NOR: Svar på E 17/2025 om hur sociala rättigheter och folkpension säkras för medborgare i Sverige eller Finland som av sociala myndigheter behöver placeras i ett grannland

Svar på Nordiska rådets 27.10.2025
skriftliga fråga E 17/2025 Helsingfors 1
Social- och hälsovårdsministeriet
Sjötullsgatan 8, Helsingfors | PB 33, 00023 Statsrådet
0295 16001 | stm.fi/sv | @STM_Uutiset
Nordiska rådet
Köpenhamn
Svar till skriftlig fråga om hur sociala rättigheter och folkpension säkras för
medborgare i Sverige eller Finland som av sociala myndigheter behöver
placeras i ett grannland
Nordiska rådet har lämnat till Finlands socialskyddsminister Sanni Grahn-Laasonen
och Sveriges äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje följande skriftliga fråga:
Med vilken tidtabell ska förhandlingar föras mellan Finland och Sverige för att klargöra
hur sociala rättigheter och pension garanteras då klienter placeras i grannland, och
hur tryggas dessa klienters utkomst under tiden?
Rätten till social trygghet för personer som flyttar över gränserna inom Europeiska
unionen regleras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004
om samordning av de sociala trygghetssystemen (nedan EU-förordning 883/2004)
samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om
tillämpningsbestämmelser till förordning om samordning av de sociala
trygghetssystemen (nedan EU-förordning 987/2009).
Enligt förordning 883/2004 tillämpas bosättningslandets socialförsäkringslagstiftning
på personer som inte arbetar. Vid behov enligt förordning 987/2009 ska
medlemsstaternas institutioner i samförstånd fastställa var den berörda personen har
sina huvudsakliga intressen, på grundval av en samlad bedömning av alla tillgängliga
uppgifter om relevanta fakta, till exempel vad gäller familjesituation och familjeband,
orsaken till flytten, vistelsens varaktighet och stabiliteten i boendet, samt om personen
fortfarande har en bostad på ursprungsorten.
Vid tillämpning av EU-förordningarna måste en person ha ett bosättningsland för att
undvika en situation där ingen medlemsstats lagstiftning tillämpas. Det innebär, i de
ifrågavarande fallen, att personerna antingen är bosatta i Finland eller i Sverige.
Om en finsk myndighet placerar en person i socialvård i Sverige, och personen i fråga
bedöms ha sina huvudsakliga intressen i Sverige, så tillämpas svensk lagstiftning.
Hen kan då ha rätt till svenska socialförsäkringsförmåner, där de
bosättningsbaserade förmånerna tillgodoser ett grundskydd för de som bor i landet.
Det gäller till exempel garantipension, som kan lämnas till den som har haft låg eller
ingen arbetsinkomst under livet, samt sjukersättning och aktivitetsersättning i form av
garantiersättning, som kan lämnas till den som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga
till följd av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Äldreförsörjningsstöd,
bostadstillägg och merkostnadsersättning är andra exempel på bosättningsbaserade
förmåner. Den som har arbetat eller arbetar i Sverige kan dessutom ha rätt till
arbetsbaserade förmåner.
Offentligt
NOR Alm.del - Bilag 5
Nordisk Råd 2025-26
Svar på Nordiska rådets 27.10.2025
skriftliga fråga E 17/2025 Helsingfors 2
Social- och hälsovårdsministeriet
Sjötullsgatan 8, Helsingfors | PB 33, 00023 Statsrådet
0295 16001 | stm.fi/sv | @STM_Uutiset
En person som får ett beslut av Folkpensionsanstalten (FPA) i Finland om att
folkpensionen upphör på grund av bosättning i Sverige har vidare rätt att överklaga
beslutet, om personen själv anser sig vara bosatt i Finland. Även om processen för
överklagande av beslutet i Finland fortfarande pågår, kan personen eller dennes
företrädare ansöka om förmåner i Sverige. En nordisk medborgare som är bosatt i
Sverige och inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov, och inte heller kan få
dem tillgodosedda på annat sätt, kan ha rätt till ekonomiskt bistånd från
socialnämnden i Sverige och därigenom tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Om en svensk myndighet i stället placerar en person i Finland, och personen i fråga
bedöms ha sina huvudsakliga intressen i Finland, så tillämpas finsk lagstiftning. Hen
kan då ha rätt till finska bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. I Finland
tryggar sjukdagpenningen försörjningen under arbetsoförmåga. Om arbetsoförmågan
drar ut på tiden tryggas försörjningen av invalidpension. Folkpension och
garantipension tryggar en minimipension för personer bosatta i Finland. Dessutom är
handikappbidrag, vårdbidrag för pensionstagare och handikappbidrag för barn
stödformer som är avsedda för handikappade och långtidssjuka. Om inkomster och
tillgångar inte räcker till för nödvändiga utgifter, kan man i sista hand få utkomststöd.
Bosättningsbedömningar enligt EU-förordning 883/2004 och 987/2009 är alltid
individuella och görs utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Därtill kan varken
social- och hälsoministeriet i Finland eller Socialdepartementet i Sverige ta ställning
till eller styra de berörda socialförsäkringsinstitutionerna i enskilda ärenden. Det är
dock alltid värdefullt att få ta del av erfarenheter och synpunkter om hur
socialförsäkringen tillämpas i gränsöverskridande situationer i Norden. Personerna i
fråga eller deras företrädare kan kontakta institutionerna för att få mer information om
sina förmånsärenden och på så sätt kunna trygga sina utkomster.
Sanni Grahn-Laasonen
Minister för social trygghet
Finland