NOR: A 2028/UKK Medlemsförslag om tvärnordisk kollegial granskning av undervisning och forskning

Tilhører sager:

Aktører:


    A 2028_UKK

    https://www.ft.dk/samling/20241/almdel/nor/bilag/30/3071641.pdf

    MEDLEMSFORSLAG
    25-00347-2
    sigola
    Forslag A 2028/UKK
    Fremlagt af Nordisk Frihed
    Behandles af Udvalget for Kundskab og Kultur i Norden
    Medlemsförslagom tvärnordisk kollegial granskning av
    undervisning och forskning
    Nordisk Frihed foreslår, at Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd
    at möjliggöra och koordinera kollegiala tvärnordiska granskningsfunktioner som
    granskar förekomsten av politisering av undervisning, kommunikation och forsk-
    ning på lärosäten och skolor
    Baggrund
    Vetenskap är av fundamental betydelse för våra demokratier. Vetenskapliga bedöm-
    ningar av situationer i ekonomi och miljö, folkvilja, politiska lösningar och annat vägle-
    der politiska beslut. Kommuniceringen av forskningsresultat påverkar opinioner starkt.
    För demokratins skull är det alltså avgörande att undervisning, forskning och kommuni-
    kation i vetenskapens namn sker med de verktyg och principer som är tänkta att väg-
    leda forskare i deras arbete.
    Referee-system granskar den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som publiceras
    och de skulle måhända även upptäcka eventuell politisering. Men undervisning, rappor-
    ter samt avgörande uttalanden och andra kommuniceringar granskas ju inte av ett refe-
    ree-system.
    Forskare är naturligtvis människor med mänskliga förtjänster och brister. Det innebär
    förstås också att enstaka individer kan avvika från de vetenskapliga idealen. Även vanli-
    gen samvetsgranna forskare kan också misslyckas vid ett tillfälle och färgas av sin poli-
    tiska åskådning eller rådande trender. Det kan också finnas ett tryck i någon riktning
    som tabu-belägger vissa uppfattningar eller främjar andra. Trycket kan komma bland
    annat från kollegiet, administration, media eller anslagsgivare.
    Båda läger i USA pekar på politisering av undervisning och forskning på amerikanska lä-
    rosäten och båda lägren menar att det de vill åstadkomma är en minskad politisering av
    densamma. Det betyder att vi inte kan lämna åt politiken att ensamt avgöra huruvida
    undervisning, forskning och vetenskaplig kommunikation är politiserad eller inte. Poli-
    tisk styrning av vetenskapen, oavsett om det sker av regeringar eller lärosäten själva är
    också en risk för vetenskapens frihet.
    Offentligt
    NOR Alm.del - Bilag 30
    Nordisk Råd 2024-25
    2/2
    Nordisk frihet föreslår därför en löpande tvärnordisk granskning utförd av forskarkolle-
    gor i andra nordiska länder som ska kunna upptäcka och kartlägga trender och politiska
    strömningar som riskerar att politisera undervisning, forskning och vetenskaplig kom-
    munikation.
    Våra skolor på grundskole- och gymnasienivå kan ha ett helt avgörande inflytande på
    hur våra barn och ungdomar tänker och vilka åsikter de antar. Därför är många överens
    om att skolan inte ska fostra barnen politiskt. Stor vikt läggs också vid att studiemedel
    och undervisning ska vara objektiv i förhållande till politiska uppfattningar. På samma
    sätt som i resonemanget ovan, att forskare är människor med förtjänster och brister,
    gäller förstås även lärare i skolan. Det finns alltså anledning att granska eventuell politi-
    sering även i skolans undervisning.
    Undervisning med vetenskap som grund som inte tar hänsyn till de vetenskapliga idea-
    len eller skolans objektivitet kan också göra att eleverna kommer att misstro vetenska-
    pen.
    Nordisk frihet föreslår därför att även grundskolors och gymnasiers undervisning lö-
    pande granskas tvärnordiskt av kollegor från andra nordiska länder. Trender och poli-
    tiska strömningar som riskerar att politisera undervisningen i ett land upptäcks lättare
    av lärare som bor och är verksamma i ett annat land.
    Vi vill att Nordiska ministerrådet tar initiativ till och möjliggör tvärnordiska kollegiala
    granskningsfunktioner för lärosäten respektive skolor. Granskningsfunktionerna ska
    rapportera om sina fynd, vilket kan främja en offentlig debatt om det som inte fungerar
    idag och om begynnande trender. En sådan offentlig debatt torde ge en normerande
    effekt för verksamheterna vid lärosäten och skolor. Därför behöver granskningen inte
    vara heltäckande, utan kan vara av ganska liten omfattning.
    Förslaget har nordisk nytta, eftersom det upprättar en funktion som inte skulle kunna
    fungera på samma sätt i ett nationellt sammanhang. Det är även till nytta för de nor-
    diska ländernas framtid om politisering av läromiljöerna undviks.
    Oslo, den 15. september 2025
    Angelika Bengtsson (SD)
    Anna-Lena Hedberg (SD)
    Staffan Eklöf (SD)
    Ann-Christine Frohm (SD)
    Juho Eerola (saf)
    Vilhelm Junnila (saf)
    Joakim Vigelius (saf)