer inte överens med den bild Skatteverket har av partihandel med
livsmedel, där den svarta andelen av verksamheten anses vara stor. De låga siffrorna i
svartarbeteskartläggningen har troligtvis två orsaker. Den första är att beräkningen görs för
hela parti- och detaljhandelssektorn och i vissa delar av branschen är svartarbetet antagligen
väldigt litet. Partihandel med livsmedel omfattar bara 4 procent av branschens totala antal
företag och 6 procent av de anställda i branschen. Den andra anledningen är att beräkningen
av de svarta arbetsinkomsterna grundar sig på vad som är framreviderbart. De granskningar
Skatteverket gjort av företag inom partihandel med livsmedel har indikerat att svart avlönad
arbetskraft förekommer i stor utsträckning, men med de verktyg Skatteverket har att tillgå i
granskningen har bevisfrågan varit svår. Det är därför troligt att de dolda arbetsinkomsterna
inom partihandel med livsmedel är betydligt större än 8 procent. Det saknas dock underlag
för att beräkna hur mycket större de är. Den här beräkningen får därför ses som en
miniminivå.
6.4.1 Underlag för beräkning
I tabellen nedan visas redovisad inkomst av näringsverksamhet och redovisad bruttolön för
anställda för de branscher som ingår i förslaget om införande av personalliggare. Dessa
inkomster utgör inkomster av arbete enligt den definition som användes i
svartarbetskartläggningen. Den samlade inkomsten av arbete i de aktuella branscherna
uppgick för år 2013 till 19 647 miljoner kronor.
Regleringsbrevsuppdrag 41(48)
Tabell 8: Inkomster från arbete i branscherna bilverkstad, partihandel med livsmedel, blommor
och växter samt kropps- och skönhetsvård, inkomståret 2013, mnkr
Bransch SNI Utförlig beskrivning Inkomst av
aktiv närings-
verksamhet,
mnkr
Brutto-
lön,
mnkr
Total
inkomst
från arbete
Bilverkstäder
45201 Allmän service och reparation av
motorfordon utom motorcyklar
486 4 253 4 739
45202 Plåt-, lack- och glasreparationer på
motorfordon utom motorcyklar (även
rostskyddsbehandling)
80 1 129 1 209
45203 Installationer och reparationer av elsystem
till motorfordon utom motorcyklar 13 91 104
45204 Däckservice
24 1 080 1 104
Bilverkstäder totalt 603 6 553 7 156
Partihandel med
livsmedel samt
blommor och
växter
46220 Partihandel medblommor och växter 11 372 382
46310 Partihandel med frukt och grönsaker
20 809 829
46320 Partihandel med kött och köttvaror 3 331 335
46330 Partihandel med mejeriprodukter, ägg,
matolja och matfett
1 292 293
46340 Partihandel med drycker
4 629 634
46350 Partihandel med tobak
2 279 281
46360 Partihandel med socker, choklad och
sockerkonfektyrer 6 764 770
46370 Partihandel med kaffe, te, kakao och kryddor
2 196 197
46380 Partihandel medandra livsmedel, bl a fisk
samt skal- och blötdjur
25 1 308 1 334
46390 Icke specialiserad partihandel med livsmedel,
drycker och tobak 0 5 055 5 055
Partihandel med livsmedel, blommor och växter totalt 74 10 036 10 110
Kropps och
skönhetsvård
samt vissa övriga
konsument-
tjänster
96022 Skönhetsvård
300 290 590
96040 Kroppsvård
15 833 849
96090 Övriga konsumenttjänster*
304 638 942
Kropps och skönhetsvård totalt 619 1 762 2 381
Samtliga 1 297 18 351 19 647
Källa: Skatteverket, statistikdatabasen GIN-skatt
* SNI-koden innefattar diverse verksamheter, varav vissa föreslås omfattas av personalliggare såsom
tatuerare och utförare av piercing, astrologer och spiritister. I SNI-koden ingår även verksamheter som
inte föreslås omfattas av personalliggare. Dit hör t.ex. parkeringsvakter och drift av avgiftsbelagda
maskiner för personliga tjänster. Eftersom fördelningen av de totala inkomsterna mellan verksamheter
som föreslås omfattas av personalliggare och verksamheter som inte föreslås omfattas inte är känd har
antagits att fördelningen är jämn mellan de två grupperna. Beloppen avser således 50 procent av
totalbeloppen för SNI-kod 96090
Utifrån uppskattningen av andelen svarta arbetsinkomster i svartarbetskartläggningen och
uppgifterna om totala arbetsinkomster ovan, går det att göra en uppskattning av storleken på
Regleringsbrevsuppdrag 42(48)
de svarta arbetsinkomsterna i respektive verksamhet som föreslås omfattas av
personalliggare. Uppskattningen visas i tabellen nedan.
Tabell 9: Uppskattad svart arbetsinkomst för bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt
kropps- och skönhetsvård, mnkr
Bransch Svart arbetsinkomst
enligt
svartarbetskartläggningen
(procent i förhållande till
vit inkomst)
Vit arbetsinkomst
inkomståret 2013,
mnkr (tabell 8)
Uppskattad
svart
arbetsinkomst,
mnkr
Bilverkstäder 25% 7 156 1 789
Partihandel med livsmedel mm 8% 10 110 809*
Kropps och skönhetsvård 45% 2 381 1 072
Totalt - 19 647 3 669
Källa: Skatteverket, Svartköp och svartjobb i Sverige, Rapport 2006:4, del 1, s. 47 och Statistikdatabasen
GIN-skatt
* Beräkningen utgör en miniminivå för den svara arbetsinkomsten avseende partihandel med livsmedel,
eftersom allt tyder på att andelen i verkligheten är betydligt större än 8 procent. Se mer om detta i
resonemanget i avsnitt 6.4.
6.5 Uppskattade effekter av personalliggare
Enligt uppskattningen i föregående avsnitt uppgår den svarta arbetsinkomsten i de aktuella
verksamheterna till totalt 3 669 miljoner kronor. Eftersom effekterna av att införa
personalliggare blir olika beroende på om de avser offentligfinansiell effekt eller svartarbetet
delas uppskattningarna av dem upp. I avsnitt 6.5.1 nedan visas en uppskattning av de
offentligfinansiella effekterna. I avsnitt 6.5.2 visas en uppskattning av effekterna på de svarta
arbetsinkomsterna.
Utgångspunkten för uppskattningen av effekterna är de fyra effekterna.
Regleringsbrevsuppdrag 43(48)
Den första effekten medför ingen påverkan på svartarbetet, vilket också innebär att det inte
uppstår någon offentligfinansiell effekt. Den andra effekten minskar svartarbetet, men det
uppstår heller ingen offentligfinansiell effekt eftersom den tidigare svartanställde inte
kommer att betala någon inkomstskatt. Den tredje effekten påverkar både omfattningen av
svartarbetet och den offentliga sektorns skatteinkomster. Den fjärde följdeffekten påverkar
företag som hela tiden har betalat vita löner positivt, på så sätt att utrymmet för att höja
priserna och lönerna till de anställda ökar, vilket i sin tur bidrar till att de totala
skatteinkomsterna ökar ytterligare.
6.5.1 Offentligfinansiell effekt
För beräkning av effekten på skatteinkomsterna är det alltså effekterna tre och fyra ovan
som är relevanta, dvs. fall där svarta löner ersätts av vita och fall där redan vita verksamheter
får en mer likformig konkurrenssituation och därför får utrymme att expandera, vilket leder
till att vita löner ökar.
I vilken grad svart arbete omvandlas till vitt arbete beror på flera faktorer. En viktig faktor är
hur betalningsviljan ser ut för de produkter som säljs på den aktuella marknaden. Om
priselasticiteten är låg, så att en höjning av priset medför en liten förändring av efterfrågan,
skulle en eliminering av möjligheterna att betala svart lön innebära att det finns ett utrymme
för att ersätta de svarta lönerna med vita. Om priselasticiteten däremot är hög saknas
utrymme att öka priserna för produkterna med så mycket att det går att finansiera vita löner
som ligger i nivå med avtalen på arbetsmarknaden. En minskning av möjligheterna att betala
svarta löner medför i sådant fall att den svarta marknaden minskar i omfattning väldigt
mycket.
Den empiri som finns att tillgå för att uppskatta i vilken grad svarta ersättningar för arbete
skulle ersättas av vita är den utvärdering som gjordes år 2009 (se avsnitt 6.3). Enligt
utvärderingen ökade den redovisade totala lönesumman i restaurangbranschen med 5 till 11
procent, som en följd av att personalliggare infördes. Intervallet motsvarar ett genomsnitt
Effekter av att personalliggare minskar möjligheten till svartarbete:
1. Företag med svarta arbetsinkomster kan inte längre konkurrera och de
svart anställda hittar svart arbete i en annan sektor
2. Företag med svarta arbetsinkomster kan inte längre konkurrera och de
svart anställda lämnar arbetsmarknaden
3. Företag med svarta arbetsinkomster anpassar sig till de nya villkoren och
de anställdas svarta löner omvandlas till vita löner (helt eller delvis) eller
de svart anställda får vitt arbete i ny verksamhet eller verksamhet som
expanderat
4. En följdeffekt är att fötretag med vita arbetsinkomster kan verka under
likformig konkurrens vilket ökar utrymmet att expandera verksamheten
Regleringsbrevsuppdrag 44(48)
om 8 procent. Motsvarande ökning i frisörbranschen var 2 till 7 procent av branschens
redovisade lönesumma, vilket motsvarar ett genomsnitt om 4,5 procent. Eftersom
utvärderingen avsåg förändringarna av den totala redovisade lönesumman i restaurang-
respektive frisörbranschen, så innebär det att både deleffekt 3 (att de svartanställda får vita
arbeten) och deleffekt 4 (att lönerna i vita verksamheter ökar) ingår i beräkningen41
.
I svartarbetskartläggningen uttrycks de svarta arbetsinkomsterna som andel av de totala vita
arbetsinkomsterna. Enligt kartläggningen motsvarar de svarta arbetsinkomsterna i
restaurangbranschen 52 procent av de vita arbetsinkomsterna. I frisörbranschen motsvarar
de svarta inkomsterna 45 procent av de vita.
I utvärderingen av införandet av personalliggare i restauranger och frisörverksamheter
beräknades effekterna utifrån den totala redovisade lönesumman, dvs. de vita
löneinkomsterna. Om effekterna istället uttrycks som andel av de svarta inkomsterna, enligt
svartarbetskartläggningen, blir den genomsnittliga ökningen i restaurangbranschen 15,4
procent (8 % x 100/52 = 15,4%). Ökningen i frisörbranschen motsvarar 10,0 procent av de
svarta inkomsterna (4,5 % x 100/45 = 10,0%).42
Om det antas att omvandlingen av svarta löner till vita i de verksamheter som föreslås för
personalliggare motsvarar ett genomsnitt av den omvandling som skedde i restaurang- och
frisörbranscherna så motsvarar den 12,7 procent av de svarta arbetsinkomsterna (15,4 +
10,0/2 ).
Med de beskrivna antagandena ovan skulle ett införande av personalliggare i de aktuella
verksamheterna öka de vita arbetsinkomsterna med totalt 565 miljoner kronor (se tabellen
nedan). Med en genomsnittlig beskattning på arbete med 50 procent skulle den
offentligfinansiella effekten uppgå till cirka 280 miljoner kronor. Detta avser summan av de
ovan uppräknade deleffekterna 3 (att de svartanställda får vita arbeten) och deleffekt 4 (att
lönerna i vita verksamheter ökar).
Det bör poängteras att uppskattningen av den offentligfinansiella effekten är i underkant.
Det finns två orsaker till detta. Den första är att de svarta arbetsinkomsterna i partihandel
med livsmedel sannolikt är underskattade (se avsnitt 6.4). Den andra orsaken är att effekt 4
avser hela ekonomin, dvs. alla företag, medan det empiriska underlag som används i
uppskattningen begränsar denna effekt till företag som omfattas av förslaget om införandet
av personalliggare (se not 41).
41
En del av effekt 4 (att lönerna i vita verksamheter ökar) ingår inte i utvärderingen av personalligare för restauranger och frisörer (Ds
2009:43). Orsaken är att effekt 4 avser verksamheter i hela ekonomin, inte enbart de som verkar i de aktuella typerna av verksamheter. Det
beror på att köparna som köpt de produkter som sålts av verksamheter som avlönat sina anställda med svarta löner, istället lägger sina
pengar på annat. Till den del detta andra köps av verksamheter som inte omfattas av kravet på personaliggare så ingår inte denna del i
effektberäkningen.
42 Utvärderingen av personaliggare (Ds 2009:43) beräknar effekten på redovisade löner, dvs. endast de anställdas arbetsinkomster, medan
svartarbetskartläggningen beräknar de svarta inkomsterna i förhållande till de totala arbetsinkomsterna, dvs. både anställdas löner och
inkomster från enskild näringsverksamhet. Vid omräkningen av effekten av införande av personaliggare utifrån Ds 2009:43 antas att
effekten av att införa personalliggare är densamma för såväl anställdas löner som enskilda näringsidkares inkomster, dvs. för alla
arbetsinkomster.
Regleringsbrevsuppdrag 45(48)
Tabell 10: Uppskattad offentligfinansiell effekt i bilverkstäder, partihandel med livsmedel mm
samt kropps- och skönhetsvård, mnkr
Bransch Uppskattad svart
arbetsinkomst, mnkr
Uppskattad effekt på
vit arbetsinkomst av
personalliggare, mnkr
(12,7% av uppskattad
svart arbetsinkomst)
Uppskattad
offentligfinansiell
effekt av
personalliggare,
mnkr (uppskattad
skattesats 50%)
Bilverkstäder 1 789 276 138
Partihandel med livsmedel mm 809* 125* 62*
Kropps och skönhetsvård 1 072 165 83
Totalt 3 669 565** 283**
* Beräkningen utgör en miniminivå för effekterna på den vita arbetsinkomsten för partihandel med
livsmedel, eftersom allt tyder på att den svarta arbetsinkomsten i verkligheten är betydligt större än
vad som framgår av tabellen. Se mer om detta i resonemanget i avsnitt 6.4.
** Uppskattningen är i underkant eftersom effekt 4 inte innefattas fullt ut (se not 41)
6.5.2 Effekt på svartarbete
Den empiri som finns att tillgå för att bedöma effekterna av att införa personaliggare är som
tidigare nämnts utvärderingen av införandet av personalliggare för restauranger och frisörer
(se avsnitt 6.3). I den utvärderingen uppskattades effekterna på de totala skatteinkomsterna,
dvs. den offentligfinansiella effekten. När det gäller effekterna på svartarbetets omfattning
finns det däremot ingen empiri att tillgå. Det går dock att med hjälp av uppskattningen av
effekterna på skatteinkomsterna tillsammans med det teoretiska resonemanget i avsnitt 6.2
att göra en mycket ungefärlig uppskattning av effekterna på svartarbetet. Denna
uppskattning görs dock i monetära termer, inte i antalet timmar. Uppskattningen avser med
andra ord den påverkan personaliggarna kan antas medföra på de svarta arbetsinkomsterna,
inte på mängden svartarbete i sig.
Effekten på de svarta arbetsinkomsterna motsvarar inte effekten på underlaget för
skatteinkomsterna. Orsaken till detta är att både effekt 2 (att de svartanställda lämnar
arbetsmarknaden) och effekt 3 (att de svartanställda får vita arbeten) minskar de svarta
arbetsinkomsterna, medan det är effekt 3 (att de svartanställda får vita arbeten) och effekt 4
(att lönerna i vita verksamheter ökar) som påverkar skatteinkomsterna.
När det sker förändringar på en marknad uppstår, som beskrivits i avsnitt 6.2, en kedja av
effekter som är mycket komplexa. Om det exempelvis införs åtgärder som minskar
utrymmet att bedriva svart verksamhet på en viss marknad så skapas utrymme för de
verksamheter som är kvar på marknaden höja sina priser. Detta medför i sin tur att
marknadens totala volym minskar. Hur mycket marknadens volym minskar beror på
kundernas priskänslighet, dvs. produkternas priselasticitet. Om priselasticiteten är låg
påverkas marknadens storlek i liten grad. Om däremot priselasticiteten är hög så minskar
Regleringsbrevsuppdrag 46(48)
marknaden i hög grad. Svarta verksamheter slås i dessa fall ut i stor omfattning.
Priselasticiteten är alltså central för effekterna.
På grund av komplexiteten bakom effekterna görs i uppskattningen nedan ett antal
förenklande men osäkra antaganden.
Uppskattning av effekt
Effekten på skatteinkomsterna utgörs av effekt 3 (att de svart anställda får vita arbeten) och
effekt 4 (att företag som betalar vita ersättningar verksamheter expanderar). Det är dock
endast effekt 3 som påverkar de svarta inkomsterna. Till effekten på de svarta inkomsterna
ska istället läggas effekt 2 (att de svartanställda lämnar arbetsmarknaden). Effekterna på de
svarta inkomsterna är därmed:
Effekterna på de vita arbetsinkomsterna (effekt 3+4)
- Vita företag expanderar (effekt 4)
+ De svart anställda lämnar arbetsmarknaden (effekt 2)
= Effekterna på de svarta inkomsterna
Om det antas att effekt 4 är lika stor som effekt 2, så är effekten på de svarta
arbetsinkomsterna lika stor som effekten på de vita arbetsinkomsterna. Med detta antagande
minskar, som framgår av tabell 10, de svarta arbetsinkomsterna med cirka 565 miljoner
kronor.
Det bör tilläggas att uppskattningen sannolikt är i underkant. Orsaken är dels att storleken
på de totala svarta arbetsinkomsterna inom partihandel med livsmedel sannolikt är högre än
vad som antagits i beräkningarna (se avsnitt 6.4), dels att effekt 4 i uppskattningen
begränsats till företag som föreslås omfattas av personalliggare, medan effekten i
verkligheten påverkar även andra företag (se not 41, s. 45).
Regleringsbrevsuppdrag 47(48)
Bilaga 1: Lämpligheten med personalliggare i olika branscher
Företagens
uppfattning
om
skattefusk
och
svarta
löner
*
Skatteverkets
stora
svartjobbsrapport
**
Skatteverkets
riskanalys
om
oredovisade
inkomster***
Skatteverkets
granskningar
av
livsmedelsgrossister****
Personalliggare
i
andra
länder
Migrationsverkets
erfarenhet
*****
Arbetet
utförs
på
avgränsbar
fysisk
plats
Svartarbetets
karaktär
Andra
kontrollåtgärder
1400-1900 Jordbruk, exkl. odling Nej Ja Ja - - - Delvis Delvis Nej
1100-1300 Odling Kanske - - Ja Delvis Delvis Nej
2000 Skogsbruk, exkl. bärplockning Nej
Nej
Ja - - -
Skogs-
skötsel
Nej Ja Nej
2300 Bärplockning mm Kanske Ja - - - Ja Nej Ja Delvis
3000 Fiske och vattenbruk Nej Ja - - - - Nej Ja Nej
5000-9000
Utvinning av kol, energi och mineral
samt service till sådan utvinning
Nej Nej - - - - Nej Ja Nej
10000-32000 Tillverkning Nej Nej Nej Delvis - - - Ja Ja Nej
33000
Reparation och installation av
maskiner och apparater
Nej - - - - - Nej Ja Nej
35000-39000
Försörjning av el, energi och vatten,
återvinning, sanering mm
Nej Nej - - - - Nej Ja Nej
41000-43000
Byggande av hus samt specialiserad
bygg- och anläggningsverksamhet
Införs
2016
Ja Ja Ja - - - Ja Ja Nej
45201-45204 Bilverkstäder Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Ja Nej
45000-47000
Parti- och detaljhandel, exkl.
partihandel med livsmedel
Kanske
Ja
Ja
Delvis - - Ja Ja Ja
Kassa-
register
46220, 46300 Partihandel med livsmedel Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Nej
49000
Landtransport (gods- och
persontransport)
Nej Ja Ja - - - Nej Ja
Tömnings-
central
för taxi
50000-51000 Sjö- och flygtransport Nej Ja - - - - Nej Ja Nej
52000
Magasinering och stödtjänster till
transport
Ja Ja - - - - Delvis Ja Nej
53000 Post- och kurirverksamhet Nej - - - - Nej Ja Nej
55000 Hotell- och logiverksamhet Ja Ja Ja - - Ja Ja Ja Nej
56000
Restaurang-, catering- och
barverksamhet
Finns
redan
Ja
Ja - - Ja Ja Ja Ja
delvis
kassa-
register
58000 Förlagsverksamhet Nej - - - - - Ja Ja Nej
59000
Film-, video- och tv-
programverksamhet, ljudinspelningar
och fonogramutgivning
Nej - - - - - Ja Nej Nej
60000 Planering och sändning av program Nej - - - - - Delvis Nej Nej
61000 Telekommunikation Nej - - - - - Delvis Nej Nej
62000
Dataprogrammering,
datakonsultverksamhet o.d.
Nej - Ja - - - Ja Nej Nej
63000 Informationstjänster Nej - - - - - Ja Nej Nej
64000
Finansiella tjänster utom försäkring
och pensionsfondsverksamhet
Nej - - - - - Ja Nej Nej
65000
Försäkring, återförsäkring och
pensionsfondsverksamhet utom
obligatorisk socialförsäkring
Nej - - - - - Ja Nej Nej
66000
Stödtjänster till finansiella tjänster och
försäkring
Nej - Ja - - - Ja Nej Nej
68000 Fastighetsverksamhet Nej - Delvis - - - Ja Nej Nej
69000
Juridisk och ekonomisk
konsultverksamhet
Nej - Ja - - - Ja Nej Nej
70000
Verksamheter som utövas av
huvudkontor; konsulttjänster till
företag
Nej Nej - - - - - Delvis Nej Nej
71000
Arkitekt- och teknisk
konsultverksamhet; teknisk provning
och analys
Nej - - - - - Delvis Nej Nej
SNI-kod Bransch
Intressant
för
personalliggare
Är svartarbete ett utbrett problem inom verksamheten? Är personalliggare en
effektiv väg att angripa
svartarbetet?
Regleringsbrevsuppdrag 48(48)
Anm: Rutor med ett streck innebär att uppgift saknas.
Källor:
* Skatteverkets rapport 2013:3 ”Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll –
Resultat från en riksomfattande undersökning våren 2013”
** Svartjobb och svartköp i Sverige del 1, Undersökningsresultat, Rrapport 2006:4
*** Skatteverkets riskanalys ”Oredovisade inkomster Riskanalys – Del II”, 2015
**** Skatteverkets granskningsrapport ”Livsmedelsgrossister – Riksprojekt 2008 – mars 2009”, Slutrapport 2008-04-30
***** Migrationsverkets handbok i migrationsärenden, avsnittet Tillstånd för arbete - särskilda utredningskrav rörande vissa
branscher samt nystartade verksamheter
Företagens
uppfattning
om
skattefusk
och
svarta
löner
*
Skatteverkets
stora
svartjobbsrapport
**
Skatteverkets
riskanalys
om
oredovisade
inkomster***
Skatteverkets
granskningar
av
livsmedelsgrossister****
Personalliggare
i
andra
länder
Migrationsverkets
erfarenhet
*****
Arbetet
utförs
på
avgränsbar
fysisk
plats
Svartarbetets
karaktär
Andra
kontrollåtgärder
72000 Vetenskaplig forskning och utveckling Nej - - - - - Ja Nej Nej
73000 Reklam och marknadsundersökning Nej - - - - - Ja Delvis Nej
74000
Annan verksamhet inom juridik,
ekonomi, vetenskap och teknik
Nej - - - - - Ja Nej Nej
75000 Veterinärverksamhet Nej - - - - - Delvis Ja Nej
77000 Uthyrning och leasing Nej Ja - - - - Delvis Ja Nej
78000
Arbetsförmedling, bemanning och
andra personalrelaterade tjänster
Kanske - - - -
Personal-
uthyrning
Delvis Ja Nej
79000
Resebyrå- och
researrangörsverksamhet och andra
resetjänster och relaterade tjänster
Nej - - - - - Delvis Ja Nej
80000 Säkerhets- och bevakningsverksamhet Nej - - - - - Nej Ja Nej
81000
Fastighetsservice samt skötsel och
underhåll av grönytor, exkl. lokalvård
Nej - - - - - Nej Ja Nej
81210 Lokalvård Nej Ja Ja - - Ja Nej Ja Nej
82000
Kontorstjänster och andra
företagstjänster
Nej Ja - - - - Ja Ja Nej
84000
Offentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk socialförsäkring
Nej - - - - - Delvis Nej Nej
85000 Utbildning Nej Delvis - - - Delvis Nej Nej
86000 Hälso- och sjukvård Nej Delvis - - - Delvis Nej Nej
87000 Vård och omsorg med boende Nej Ja - - - - Delvis Nej Nej
88000 Öppna sociala insatser Nej - - - - Delvis Nej Nej
90000
Konstnärlig och kulturell verksamhet
samt underhållningsverksamhet
Nej - Ja - - - Delvis Delvis Nej
91000
Biblioteks-, arkiv- och
museiverksamhet m.m.
Nej - Ja - - - Delvis Ja Nej
92000 Spel- och vadhållningsverksamhet Nej - - - - - Ja Ja Nej
93000 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet Nej - Delvis - - - Nej Ja Nej
94000
Intressebevakning; religiös
verksamhet
Nej
Ja
- - - - - Ja Nej Nej
95000
Reparation av datorer, hushållsartiklar
och personliga artiklar
Nej - - - - - Ja Ja Nej
96011-96012 Tvätterier
Finns
redan
Ja - - - - Ja Ja Nej
96021 Hårvård
Finns
redan
Ja - - Ja Ja Ja Ja Nej
96022,
96040, delar
av 96090
Kropps- och skönhetsvård mm Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Ja Nej
96030, delar
av 96090
Begravningsverksamhet samt övriga
konsumenttjänster
Nej - - - - - Delvis Ja Nej
97000 Förvärvsarbete i hushåll Nej - - - - - Nej Ja Nej
SNI-kod Bransch
Intressant
för
personalliggare
Är svartarbete ett utbrett problem inom verksamheten? Är personalliggare en
effektiv väg att angripa
svartarbetet?


Vad gör vi?
Genom att tillsammans informera vid årliga seminarier och andra träffar riktade främst
till våra riksdagsledamöter och andra beslutsfattare få dem införstådda med vilka åtgär-
der vi ser behov av.
Vilka är vi?
LO, Svenska Transportarbetareförbundet, Fastighetsanställda, GS-facket, Bygg-
nadsarbetareförbundet, Kommunal, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Åkeriföretag,
Skogs- och Lantarbetsgivarförbundet (SLA), Svenska Taxiförbundet, Sveriges Möbel-
transportörers Förbund, Sveriges Tvätteriförbund, Frisörföretagarna, Almega, Arbets-
miljöverket, Skatteverket, Konkurrensverket, Migrationsverket och Ekobrottsmyndighe-
ten
Tre åtgärder
för konkurrens på lika villkor
Stora Branschgruppen
Skatteudvalget 2015-16
L 13 Bilag 9
Offentligt
Det
här
är
Stora
Branschgruppen
Vi
arbetar
för
att
finna
fungerande
lösningar
som
leder
till
ökad
konkur-
rensneutralitet
mellan
företag
i
Sverige.
Vårt
arbete
syftar
till
att
möj-
liggöra
för
en
arbetsmarknad
med
schysta
villkor
för
både
företagare
och
anställda.
I
branscher
med
osund
konkurrens
ökar
risken
för
ekonomisk
brottslighet
i
form
av
skatt-
och
bokföringsbrott.
Här
ökar
även
risken
för
organiserad
brottslighet
samt
att
de
anställda
får
arbeta
under
mycket
dåliga
arbetsvillkor
som
kan
resultera
i
farliga
arbetsmiljöförhållanden.
Genom
samverkan
mellan
arbetstagarorganisationer,
arbetsgivareorganisationer,
bransch-
och
intresseorganisationer
samt
myndigheter
har
vi
sedan
2008
byggt
upp
ett
bra
och
väl
fungerande
arbete.
För
att
möjliggöra
en
sund
konkurrens
har
vi
utarbetat
ett
förslag
som
kan
sammanfattas
i
tre
punkter.
Vad
vill
vi?
–
3
åtgärder
för
konkurrens
på
lika
villkor
Vi
vill
ändra
på
det
fusk
och
den
brottslighet
som
finns
idag
och
som
riskerar
att
ytterligare
breda
ut
sig
på
svensk
arbetsmarknad.
Både
företag
och
anställda
ska
känna
att
de
verkar
på
säkra
arbetsplatser,
där
alla
agerar
enligt
gällande
lagar
och
regler.
För
att
uppnå
detta
måste
myndigheter
kunna
genomföra
kontroller
för
att
säkerställa
att
lagar
och
regler
följs.
Detta
leder
även
till
att
företag
som
anlitar
andra
företag
kan
säkerställa
att
deras
underleverantörer
är
seriösa.
Under
årens
lopp
har
vi
återkommit
till
tre
viktiga
punkter
som
leder
till
ökad
kon-
kurrensneutralitet:
1.
Dagens
redovisning
av
arbetsgivaravgifter
och
källskatter
ska
ske
på
indi-
vidnivå.
2.
Skatteverket
ska
få
möjlighet
att
komma
ut
oannonserat
och
kontrollera
vem
som
arbetar
på
de
olika
arbetsplatserna
(personalliggare
är
nu
infört
i
flera
branscher
och
byggbranschen
följer
efter
2016).
3.
Alla
företag
som
är
verksamma
i
Sverige
ska
synliggöras
–
idag
är
det
endast
obligatorisk
registrering
för
de
svenska
företagen
Redovisning
av
arbetsgivaravgifter
och
källskatter
på
individnivå
Den
redovisning
som
arbetsgivaren
idag
rapporterar
månadsvis
för
sin
personal
ska
inte
slås
ihop
i
en
klump.
Redovisningen
till
Skatteverket
ska
istället
ske
på
individnivå.
Denna
redovisning
är
ingen
administrativ
börda
för
företagen
då
upp-
gifter
redan
finns
i
företagens
bokföring
och
ligger
till
grund
för
utbetalning
av
de
individuella
lönerna.
En
positiv
effekt
av
denna
förändring
är
att
den
anställde
själv
kan
kontrollera
att
lön
och
skatt
redovisats
in
till
Skatteverket.
Oannonserade
besök
Idag
finns
möjlighet
för
Skatteverket
att
komma
ut
på
oannonserade
besök
hos
restauranger,
frisörer
och
tvätterier.
Från
och
med
2016
kommer
denna
möjlig-
het
även
gälla
byggarbetsplatser.
För
att
ytterligare
stärka
den
sunda
konkur-
rensen
bör
de
oannonserade
besöken
kunna
ske
på
i
princip
samtliga
arbets-
platser
utanför
privatbostäder.
Med
denna
förändring
blir
det
lättare
att
komma
åt
de
företag
som
idag
bryter
mot
skatt
–
och
bokföringsregler.
Alla
företag
verksamma
i
Sverige
ska
synliggöras
Idag
finns
svenska
företag
registrerade
hos
Skatteverket
och/eller
Bolagsver-
ket.
Utländska
företag
i
Sverige
kan
ansöka
om
F-skatt,
men
det
är
inte
ett
krav.
Svenska
företag
kan
med
andra
ord
bli
granskade
av
både
myndigheter,
upphand-
lare
och
andra
intressenter.
Samtidigt
kan
de
utländska
företag
som
inte
vill
bli
granskade
välja
att
inte
registrera
sig.
Att
få
ut
information
från
andra
länder
kan
vara
besvärligt
för
den
myndighet,
upphandlare
eller
annan
intressent
som
vill
kontrollera
att
företaget
sköter
sig.
För
att
möjliggöra
konkurrens
på
lika
villkor
bör
samtliga
verksamma
företag
kunna
jämföras
och
granskas.
Därför
ska
alla
företag
som
är
verksamma
i
Sverige
vara
registrerade
här.
Med
denna
åtgärd
stärks
de
seriösa
företagens
möjlighet
att
kon-
kurrera
på
sunda
villkor.
Samtidigt
som
missbruk
av
utländska
företag
kan
undvikas.
Idag
väljer
exempelvis
en
del
svenska
aktörer
att
bilda
bolag
i
andra
länder,
som
inte
registreras
i
Sverige.
Med
ett
krav
på
registrering
får
myndigheter
bättre
möjligheter
att
bedöma
var
företaget
och
dess
anställda
ska
betala
skatter
och
avgifter
och
samtidigt
stärka
konkurrensneutraliteten.