NOR: A 2028/UKK Medlemsförslag om tvärnordisk kollegial granskning av undervisning och forskning
Tilhører sager:
- Hovedtilknytning: NOR alm. del (Bilag 30)
Aktører:
A 2028_UKK
https://www.ft.dk/samling/20241/almdel/nor/bilag/30/3071641.pdf
MEDLEMSFORSLAG 25-00347-2 sigola Forslag A 2028/UKK Fremlagt af Nordisk Frihed Behandles af Udvalget for Kundskab og Kultur i Norden Medlemsförslagom tvärnordisk kollegial granskning av undervisning och forskning Nordisk Frihed foreslår, at Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd at möjliggöra och koordinera kollegiala tvärnordiska granskningsfunktioner som granskar förekomsten av politisering av undervisning, kommunikation och forsk- ning på lärosäten och skolor Baggrund Vetenskap är av fundamental betydelse för våra demokratier. Vetenskapliga bedöm- ningar av situationer i ekonomi och miljö, folkvilja, politiska lösningar och annat vägle- der politiska beslut. Kommuniceringen av forskningsresultat påverkar opinioner starkt. För demokratins skull är det alltså avgörande att undervisning, forskning och kommuni- kation i vetenskapens namn sker med de verktyg och principer som är tänkta att väg- leda forskare i deras arbete. Referee-system granskar den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som publiceras och de skulle måhända även upptäcka eventuell politisering. Men undervisning, rappor- ter samt avgörande uttalanden och andra kommuniceringar granskas ju inte av ett refe- ree-system. Forskare är naturligtvis människor med mänskliga förtjänster och brister. Det innebär förstås också att enstaka individer kan avvika från de vetenskapliga idealen. Även vanli- gen samvetsgranna forskare kan också misslyckas vid ett tillfälle och färgas av sin poli- tiska åskådning eller rådande trender. Det kan också finnas ett tryck i någon riktning som tabu-belägger vissa uppfattningar eller främjar andra. Trycket kan komma bland annat från kollegiet, administration, media eller anslagsgivare. Båda läger i USA pekar på politisering av undervisning och forskning på amerikanska lä- rosäten och båda lägren menar att det de vill åstadkomma är en minskad politisering av densamma. Det betyder att vi inte kan lämna åt politiken att ensamt avgöra huruvida undervisning, forskning och vetenskaplig kommunikation är politiserad eller inte. Poli- tisk styrning av vetenskapen, oavsett om det sker av regeringar eller lärosäten själva är också en risk för vetenskapens frihet. Offentligt NOR Alm.del - Bilag 30 Nordisk Råd 2024-25 2/2 Nordisk frihet föreslår därför en löpande tvärnordisk granskning utförd av forskarkolle- gor i andra nordiska länder som ska kunna upptäcka och kartlägga trender och politiska strömningar som riskerar att politisera undervisning, forskning och vetenskaplig kom- munikation. Våra skolor på grundskole- och gymnasienivå kan ha ett helt avgörande inflytande på hur våra barn och ungdomar tänker och vilka åsikter de antar. Därför är många överens om att skolan inte ska fostra barnen politiskt. Stor vikt läggs också vid att studiemedel och undervisning ska vara objektiv i förhållande till politiska uppfattningar. På samma sätt som i resonemanget ovan, att forskare är människor med förtjänster och brister, gäller förstås även lärare i skolan. Det finns alltså anledning att granska eventuell politi- sering även i skolans undervisning. Undervisning med vetenskap som grund som inte tar hänsyn till de vetenskapliga idea- len eller skolans objektivitet kan också göra att eleverna kommer att misstro vetenska- pen. Nordisk frihet föreslår därför att även grundskolors och gymnasiers undervisning lö- pande granskas tvärnordiskt av kollegor från andra nordiska länder. Trender och poli- tiska strömningar som riskerar att politisera undervisningen i ett land upptäcks lättare av lärare som bor och är verksamma i ett annat land. Vi vill att Nordiska ministerrådet tar initiativ till och möjliggör tvärnordiska kollegiala granskningsfunktioner för lärosäten respektive skolor. Granskningsfunktionerna ska rapportera om sina fynd, vilket kan främja en offentlig debatt om det som inte fungerar idag och om begynnande trender. En sådan offentlig debatt torde ge en normerande effekt för verksamheterna vid lärosäten och skolor. Därför behöver granskningen inte vara heltäckande, utan kan vara av ganska liten omfattning. Förslaget har nordisk nytta, eftersom det upprättar en funktion som inte skulle kunna fungera på samma sätt i ett nationellt sammanhang. Det är även till nytta för de nor- diska ländernas framtid om politisering av läromiljöerna undviks. Oslo, den 15. september 2025 Angelika Bengtsson (SD) Anna-Lena Hedberg (SD) Staffan Eklöf (SD) Ann-Christine Frohm (SD) Juho Eerola (saf) Vilhelm Junnila (saf) Joakim Vigelius (saf)